Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

More documents

Recommendations

Info

Uppdragsbeskrivning Sida | 7 Målgrupp Målgrupp för projektet har varit personer med utvecklingsstörning som omfattas av LSS och som tillhör handikappomsorgen i Katrineholm. Inom gruppbostäder, servicebostäder, korttidshem och korttidstillsyn finns idag 150 brukare och personalstyrkan består av 150 personer. Projektet har berört samtliga, även om inte alla har fått möjlighet att få kvalificerat stöd efter sina behov ännu. Bakgrund Hjälpmedel för funktionshindrade med utvecklingsstörning har en kort idétradition om man jämfört med andra hjälpmedel. 1967 års omsorgslag innebar stora förändringar och man har verkat för normalisering, integrering, delaktighet och medbestämmande. Detta har också inneburit andra boendeformer istället för institutioner och mer resurser materiellt. Utvecklingsstörning betraktades mer som en sjukdom istället för funktionshinder. Det var också nu som tankar kring begåvningshjälpmedel föddes om hur stöd till personer med utvecklingsstörning kunde utformas. Anders Bond, psykolog, reagerade på att utvecklingsstörning betraktades som sjukdom och inte som ett funktionshinder och då föddes tanken på hjälpmedel. Tillsammans Hans Hammarlund, Arne Svensk och Gunnar Kylén började idéer kring hjälpmedel ta form och Anders Bond konstruerade ett enkelt hjälpmedel för att kunna slå rätt telefonnummer. Gunnar Kyhléns doktorsavhandling ”Psykiskt utvecklingshämmades förstånd” 1974 utgör den teoretiska grunden för hjälpmedelsutvecklingen än idag. När sedan idéerna på 70- 0ch 80-talet om delaktighet och medbestämmande började formuleras startade en ny tidsanda men det var först under 90-talet som utveckling och produktion av hjälpmedel kom igång. De senaste 10 åren har utvecklingen av såväl lågteknologiska lösningar och tekniskt avancerade hjälpmedel tagit fart. Även kunskapen kring dessa och förståelsen har ökat (Svahn 2010) Vidare betonas också vikten av det personliga stödet från personal eller anhöriga och pedagogiskt utformat material. Kognitivt stöd kan vara kompensatoriska omgivningsfaktorer som syftar till att underlätta den enskildes möjlighet till aktivitet och delaktighet. (Socialstyrelsen 2003). Handikappomsorgen i Katrineholms mål är att öka möjligheterna för personer med utvecklingsstörning till att få ett mer innehållsrikt och meningsfullt liv, och skapa möjligheter för dessa personer att klara sin vardag och bestämma över sina liv så långt det är som möjligt. 1996 utgav Handikappinstitutet ett utbildningspaket kring begåvningsstöd som hette ”Grepp om livet” och som bestod av en bok, fyra videofilmer och en studiehandledning som innehöll strukturerade skattningar och en förnyad syn för att öka självständigheten.
Sida | 8 Inom Katrineholms handikappomsorg arbetade man med detta material och många brukare fick individuella hjälpmedel och engagemanget var stort från personalen. Tyvärr fortsatte inte detta arbete utan det avstannade. I det här projektet har jag använt några tankar och idéer från detta utbildningspaket men omarbetat det till dagens verklighet och minskat ner de omfattande skattningarna. Att arbeta inom handikappomsorgen innebär att ha en humanistisk människosyn vilket betyder att alla människor har samma värde, rätt att påverka sin situation och samma rätt till hjälp och stöd. Det innebär: • att alla människor har lika värde • att människor har rätt att välja • att människan har rätt att påverka sin livssituation • att varje människa är unik • att varje människa utvecklas En helhetssyn på människan innebär att man ska se till människans hela livssituation och ge möjlighet att påverka och vara delaktig. Vi ska förbättra livskvaliteten för brukarna genom att använda individuella hjälpmedel och göra skattningar där vi får fram rätt nivå, behov och önskemål för att kunna ge rätt stöd och service. Mål Det övergripande målet har varit att genom en utvecklingsprocess sprida kunskap om begåvningsstöd för att öka självständighet och delaktighet hos brukaren. Begåvningsstöd kan vara allt från kognitiva hjälpmedel i form av produkter till arbetsätt. Allt från att göra anpassningar i miljön eller bemötandet till att anpassa standardprodukter eller kognitiva hjälpmedel för att öka brukarens livskvalitet i vardagen. Delmål Att genom pedagogombuden utveckla och implementera individanpassade hjälpmedel och ett lösningsinriktat förhållningssätt på de olika enheterna Att få fram en behovsbild för varje brukare där förutsättningar ges för att själv bestämma över sitt dagliga liv genom delaktighet och självbestämmande Att anpassa olika hjälpmedel efter individens behov och personliga och individuella mål Att öka kunskapen om begåvningshjälpmedel, kartläggning och olika intervjustrategier.
Page 1 and 2: Vård- och omsorgsnämndens handlin
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sida | 2 TIL
Page 5 and 6: Förord Sida | 4 Projektet begåvni
Page 7: Sida | 6 mer kunskap men även lyck
Page 11 and 12: • Att kunna utföra vardagliga ak
Page 13 and 14: 1. Intervju/observation - kartlägg
Page 15 and 16: Projektets genomförande Sida | 14
Page 17 and 18: • Att vara mer delaktig i beslut
Page 19 and 20: Sida | 18 förbrukningsmaterial fö
Page 21 and 22: Sida | 20 Personalen visade också
Page 23 and 24: Projektavslutning på Safiren den 2
Page 25 and 26: Förväntningar på projektet 8 per
Page 27 and 28: 12 personer kunde ej svara 3 person
Page 29 and 30: Utvärdering januari 2011 en samman
Page 31 and 32: Sida | 30 Som projektledare har de
Page 33 and 34: Referenser Sida | 32 Kyhlén G (197

Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?