Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

Sida | 30
Som projektledare har de varit svårt att nå hela personalgruppen vilket också
syns i utvärderingen, då all personal inte känt sig delaktiga i projektet. Jag har
deltagit i personalmöten när det varit möjligt, men det har inte känts tillräckligt.
Ekonomiska medel har inte funnits i projektet så chefernas välvilja och engagemang
har gjort att de har sponsrat alla aktiviteter. Därför har det inte varit möjligt
för all personal att delta i de olika arrangemangen förutom projektavslutningen
den 22 mars 2012 och studiebesöket på KlaraMera.
De hela eller halva dagar jag har deltagit/auskulterat ute i de olika verksamheterna
har gett mig en god inblick i vardagen hos både brukare och personal.
Däremot har jag inte tillverkat hjälpmedel åt brukarna som jag förstått att en del
personal har förväntat sig,
Utvärderingarna har visat på svårigheten att nå all personal och få dem att känna
sig delaktiga. Tyvärr ansåg några i personalen att projektet inte angick dem och
att de hade rätt att välja bort nya hjälpmedel.
En stor del av personalen har också dåliga kunskaper i att använda datorer och
det hindrar dem också i arbetet med begåvningsstöd. Att överföra bilder från
kameran, leta bilder på nätet, göra snygga och tydliga utskrifter för att underlätta
brukarens vardag blir därför inte gjort.
Övervägande har projektet varit positivt och många brukare har mötts av engagerad
personal som anammat tankarna kring delaktighet och aktivitet. De har
tillverkat hjälpmedel eller skaffat förskrivningsbara hjälpmedel och stöttat sina
brukare i processen att lära sig använda hjälpmedlet.
Det behövs en verksamhet som kan ge personal och brukare kunskap om hjälpmedel
och hur man använder dem. Möjlighet att se, prova och låna olika hjälpmedel
och få utbildning och steg-för-steg anvisning individuellt anpassad för
varje brukare.
Studiecirklar och utbildningstillfälle för både brukare och personal i olika teman
t.ex. bildhantering, samtalsmatta, olika dataprogram, tidshjälpmedel, mobiltelefoner
och appar m.m.
Exempel från verksamheten
Dagsstruktur i form av dag- eller veckoschema med foto, bilder eller text. Olika
format från små kalendrar med bilder till större väggplanscher.
Även elektroniska kalendrar som Memo-planner och day-planner med möjlighet
att få ljud- eller ljussignal vid olika tidpunkter
Några brukare vet nu om det är dag eller natt. De kan sova lugnt och ser när
daglamporna börjar lysa..
En del brukare klarar nu sina morgonbestyr själv och kommer också i tid till
jobbet med hjälp av sina hjälpmedel.
Armbandsur som med en knapptryckning talar om vad klockan är.
Shake-a –wake som ligger under huvudkudden och börja skaka när det är dags
att kliva ur sängen.
Bilder på olika maträtter för att kunna variera sin veckomatsedel.