Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

Inledning
Sida | 5
Rapporten sammanfattar det arbete som skett inom ramen för projektet ”Begåvningsstödjande
hjälpmedel” som påbörjades den 1 september 2010. Projektet var
tidsbegränsat till 18 månader och avser Handikappomsorgens verksamheter
inom gruppbostäder, korttidshem och korttidstillsyn.
Projektets syfte var att ge personer med utvecklingsstörning större möjlighet att
klara sin vardag och bestämma över sitt eget liv så mycket som möjligt genom
att anpassa deras miljö och använda olika typer av begåvningsstöd. Projektet
skulle därmed öka delaktighet och aktivitet och ge brukarna en självständigare
vardag och mer kontroll över sina egna liv. För personalen innebar det ett förändrat
arbetssätt genom att vara mindre ”vårdande” och mer kunna använda sig
av ett lösningsinriktat arbetssätt, där fokus ligger på den enskildes möjligheter
och val.
Kognitivt stöd är olika insatser och produkter som gör det lättare att tänka, förstå,
planera, välja, minnas och hantera tid. Större kontroll över sin tillvaro med
målet att kunna hantera olika vardagssituationer mer självständigt och genom
detta öka trygghet och självkänsla.
För att möjliggöra detta krävs kunskap om olika metoder och hjälpmedel samt
en samsyn kring förhållningssätt när det gäller personer med utvecklingsstörning.
Detta för att implementeringen av begåvningsstödjande hjälpmedel och ett
nytt arbetssätt ska integreras i de olika verksamheterna. Fokus har legat på att
överbrygga kognitiva svårigheter och dess konsekvenser för brukaren i vardagen.
Utgångspunkten har alltid varit utifrån brukarens egna önskemål.
Områdescheferna har utsett ett pedagogombud på varje enhet med uppgift att
förmedla och ansvara för att all personal blir delaktiga i projektet. Pedagogombuden
har träffats regelbundet i mindre grupper för att delge varandra men
även för att få mer kunskap. Projektet har arbetat som en lärande organisation
och där man delgett varandra erfarenheter enligt ”trial and error” för att utnyttja
personalens potential och ta vara på varandras erfarenheter. Öka kompetensen
och tilltron till varandra genom att lyfta fram goda exempel och att aktivt engagera
sig i lösningar för alla brukare.
Några pedagogombud har utsetts genom rättviseprincipen att alla ska delta i
något utvecklingsarbete, vilket inneburit att deras intresse för begåvningsstöd,
delaktighet och aktivitet inte varit övertygande. En del pedagogombud saknade
också legitimitet och status i sin arbetsgrupp vilket också försvårar implementeringen.
Detta har naturligtvis påverkat utfallet i projektet och brukarna på
dessa enheter har inte fått samma chans till utveckling och delaktighet. En del
enheter har också haft andra problem som har varit av den digniteten att projektet
inte har fått den tid som skulle behövts.
För att implementera ett nytt arbetssätt krävs tid och där är en projekttid på 18
månader inte tillräcklig men förändringen har påbörjats. Idag upplever många
brukare och personal att de har ett behov av begåvningsstödjande hjälpmedel
och tar då ofta kontakt för att få fördjupad information, stöd eller handledning.
Som projektledare för projektet har jag upplevt att interaktionen med brukare,
personal och styrgrupp varit god även om jag mötte en del skepsis från början
över ”alla projekt” Självklart har inte all personal köpt konceptet och här behövs