Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

Sida | 17
med. På eftermiddagen kom Lisbeth ”Flisan” Andersson och berättade om
”Vägen till självständighet” hur hennes son med Downs syndrom fick möjlighet
till ett självständigt liv genom träning, tålamod och kontinuitet.
Alla enheter utrustades med kameror för att kunna tillverka en del hjälpmedel
själva eller med hjälp av Hasselbackens datagrupp. Lena Adem arbetsterapeut,
som har stor kompetens inom området kognitiva hjälpmedel, har varit den som
förskrivit olika hjälpmedel
För att få en verklig bild av hur vardagshjälpmedel kan se ut och fungera
besökte först styrgruppen KlaraMeras visningslägenhet i Stockholm och sedan
har alla grupper fått göra studiebesök där.
Projektets första mål var att alla brukare som ville skulle få möjlighet att veta:
- Vad händer idag?
- Vem jobbar idag?
- Vad är det för mat idag?
På pedagogombudsträffarna gick vi igenom Kyhléns utvecklingsteorier,
abstraktionstrappan och olika fallbeskrivningar. Vi tittade på olika kartläggningsinstrument
och vad man måste förstå för att använda ett specifikt hjälpmedel.
Pedagogombuden fick i uppgift att tillsammans med övrig personal ta
reda på vilka brukare som önskade mer stöd och hur de skulle utföra det stödet.
En del grupper var aktiva medan andra grupper inte kom överens. Några grupper
hade redan bra fungerande hjälpmedel och kände inte behov av att utveckla
något mer.
Jag gjorde en hjälpmedelspärm med bilder på olika hjälpmedel både egentillverkade
och inköpta. Pärmen innehåller olika tidshjälpmedel, dagstrukturer,
checklistor för olika aktiviteter för att ge personalen inspiration. Denna pärm
visade jag på pedagogombudsträffar och vid personalmöten för att kunna diskutera
utformningen av olika hjälpmedel. En pärm som fungerade som idé- och
tips samling med syfte att ge personalen inspiration.
Omvärldsbevakningen har resulterat i information om nya hjälpmedel, forskningsresultat
och utbildningar. Jag har sammanställt adresslistor till företag,
hemsidor och gett information på pedagogombudsträffarna.
Jag har auskulterat på olika boende och fritidsaktiviteter för att lära mig om brukarens
vardag och se hur de dagliga rutinerna ser ut. Då har jag också kunnat
vara ett aktivt bollplank till personalen eftersom jag deltagit i vardagsaktiviteterna
och lärt känna brukaren. De dagliga rutinerna med städning, tvätt,
veckoinköp och matlagning där jag hittade många utvecklingsområden.
Den 9 maj 2011 samlades alla pedagogombuden till en workshop. Alla ombud
fick ta med sin en arbetskamrat för att få stöd och hjälp med tillverkning och
användning av hjälpmedel. Jag hade tapetserat väggarna i lokalen med olika förslag
på hur man kan åskådliggöra olika dagliga rutiner, matsedlar, veckoinköp,
aktivitetsval, olika checklistor och kommunikationssätt. Vi hade också köpt in