28.02.2013 Views

Latinsk poesi - Bokförlaget RADIUS

Latinsk poesi - Bokförlaget RADIUS

Latinsk poesi - Bokförlaget RADIUS

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Est qui nec veteris pocula Massici<br />

20 nec partem solido demere de die<br />

spernit, nunc viridi membra sub arbuto<br />

stratus, nunc ad aquae lene caput sacrae.<br />

Multos castra iuvant et lituo tubae<br />

permixtus sonitus bellaque matribus<br />

25 detestata. Manet sub Iove frigido<br />

venator, tenerae coniugis immemor,<br />

seu visa est catulis cerva fidelibus<br />

seu rupit teretes Marsus aper plagas.<br />

Me doctarum hederae praemia frontium<br />

30 dis miscent superis, me gelidum nemus<br />

Nympharumque leves cum Satyris chori<br />

secernunt populo, si neque tibias<br />

Euterpe cohibet nec Polyhymnia<br />

Lesboum refugit tendere barbiton.<br />

35 Quodsi me lyricis vatibus inseres,<br />

sublimi feriam sidera vertice.<br />

I 4<br />

Solvitur acris hiems grata vice veris et Favoni,<br />

trahuntque siccas machinae carinas.<br />

ac neque iam stabulis gaudet pecus aut arator igni<br />

nec prata canis albicant pruinis.<br />

19–22 ägnas goddagspilten.<br />

19 ’Massiskt vin’ från Mons Massicus, en bergskedja i Kampanien, räknades<br />

jämte Falerner- och Caecuberbinet till de bästa inhemska.<br />

23–28 för fram två entusiaster, krigaren och jägaren.<br />

23 Tuban och trumpeten (lituus) hörde krigarlivet till; den förra var rak och<br />

med en dov ton, den senare böjd som en biskopskräkla och gäll i tonen.<br />

28 Marserna var en italisk stam i Mellanitaliens bergstrakter; galten är förstås<br />

ett vildsvin (aper).<br />

29–34 Sist kommer Horatius till sin egen livsinriktning, <strong>poesi</strong>n.<br />

31 Om nymfer se AKS 140 (6. 12); även faunerna var skogsväsen (manliga)<br />

med bl. a. bockfötter och svans.<br />

57<br />

Den finns, som ej ett glas gott gammalt massiskt vin<br />

20 alls föraktar och ej att ifrån fulla da’n<br />

stjäla undan en bit, utsträckt i häckens skydd<br />

eller lyssnande till heliga källans sorl.<br />

Många lägret har kärt, tubans och gäll trumpets<br />

därmed blandade dån, kriget av mödrarna<br />

25 avskytt. Under en kall himmel är jägarn kvar,<br />

för den eggande jakt glömmer han hustrun späd,<br />

om hans stövareflock lyckats en hind få upp<br />

eller vältvinnat nät sprängts av en marsisk galt.<br />

Mig ger murgrönans krans, vittra bedrifters lön<br />

30 plats i gudarnas krets; svalkande lunden, där<br />

lätta nymfer sin dans tråda med fauners flock,<br />

gör från hopen mig fri, om mig Euterpe ej<br />

undanhåller sin flöjt, om Polyhymnia<br />

icke vägrar att slå lesbiska lyrans sträng.<br />

35 Om du se’n min lyrik håller för något värd,<br />

skall jag stjärnornas valv stolt med min hjässa slå.<br />

I 4<br />

Vinterns kyla nu flyr för vårens och västans ljuva växling,<br />

och ut på djupet halas torra kölar.<br />

Hjordarna trivas ej mer i stallet, ej bonden vid sin brasa,<br />

och fälten glittra ej av gråvit rimfrost.<br />

32 f. Euterpe och Polyhymnia var två av de nio muserna (sånggudinnorna),<br />

se AKS 140 (6. 11), deras instrument var flöjten resp. lyran.<br />

34 ’lesbiska lyrans sträng’ syftar på Horatius’ beroende av föregångarna<br />

från Lesbos, Alkaios och Sapfo, se AKS 71 (3. 17 f.); i st.<br />

f. lyra används här barbitos (med grek. böjning).<br />

35 f. Här anknyter Horatius till v. 1 f. med fint smicker för Maecenas’ litterära<br />

smak.<br />

I 4 En vårsång – men slutet i moll. Versmåttet är det fjärde archilokiska<br />

(Bg).<br />

5–8 Om Venus och Vulcanus och deras följeslagare och medhjälpare se<br />

AKS 139 f. (6. 7, 9).<br />

58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!