47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen” - Veckans Affärer

va.se

47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen” - Veckans Affärer

Finansbranschens superstjärna Patrik Enblad om hur HQ Bank ska möta utmaningen från storbankerna

DOM

VECKANS AFFÄRER

”onoTerAT

Är InGen

UrSÄKT FÖr

BonUSeXCeSSer”

V e C K A n S A F F Ä r e r A V S L Ö J A r

BIDRAGS

PENGAR

SÅLDE JAS

WeBBHAJP PoWerMInGeL

IT & TeLeKoM

MILJArDKAMPen

oM InTerneTS

nYA STJÄrnor

MAKTSKIFTeT

DoMInerAr

I DAVoS

MoBILen Är

IT-CHeFenS

nYA HUVUDVÄrK

TIDSAM 0933-04 ”47 MILJoner I VD-BonUS GYnnAr InTe BoLAGen”

N u m m e r 4

2 5 ja N ua r i 2 0 0 7

p r i s 5 5 k r


håkan wike

scanpix

scanpix

V A INNEHÅLL

V E c k A N s o m g I c k på ekonominyheterna.se

17 o N s d A g

Forskare hitåt

sYDsvenskan BiLD scanpix

ErIcssoN FördubbLAr

antalet forskare. 500 som

ska jobba med 4G-nät,

konvergensnät och multimedierna

ska anställas

hos Carl-Henric Svanberg

så fort det går.

20

soNy ErIcssoN rapporterar

en vinst på 4,5 miljarder

kronor före skatt

för det fjärde kvartalet.

18 t o r s d A g

Ett ja till slut

moNA sAHLIN

tackar ja till

valberedningens

förfrågan

om hon vill

bli ny partiledare

för (s)

efter Göran

Persson.

scanpix

16

26 26

MiceaL enGsTrÖM

scanpix susanne waLsTrÖM

10

scanpix

54

22

23

wOrLD ecOnOMic FOruM

sAmtIdIgt som IT-företaget

Apple redovisar en

vinst på 7 miljarder för

fjärde kvartalet avslöjas

att bolaget skrivit avtal

med musikföretaget Apple

om nedladdning av Beatlesmusik

på Itunes. Annonseringen

sker under

Superbowlfinalen den

4 februari där en halv

minut reklam kostar

18 miljoner kronor.

7

13

54

19 F r E d A g

10 chefredaktören

Vattenfalls miljösatsning räcker inte långt.

InSIder

med nätet Som megafon

7 en fråga om demokratI

Martin Borgs slåss mot nån-annan-ismen.

8 det hadnlar om fåfänga

Per Gudmundson vill synas av flera.

9 bloggen Som terapI

Nisha Besara gillar inte Perssons slipsar.

dIrekt

13 maktSkIfte I world economIc forum

Cecilia Aronsson rapporterar från Davos

15 rädda barnen fIck In 10 mIljoner

Företagskampanjen i VA blev en succé.

16 mIljardkamp om nätStjärnorna

Nu vill alla vara med och slåss .

20 SkIStarS matS årjeS är Inte orolIg

Ingen ny strategi för klimatförändringarna .

22 SvenSk lättvIktare mot flygjättar

Flygplansprojektet som kan bli en hit.

23 va:S dom: InveStor flyr anSvaret

Gömmer sig i onoterade bolag.

tema It

24 webb 2.0 öppnar företagen

Information för alla ändrar maktbalansen.

26 bIrgerSSon SatSar på Säkerhet

Nu ger han videoövervakning åt folket.

Nordea utsatt

för nätattack

ryskA HAckErs har stulit

minst 8 miljoner kronor

från 250 kunder hos

Nordea. Banken har känt

till attacken i tre månader,

men hållit den hemlig.

Inga nätbanker är

säkra, konstaterar säkerhetsexperter

som ekonominyheterna.se

har intervjuat.

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |


scanpix

V A I N N E H Å L L

28 analyS aStrazeneca

Missarna har blivit för många.

29 börSSnacket

Ny avdelning om vad som händer på börsen.

31 analyS kungSleden

Gör ett fastighetsklipp.

32 börSkrönIkan

Med VA:s hetaste och kallaste aktietips just nu.

SpecIal

34 jaS-Skandalen

Perssons spel med Sidapengarna.

profIl

44 patrIk enblad

Storbankerna är ute efter hans personal.

att:entIon

51 Snacka går ju

Med inget går upp mot ett ordentligt nätverk.

53 hajpat juSt nu

Sex heta trender – och en kopp kaffe.

54 läge för boStadSklIpp

När Stockholms allmännytta säljer ut.

56 börSguIden

Med VA:s egna prognoser.

61 handväSkfeber

Camilla Thulin träffar en som drabbats.

65 hårdvIklat: Inte utan mIn muStaSch

Sven af Ordning gillar vad han ser.

66 perSpektIv: konSulter jag mött

Anna Bråkenhielm har äntligen hittat rätt.

omSlagSfoto : fr anS dely/copyrIght grIpen InternatIonal

V E c k A N s o m g I c k på ekonominyheterna.se

INtrEssEt Att investera

i tulpaner har ökat med

15–20 procent per år de

senaste åren i Holland,

konstaterar företaget

Blooming Forever. På

deras lökauktionen i

förra veckan slogs 113

budgivare om rariteten

Ile 576 som till slut gick

för 667 000 kronor.

22 m Å N d A g

rör inte min

tandläkare

sIN prIVAttANdLäkArE

är de svenska konsumenterna

mest nöjda med. El-

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

håkan eLOFssOn

scanpix

scanpix

53

54

scanpix scanpix

leverantören är man minst

nöjd med, visar Svensk

Kvalitetsindex som också

konstaterar att norrmännen

och islänningarna för

första gången någonsin är

mer missnöjda än svenskarna.

brIttIskA LAdbrokEs

köper svenska Sponsio

som på licens marknadsfört

spelsajten Ladbrokes

i Norden för 500 miljoner

kronor. Douglas Roos till

höger, en av grundarna,

tjänar i runda slängar 50

miljoner kronor på den

här affären.

44

28

34 51

scanpix

23 t I s d A g

kassaflykt

äLdrE AkAdEmIkEr som

bara har några år kvar till

pensionen lämnar Akademikernasarbetslöshetkassa

sedan de nya avgifterna

höjts på nyåret.

sEdAN ÅrsskIFtEt

har branschindex

för bioteknikbolagen

stigit 56 procent.

Vinnare är

Diamyd med

hela 205 procent.

65

61

31

kenneTh anDerssOn Micke LunDsTrÖM

nikLas paLMkLinT


Varför

visades inte

Fi!-doku-

mentären

före valet?

Pontus Schultz, chefredaktör

Veckans Affärer

Gör som Pontus

– debattera på

EN NY AFFÄRSSAJT FRÅN

senior reporter

marknadschef

Bengt Ericson

Lyckopartiet

marie Bengtsson

förlagsdirektör

Jonas von Hedenberg

teknisk chef

Britt andersson

tryck

Sörmlands Grafiska

Quebecor

R E d a k t i o n

Tel: 08-736 52 00

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se

Webbadress: www.va.se

red.frågan: SVT gör briljant dokumentär om hur Fi missade riksdagen. Vilket parti skulle du vilja starta?

chefredaktör

ansVarig UtgiVare

Pontus Schultz

Någon socialliberal historia som jag och femton andra i Mälarhöjden skulle rösta på

redaktionschef (stf. ansVarig UtgiVare)

redaktionssekreterare

Richard Björnelid

anna-Stina atterday

Finns det inte tillräckligt många partier redan?

Feministisk infiltration

art director

Jonas Carlson

Deadlinepartiet – handlar innan det är för sent

Cecilia aronsson

Floskelfria partiet

niklas Johansson

Något vänsterliberalt

– med inslag av grönt

och rosa

Jan-Eric Öhman

Stationerad i Iran. Här

välkomnas alla partier

av folket

Rune ahlström

bildrepro

Ny populism – dagsaktuella

frågor varje dag

ulf Skarin

webbchef

Fi Fan – stödparti till Fi

Pontus Herin

Integrationsinitiativet

Cecilia Stenshamn

Föräldraledig

Per olof Lindsten

Rödgrönröra, RG(r)

maria källner

Vevpartiet cyklisterna

mikael Zackrisson

webbchef

Föräldraledig

reportrar

layoUt

ekonominyheterna

externa medarbetare

Christer Berglund

Det var 35 års sedan jag tänkte i sådana termer

Benny Bergenstråhle

08-736 56 29

Jonas malmborg

Akademiska

innerstadspartiet

Åsa Ekelund

Tjänstledig

anna Spång

nyhetsgrafik

Sveriges vinterkoma- och

idéparti (brunbjörnarna)

malin Lundmark

webbredaktör

Vagabondpartiet

redaktionsassistent

annons

Ld media ab

08-736 52 00

annonschef

Haig daniels

08-736 56 10

Per Laredius

08-736 56 37

annika nyman

Djurskyddspartiet

research

Camilla Wagner

Ta tillbaka Norge-partiet

Annonsorder och mAteriAl

Lisa Westerberg

08-736 56 24

Veckans Affärer ges ut av Bonnier tidskrifter AB

medlem i sveriges tidskrifter. © Veckans Affärer. issn 0506-4406

torbjörn Carlbom

Inget alls

Gunnar Lindstedt

Tjänstledig

annika Lidén Engberg

bildredaktör

Det avslöjar jag om tre och

ett halvt år

Emanuel Sidea

webbreporter

Entreprenörspartiet

(oxymoron)

Christopher Grenö

08-736 56 17

P R E n u m E R E R a !

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms)

www.va.se

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom

Bonnier AB, som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och

betalningsuppgifter. Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras

och grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring

via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang

och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga

villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom

Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så

kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod

är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt

från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information som är särskilt viktig för god

kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och

Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av


I n s I d e r

Med nätet

som megafon

Möt tre bloggare som skriver om

politik från var sin horisont.

Av JoNAS mAlmBoRg Foto SuSANNe wAl StRöm

bedriver

ett privat litet

korståg med

”Jag

det som jag

kallar någon-annan-ismen.

I Sverige finns

det en utbredd föreställning

om att någon

annan ska betala, någon

annan ska ta ansvar.

Det där har gjort

mig upprörd och det blev

ännu starkare när jag blev

sjuk i cancer. Folk tar inte

vara på sina liv – folk tar inte

ansvar för varandra!

Förra året gjorde jag dokumentärfilmen

”1 200 miljarder” som

handlar om slöseriet med svenska folkets skattemedel.

Jag turnerade runt landet och visade filmen. Jag började

blogga för att jag kände abstinens. Abstinens efter

att gräva fram fler exempel på hur vanligt hederligt folk

blir blåsta genom statens slöseri med skattepengar.

Bloggen är ett perfekt sätt att hålla kontakt med vanligt

folk ute i landet som vill förändra samhället.

Jag tycker faktiskt att bloggandet kan fylla en demokratisk

funktion. Det här är gräsrötternas medium. Jag

har inget kvantitativt mål med mitt bloggande, men jag

har ett kvalitativt mål. Det är att vara en liberal blåslampa

i regeringens bak. Reinfeldt kommer att föra en

liberal politik om det blåser en liberal vind. Någon måste

ju se till att det blåser!”

3 röster fr ån fro ntlinjen

Martin

Borgs

martinborgs.blogspot.com

Filmare, författare,

pr-konsult och lobbyist som

rycker ut till försvar för ett

liberalt samhälle.

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |


I n s I d e r med näte t vid kö ksbord e t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

”jag började blogga av två skäl. Å ena sidan hade jag jobbat

så länge med tv och radio att jag glömt hur det var

att skriva. Å andra sidan ville jag börja skriva om politik

på ett sätt som kändes nytt. Jag skriver om ämnen som

intresserar mig och sedan arbetar jag journalistiskt. Drivkraften

är att hitta nyheter. Senaste tiden har jag bloggat mycket

om svensk islamism. I höstas avslöjade jag bland annat att

den senast inkomna fången på Guantánamo har bott tre år i

Sverige. Nästa månad kanske jag granskar Sven Otto Littorins

arbetsmarknadspolitik. Eller om kroglivet i min stadsdel.

Jag antar att jag bloggar av samma orsak som andra startar

rockband. I botten ligger någon form av fåfänga. Jag vill tillfredsställa

ett behov av att uttrycka vad jag tycker. Jag vill att

folk därute ska ta del av det jag skriver. Jag tycker att mina

åsikter är viktiga.

I dag bloggar jag mellan åtta och tio timmar om

dagen. Det är inte enbart en professionell syssla,

det ersätter till exempel en hel del tv-tittande

och tidningsläsande. Än så länge kan jag inte

försörja mig på min blogg, men jag planerar

att skaffa annonsörer.”

Per Gudmundson

gudmundson.blogspot.com

Journalisträv som kommenterar svensk politik

på den egna bloggen och i Svenska Dagbladet.


Nisha Besara

divblog.worldpress.com

Proffstyckare knuten till Aftonbladet som

bloggar om stort och ofta också smått

i den politiska världen.

att

uttrycka

mig i dag-

”behovet

boksform

formligen exploderade

när jag jobbade

som politisk sakkunnig

på justitiedepartementet.

Men det

gick inte att jobba för

regeringen och samtidigt

kommentera

och kritisera dess

politik.

När jag fick jobb

som ledarskribent på

Aftonbladet började

jag skriva varje dag

och kommentera

dagsaktuella saker.

Samtidigt behövde

jag ett sätt att uttrycka

mer personliga

saker och kommentera

vardagliga ting.

Ledarsidan är mitt

främsta forum, på

bloggen får jag utrymme

för ett helt

annat skrivande.

Ta till exempel en

sak som partiledarnas

klädval. Där fungerar

bloggen utmärkt.

Där kan jag skriva om

hur trött jag är på

Göran Perssons röda

slips, hur hiskeliga

Lars Leijonborgs

kombinationer är och

hur uttänkta Göran

Hägglunds klädval är.

Min blogg fungerar

till viss del som en terapi.

Det är väldigt

skönt att få skriva av

sig. Om jag ser eller

hör något som jag reagerar

över skriver

jag hellre en blogg än

ringer en kompis

och pratar.”

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |


Vänta inte på politikerna

Bbl i va nde pa rtileda r en Mona Sahlin pekade

utan tvekan ut de två slagfält som den politiska

deabtten ska utkämpas på de närmaste

fyra åren. På bara fyra månader har klimatfrågan

gått från något perifert som alla tjänar

på att tiga ihjäl till den viktigaste arenan för

att skapa en samhällsvision. Det är fascinerande.

Men ur näringslivssveriges perspektiv

finns det anledning att vara orolig. Företagen

håller på att hamna rejält på efterkälken.

I förra veckan ordnade Veckans Affärer och

Tällberg Foundation en hearing om klimatfrågan

med bland andra Maud Olofsson, Carl

Bennet, Hans-Olov Olsson och Lars G Josefsson.

Det mest slående var näringslivets totala

brist på vision. En efter en reste sig företagsledarna

upp och vittnade om att någon annan

bar ansvaret för frågan. Politiker måste sätta

mål och globalt jämställda regler. Konsumenterna

måste aktivt börja visa att de bryr sig.

Enda undantaget i debatten är just nu Lars

G Josefsson som på seminariet gav en försmak

av den rapport Vattenfall presenterade i Tyskland

några dagar senare. Det är en genomgång

av kostnaderna för att få ner koldioxidutsläppen

med 30 procent till år 2030. Vattenfall anser

att det kostar runt 0,6 procent av globala

BNP, att jämföra med Nicholas Sterns siffra 1

procent av BNP. Kostnaderna är jämt fördelade

över världen, även om 40 procent av kostnaderna

är betydligt tyngre för utvecklimgsländerna

än Europa att bära.

Egentligen är summan ointressant. Klimathotet

är inte primärt ett ekonomiskt problem.

Att ta kostnaderna nu skjuter på vår välståndsförbättring

med två år på 100 år. Det

västenliga är perspektivförskjutningen, att

miljön blir en faktor i vår tillväxtekvation.

trött

10 | vA | 4 | 25 JANUARI 2007 | www.ekonominyheterna.se |

P o n t u s Skriv

Och här skiljer sig perspektiven. Vattenfalls

rapport handlar mycket om att inte fördjupa

sig för mycket i problemen i dag, utan försöka

se till att de inte uppstår i nästa generation

teknik, energi och konsumtion. Argumenta­

b l ogg

Tycker du som jag?

Säg emot i min blogg.

Varje dag.

staten och kapitalet i samma båt

e x t r a s tä mm a n i

Teliasonera har

kallats brutal. Det

må vara hur som

helst med det, men

faktum är att statens ägarrepresentanter

i alla fall

inte motsatt sig bilden av

att man nu klivit i båten

med de snabbrörliga kapitalisterna

som vill tömma

kassan i telejätten.

Låt mig säga så här: jag

tror att det är en betydligt

mer explosiv diskussion

än regeringen Reinfeldt

antar. Diskussionen om

utdelninagr kommer att

bli vårens stora snackis.

Allt fler röster höjs nu mot

att tömma kassor mitt under

högkonjunkturen.

till chefredaktören: pontus.schultz@va.se

tionen, att vårt kunnande

hela tiden går

framåt och investerade

kronor därför blir

mer värda om de satsas

i framtidens tek­

nik än i dagens är visserligen svår att ifrågasätta.

Men det är ett farligt

resonemang, eftersom det tar bort

ansvaret att handla nu.

I tider av skiften ställs krav på

ledarskap. Det är också då som

ledarskap verkligen kan löna sig.

I dag går en tydlig skiljelinje

mellan Sveriges storföretag

och nystartade unga

företag som i stort sett

utan undantag integrerarklimatfrågan

på något sätt

i sin affärsidé.

Vänta inte på

politiken. Kom

ihåg Stenbecks

maxim: politiken

slår alltid kapitalet –

men nya idéer och teknik

slår alltid politiken.

Samma resonemang på

Ericsson år 2000 hade med

stor sannolikhet lett till

att telekomjätten inte

funnits idag.

Fast jag tror staten

struntar i utdelningarna.

Däremot tror jag att man

inte har en aning om hur

man ska göra med utförsäljningarna.

Vapenkrämarna

smutsar ryktet

VA : s AVslöjAnde om de fiaskoartade

motköpen i Sydafrika

är ännu en skandal kring prestigeprojektet

JAS. De totalt fyra

sålda flakmopederna kan synas

vara en tragikomisk illustration,

men faktum är att svenska vapenprojekt

aktivt bidragit till att

ge svensk industri dåligt rykte i

världen. Från Bofors affärer i Indien

fram till dagens Sydafrika.

Att Sida-pengar använts för att

kränga JAS – och det dessutom

på ett så urbota uselt sätt att

de inte skapat ett enda jobb, är

ännu en skandal i den raden.

just nu

BoK: Gillar du vA gillar du

Christer Berglunds antologi

”I dödens väntrum”.

sPort: Det är många desperata vasaloppsblickar

i skidspåren kring Ursvik

i Stockholm.

PrYl: När alla pratar så mycket om

spelkonsolen Wii börjar till och med

jag drömma om att min dotter

ska bli tillräckligt gammal

så jag kan köpa en till

henne.

Smak av högkonjunktur

l Svart trumpetsvampssoppa,

hembakt bröd

l Kronärtskocksterrin

med Avruga

kaviar och ostron

citronette

Vin: Laurenz v, 2005,

Friendly Grüner veltliner

l Inbakad pärlhöna på en

bädd av madras curry rissoni

Vin: Domain Marcel Deiss,

2004 AAC ”Mule Blanche”

l Kaffe, glass

nej, det är inte menyn till

en kungamiddag. Det är menyn

till presslunchen för lanseringen

av SIA-glass nya vårsmaker. Om

du för ett ögonblick undrar över

trycket i konjunkturen.

”Det är inte fel att

börja en budget-

förhandling med

att säga nej”

Anders Borg vet hur en

finansminister ska resonera.


”Om det är för bra för att vara sant, då är det inte sant”

joakim schaaf, Finansinspektionen, tipsar om hur du känner igen en finansskojare, apropå skandalerna i Obol

och Habo Finans. Läs hela listan med tips på hur du undviker att bli blåst på www.ekonominyheterna.se.

d i n r ö s t

saxat från diskussionerna på

ekonominyheterna.se

Ingen nätbank

är helt säker

de t h ä r snack a s det om på jobbet.

Alla är oroliga. Vi är ganska

många i lunchrummet som nu

börjar fundera på att betala som

vi gjorde förr. Man kan ju aldrig

veta om man är buggad och det

verkar ju inte som om det räcker

att köpa brandväggar och annat

så länge som vi har Windows. Ett

par såna här händelser till och

jag jag lägger av med internetbanken

och sänder dosan tillbaka

till banken.

Skraj 13:13, 21 januari 2007

de t sä k r a s t e systemet finns

inte och kommer aldrig att fi

nnas. Alla system lockar människor

som ser en ära i att knäcka

dem. När de väl är knäckta kan

resultatet säkert säljas. Men inte

heller det gamla systemet med

bankbok i fickan var säkert.

Ficktjuvar var ofta framme och

så tömdes även dessa konton.

Rolf K 18:43, 19 januari 2007

Så ska Mona

chocka Fredrik

de t ä r ä ndå oförklarligt att regeringen

inte bara valde jobbavdragen

och struntade i A­kassesänkningen.

De säger ju rent ut

att det inte är möjligt att skapa

500 000 jobb under mandatperio­

va

Säg din mening om

veckans nummer

den.Varför ska de,

som ändå

inte kan få

jobb få det

sämre. De menar kanske att ökat

tryck ökar rörligheten på något

vis, men så länge ingen tror på

tillräckligt med jobb hjälper ju

inte det.

Mamu 12:20, 19 januari 2007

V A V i m m e l

Va hyllar konsulteliten

när Veckans Affärer delade ut

priserna i förra numrets konsultranking.

På scen debatterades konsulternas

framtid med köpare och

byråer. VA:s Camilla Wagner

som gjort hela undersökningen

(vilket föll bort i förra numret)

stod på scen och delade ut priser.

SAMtLIGA BILDeR: MICAeL eNGStRöM det VAr fullt på Operaterassen

t

RaGGaR.

Egon

Zendher

sopade

hem rekryteringsklassen.

DeBaTT.

Elisabeth

Ström,

Lowe, Bo

Jansson,

Precis,

Henry

Stensson,

Ericsson.

VInSTRIK. Vinges Bertil

Hult vann – i lönsammaste

branshen.

t

ReVISoReR. Öhrlings sopade hem

revisorsklassen.

GlaDa.

Maria

Hörnfeldt

och MagdalenaGrimsvik.

GRaTTIS. VA:s Camilla

Wagner är med och grattar

HiQ:s Lars Stugemo.

(PR)oFFS. Anders Lindberg

förklarar JKL:s seger.

MInGlaRe. Överst: Elias

Wästberg, Petra Wahlström,

Johan Wennström.

Ovan: Susanna Marcus

och Maria Eriksson.

Panelen

Hälften vill ha

egen blogg

Sveriges börs-vd:ar

är redo att haka

på bloggtrenden.

1 Blogg är den nya trenden bland

USa:s börs-vd:ar. Skulle du

kunna tänka dig att blogga?

ja 45 %

nej 45 %

jag bloggar redan 10 %

”Ja, men jag ser risker. Att

ständigt agera i ögonblicket och

blogga alltför ofta

kan göra att man

tappar helhetsperspektiv

och

det strategiska

tänkande. Har sett

det tydligt hos chefredaktörer”,

säger Kenneth

Holmstedt, vd Uppsala Stadshus.

2 Har din bild av Peter Wallenberg

förändrats efter SVT:s dokumentär

om familjen Wallenberg?

ja, till det bättre 55 %

ja, till det sämre 0 %

nej, den är oförändrad 30 %

såg inte dokumentären 15 %

”Wallenberg bjöd på sig själv

på ett sätt som gjorde att förståelsen

för hur han är ökade.

Han blev mänsklig!” säger Daniel

Collin, vd Mediaedge:cia.

3 Blir Mona Sahlin bättre eller

sämre än Göran Persson för

svenskt näringsliv?

Bättre 65 %

sämre 35

Mona har majoriteten av vdpanelen

bakom sig, men inte

alla. ”Hon har ju egen erfarenhet

av att vara småföretagare

– då blev det inte längre så häftigt

att betala skatt kanske”,

funderar Jan Samuelsson, vd

Lunds Energikoncernen.

”Bättre för små-

företag, sämre

för stora”

Jan Nilsson,

vd Tripep

| vA | 4 | 25 JANUARI 2007 | ww


det är ingen vanlig vecka

i Davos. Det märks direkt

när jag kliver av det docksöta

tåget som har tagit

mig den sista biten upp till alpbyn,

1 550 meter över havet. För

varje skidturist jag möter går lika

många grönklädda militärer och

blå baskrar från Kantonspolizei

Graubünden. Militärfordonen bryter

av den snöklädda idyllen. Vägen

från stationen till centrum

kantas av avspärrningar och

höga järnstängsel. Inte bara hotellen,

även McDonalds, har dörrvakt

sista veckan i januari.

den klassiska skidorten i

Schweiz är visserligen van vid

kräset besök, men nu stramas

gästlistan upp åtskilliga snäpp.

För 36:e gången i ordningen är

Davos värd för Världsekonomiskt

Forums årsmöte (World

Economic Forum Annual Meeting,

WEF) – världens i särklass starkaste

maktmagnet. Forumet

samlar i år 2 400 deltagare från

alla kontinenter, varav 800 toppchefer

från företagsvärlden och

resten ledande befattningshavare

från politik, forskning och

kultur.

t

d i r e k t

WOrLD ECOnOMiC FOruM,DOMiniC BuETTEr

på poDiet.

Bill Gates är

en av makt-

havarna på

World

Economic

Forum i Davos.

Maktskifte

på gång i Davos

Är makten på väg att tippa från etablissemanget

till konsumenter, bloggare och aktieägare?

Det är frågan som står högst på agendan när

världens mäktigaste vimlar och diskuterar på

World Economic Forum i Davos.

cecilia aronsson bloggar från Davos varje dag på ekonominyheterna.se...

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 13


t

V a d i r e k t

WEF är en icke­vinstdrivande

organisation som bekostas av de

cirka 1 000 företagsmedlemmarna.

Varje medlem betalar en årlig

avgift på 19 000 schweizerfranc,

plus 17 000 franc för deltagande i

Davos. Det summerar till en

minimiavgift på drygt 200 000

kronor för varje företagsmedlem,

exklusive mat och logi under

veckan. Ett sjuttiotal företag,

däribland ABB, är strategiska

partner och finansierar årligen

WEF med 2,3 miljoner kronor

var. Totalt omsätter alltså arrangemanget

cirka en halv miljard

kronor per år.

Investors ordförande Jacob Wallenberg

och Teliasoneras vd Anders

Igel är några av svenskarna

som skriver en reseräkning på ett

par hundra tusen kronor till sina

företag efter Davos. Men så får de

också ett unikt tillfälle här att

fritt utbyta tankar med ännu

tyngre multinationella chefer

”nu ägnar vi oss åt

att exploatera gamla

innovationer, men

alldeles för lite handlar

om hur vi ska bygga en ny

konkurrenskraftig industri”

som nättillverkaren Ciscos vd

John T. Chambers och oljejätten

BP:s koncernchef lord Browne of

Madingley. Microsofts Bill Gates är

naturligtvis också här.

En central fråga under årets

toppmöte är om vd­maffians

sponsrar.

Googles

Eric Scmidt

tror på

ledarna

pr-värde.

…men hoppas också hinna utmana Jacob Wallenberg på längdskidor under veckan.

14 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Daniel sachs

makt över världsekonomin är på

väg att tippa över till enskilda

konsumenter och individer som

samlar anhängare för sina idéer

på enkla bloggar, mötesplatser

och videosajter på internet. Det

är ingen slump att Googles vd Eric

WOrLD ECOnOMiC FOruM,DOMiniC BuETTEr sCanpix

Schmidt har valt att bli strategisk

partner till WEF.

”Näringslivet har länge ställt

sig utanför insatserna för att lösa

de stora världsproblemen. Det är

oerhört naivt”, säger Mark Adams,

kommunikationschef för WEF.

Vi möts på klassiska Café

Schneider under en snöig skymningstimme

dagen innan premiären.

Mark Adams förklarar

varför det aldrig sedan starten

1971 har varit aktuellt att flytta

årsmötet från lilla Davos:

”Här är deltagarna helt utlämnade

till diskussioner med varandra.

I New York skulle de lätt

lockas i väg att shoppa eller gå på

teater i stället för att mötas.”

Grundaren till WEF, Klaus

Schwab, är särskilt mån om att

involvera unga ledare i organisationens

arbete. Inför varje årsmöte

utses därför ett par hundra

unga makthavare från hela världen

och med skiftande kompetenser

till så kallade Young Global

Leaders. För två år sedan fick

Sverige sina första två representanter,

kronprinsessan Victoria

och it­prinsen Niklas Zennström.

I år utökas svensktruppen med

Kinneviks drottning Cristina

Stenbeck och Daniel Sachs, vd för

investmentbolaget Proventus och

styrelseordförande i TV 4.

”Jag antar att jag har blivit utvald

för att jag utövar mina uppdrag

i näringslivet både genom

Proventus och genom privat engagemang

i kultur och samhällsfrågor”,

säger Daniel Sachs.

Han deltar inte själv i Davos,

men ser fram emot ett separat

möte för de unga makthavarna i

Kina i september. Förutom den

hedrande utmärkelsen har de

fått uppdraget att tillsammans

formulera en vision för hur världen

ska se ut 2030 och hur vi ska

nå dit. Daniel Sachs är lite orolig

för Europas roll på framtidens

jordglob.

”Nu ägnar vi oss åt att exploatera

gamla innovationer, men

alldeles för lite handlar om hur

vi ska bygga en ny konkurrenskraftig

industri”, säger Daniel

Sachs.

Och i Davos rullar snön ut sin

vita matta för dem som förväntas

komma med svaren. n

0,6%

så stor andel av jordens BNP

krävs för att sänka utsläppen av

växthusgaser med 30 procent

till 2030, enligt Vattenfalls vd

Lars G Josefsson. Det är 0,4

procent mindre än Tony Blairs utredare

Nicholas Stern hävdade i

Sternrapporten.

”Scania är

ett fantastiskt

varumärke.

Och MAN är ju

också ett

varumärke”

Investors vd Börje Ekholm

förklarar varför

Scania-MAN-affären

fortfarande är en bra

idé på VA:s nyhetssajt

ekonominyheterna.se

Fp vill ha ny

privat radiokanal

regeringen har kritiserats för

att inte ha någon tydlig mediepolitik.

Det vill folkpartiledaren

Lars Leijonborg råda bot på.

Sälj tv-bolaget Boxer och

auktionera ut de frekvenser som

blir lediga när det analoga

marknätet stängs om två år.

Använd de 30–35 miljarder som

kommer in i statskassan till en

public service-fond. Avskaffa

presstödet, liksom reklamskatten

och ge tillstånd till en nationell

radiokanal, är några av de förslag

han nu presenterar.

sCanpix

obegripligt,

reinfeldt!

sVenskt näringsliVs vd Urban

Bäckström är missnöjd med

den borgerliga regeringen. Skippa

kravet på amorteringar av

statsskulden och använd pengarna

till skattesänkningar. 60 miljarder

kronor skulle kunna få

bort både förmögenhetsskatt,

statlig inkomstskatt och de för

småföretagen så förhantliga 3:12reglerna,

argumenerar han på

DN Debatt.


V A D i r e k t

Succékampanjen

VA:s och Rädda Barnens satsning Ta ställning

samlade in nästan 10 miljoner kronor från svenska

företag under hösten.

i

hösta s dro g r ä dda ba r nen och Veckans

Affärer tillsammans i gång en utmaning

mot svenskt näringsliv. Ambitionen:

att samla in pengar till Rädda Barnens verksamhet

och starta en debatt om företagens

ansvar i samhället i allmänhet

och CSR-frågor i synnerhet.

Fyra månader senare kan vi se att

båda målen uppnåddes med råge.

I november höll VA och Rädda Barnen

gemensamt ett välbesökt seminarium

om CSR-frågor, som citera-

des flitigt i andra medier. Och när vi

nu stänger insamlingen för den här

gången stannar mätaren på 9,8 miljoner

kronor.

”Pengarna kommer att användas till Rädda

Barnens verksamhet där barn i krig och konfliktområden

får möjlighet att gå i skolan.

Det handlar om vuxenkontakt, fasta rutiner,

tygghet och stabilitet”, säger Jonas Olsson på

Rädda Barnen.

www.zoom.se

10 Mkr in.

Jonas Olsson

på RB är glad.

Han är positivt överraskad över det

växande intresset för CSR-frågor i företagen

som insamlingsresultatet

pekar på.

”Intresset för att stödja sådana

här insatser blir större

och större. SR-frågor är på tapeten

i de flesta företag.”,

Sammanlagt har 1 297 företag

bidragit med allt från

2 000 kr till en halv miljon.

Veckans Affärers chef-

redaktör Pontus Schultz är

nöjd med resultatet.

”Det är kul att visa att VA

kan vara med och bilda opinion

och väcka engagemang. CSR-frågor kommer

att vara en av de hetaste i näringslivsdebatten

under 2007, så det här inititativet är inte det

sista”, säger han.

Till sommaren kommer VA till exempel

med ett nummer om social kapitalism. n

10

3

2

1

9

7

6

5

4

9,8

miljoner

kronor

...och nu är

VA störst

VA är tillbAkA på toppen. Efter

omgörningen och relanseringen

i somras har antalet läsare stadigt

ökat. I senaste läsarmätningen från Orvesto

anger 125 000 personer att det läser

Veckans Affärer. Det är 3 procent mer än

för ett år sedan och 5 000 fler läsare än

konkurrenten Affärsvärlden.

Samtidigt rasar flera av Sveriges starka

affärspressvarumärken i mätningen,

med Dagens Industri i spetsen.

”Kul att vara tillbaka som Sveriges

största affärsmagasin. Jag hoppas att den

positiva trenden kommer att hålla i sig

när vi nu satsar ytterligare på en bättre

börsbevakning, mer privatekonomi, mer

utlandsmaterial och Sveriges bästa bildjournalistik”,

säger VA:s chefredaktör

Pontus Schultz.

Även den nylanserade webbsatsningen

ekonominyheterna.se, som är ett samarbete

mellan Veckans Affärer och TV4,

växer snabbt. Under januari har 60 000

unika webbläsare besökt sajten per

vecka. n

Service på högsta nivå

Välkommen ombord och upplev Thailand

redan från Arlanda. Vi fl yger dagligen

non-stop mellan Stockholm och Bangkok

och vidare inom Asien samt till Australien

och Nya Zeeland. Sätt dig bekvämt och njut

av god komfort, prisbelönt service och rejält

med plats för benen. Du vaknar utvilad, redo

för semester, affärer eller äventyr. Sawasdee!

För information och bokning kontakta din resebyrå.

www.thaiairways.se


V A D i r e k t

sålD

sprAy.se

pris: 100 Mkr

köpare: allers

Miljardkamp om

nätstjä

Communities är nätets hetaste företag just nu. MTG:s köp av spelsajten

Playahead för 102 miljoner kronor är bara början. Enligt uppgifter till va

har marknadsledande Lunarstorm erbjudits 900 miljoner kronor för att

sälja. Men nu varnar experterna för lycksökare på marknaden.

av christer berglund

Haj pen k r ing nätmötesplatser

har aldrig

varit större i Sverige.

Efter MTG:s köp av

Playahead efter årsskiftet

står andra sajter i kö för

att ta hem kulorna.

”De fick 102 miljoner kronor.

Då måste min community vara

värd 25 miljoner i alla fall. Så går

snacket. Vi har fått flera propåer

16 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

från olika sajter”, säger Mattias

Fyrenius, vd för nya medier hos

TV 4.

Det är en väldig aktivitet sedan

affärerna i USA förra året, enligt

Mattias Fyrenius. Det vill säga

Rupert Murdochs köp av Myspace

och Googles köp av Youtube.

Sverige är unikt med en lång

rad mötesplatser på nätet sedan

tio år tillbaka. Mest framgångs­

till sAlu

Glife

prislapp: >100 Mkr

sålD

plAyAHeAD

pris: 102 Mkr

rika har pionjärerna på Lunarstorm

varit. Där har man lyckats

samla en hel ungdomsgeneration.

Enligt egna siffror har

70 procent av Sveriges tonåringar

ett konto på sajten. Trafiken

överstiger Microsofts webbplats.

Men det har varit en tämligen

isolerad marknad, som har väckt

lite intresse från riskkapital och

övrig medieindustri.

Fram till dess att Rupert Murdochs

Newscorp gjorde sin storaffär

med Myspace (som han betalade

närmare sju miljarder för) och

Google köpte succésjten Youtube

för runt tolv miljarder kronor.

Nu exploDerAr marknaden i

Sverige. Det senaste året har en

rad sajter växt fram, som Stureplansnätverket

Glife, videosajten

Bubblare, den lokala sajten Apber


get och Lunarstormutmanaren

Hamsterpaj, för att bara nämna

några. Finska succén Habbo Hotell

har lanserats i Sverige. Även

brittiska succén Bebo är på väg

in.

Framför allt är det medieföretagen

som i slutändan förväntas

köpa communities. Förutom

MTG:s köp har lokaltidningsbolaget

Stampen köpt sajterna Familjeliv

och Bröllopstorget, tidsskriftsförlaget

Allers har lagt

beslag på gamla Spray.se med

Spray Date och Skunk, liksom

Bonniers köpt Feber–sajterna.

Mediebolagen ser communities

både som en marknads–

föringskanal för sitt eget innehåll

och en egen annonsmarknad

när publiken sviker de bredare

medierna. Med hjälp av korsmarknadsföring

i de egna kanalerna,

hoppas mediejättarna ge

en extra trafikskjuts till de communities

som man köper.

”Men det

är inte självklart

att det

är en perfekt

k o m b i n a ­

tion mellan

mediebolag

och communities.

Man

måste komma

ihåg att

gemensamt

för alla de

här bolagen

till sAlu

BuBBlAre

prislapp: 18 Mkr

rnorna

säljarna i kö.

Mattias Fyrenius

på TV 4 Nya

Medier får ständiga

propåer.

SCanPix

sålD

fAMiljeliV

pris: 50 Mkr

köpare: Stampen

sålD

luNArstorM

pris: 380 Mkr

köpare: CLS Holding

Värdering: 900 Mkr

är att de byggts helt utan traditionell

marknadsföring”, säger

mediekonsulten Casten Almqvist

som är föreslagen till Lunarstorms

styrelse.

plAyAHeAD stArtADes av några

riskkapitalister i Stockholm.

De köpte skånska Hångelguiden

2000. Allt gick åt pipan efter ett

försök att köra sajten som en testsajt

av olika innehåll. Varpå

grundarna av Hångelguiden

köpte tillbaka bolaget.

På några år har den sedan växt

till en vildare community än den

större Lunarstorm som såldes till

den gamle fastighetsklipparen

Sten Mörtstedts bolag, CLS Holding

förra sommaren.

”Vi har bara varit ute efter en

stark partner för att driva sajten

vidare och det har vi hittat i

MTG. Vi fick inte det högsta priset

vi blivit erbjudna av dem,

men inte heller det lägsta”, säger

den operative chefen och Hångelguidegrundaren

Jonas Frost.

Jonas Frost har sett dollartecknen

gnistra i ögonen på folk i

branschen efter det senaste årets

uppmärksammade affärer. Det

står hundratals sociala fixare,

och ”hånglare” på rad för att ta

klivet upp ur sina subkulturer.

”Flera riggar nu bolagen för att

sälja. En del jobbar bara med att

driva upp besöksstatistiken för

att få ett bra pris. Det är synd.

Några köpare kommer att betala

för luft trots att det inte var så

t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 17


t

V A D i r e k t

”vi följer utvecklingen men har inget intresse av mogna

bolag. det vi söker är nya koncept som är i sin linda. och

med kanal lokal finns en potential” håkan ramsin, it Provider

länge sedan IT­bubblan sprack”,

säger Jonas Frost.

Värderingarna stiger snabbt.

Enligt uppgift till Veckans Affärer

har det funnits ett konkret

bud på Lunarstorm på strax över

900 miljoner kronor. Men bolaget

hoppas på en internationell

expansion och ännu högre värderingar.

Stureplansnätverket Glife

lyckades resa riskkapital på värderingen

60 miljoner redan från

start och uppges nu söka köpare.

Även den svenska videopionjären

Bubblare försöker sälja halva

bolaget, dock till betydligt blygsammare

värdering.

flerA Aktörer har noterat rena

lycksökare som vill rida på communityhajpen.

Som tror sig kunna

starta en sajt och sälja den efter

några månader.

”Alla vet att de här sociala nätverken

måste byggas underifrån.

Det är bland användarna den

rätta atmosfären uppstår. Det

spelar ingen roll om du sätter

ihop 30 McKinseykonsulter. De

kan skapa idén men den kommer

inte att funka. Hjärtat i nätverket

är viktigare än hjärnan”, säger

Joakim Jansson, tidigare chef

för Sprays communities och numera

vd för Allerägda Spray.

Spray har lång erfarenhet med

sin sajt Skunk och med Spray

Date. Men det som hittills varit

synligt på området är egentligen

bara i sin linda. Inte minst på

n störst forum

Antal unika besökare per vecka

lunarstorm.se 1 083 000

playahead.se 428 000

Hamsterpaj.net 304 000

jesper.nu 301 000

familjeliv.se 136 000

Qruiser.com 123 000

e-kontakt.se 118 000

Mötesplatsen.se 109 000

Nattstad.se 107 000

Apberget.se 81 000

Källa: Resumé

18 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

grund av de tekniska

möjligheter som kommer

att öppna sig under

de närmaste åren.

”I dagsläget blir tekniken

billigare och

billigare. Både tv och

webb­tv och bandbreddspriser.

Då uppstår

möjligheter att

nischa sig och du behöver

inte lika många

medlemmar för att

affären ska gå ihop”,

säger Joakim Jansson.

Hittills har de flesta

sajter varit privatfinansierade.Riskkapitalbolagens

intresse

har varit begränsat.

Men nu kan det bli ett

eldorado.

Enligt IT Providers

vd Håkan Ramsin är

hela området med användarbaserade

sajter hajpat. IT

Provider byggde upp auktionssajten

Tradera med Ebay som förebild

och sålde i fjol Tradera till

just Ebay.

”Det finns en väldigt stark

kraft i de användarbaserade nätverken.

Du kan synas och vara

någon där. Och text, bild och video

kommer att smälta samman”,

säger Håkan Ramsin.

ett AV De Mest klassiska koncepten

för en lokaltidning får

här en helt annan dignitet, nämligen

så kallad returinformation.

En gång kunde det räcka med att

gossen på skolans skidtävling

bröt ena skidan

för att bli omskriven.

Knappast i

dagens lokalt

i d n i n g .

Men där­

väntar På utdelning. Klipparen Sten

Mörtstedt köpte Lunarstorm förra året.

den lilla

världen.

Håkan

Ramsin tror

på lokala

sajter.

emot på nätet. Där är allt möjlig.

IT Provider diskuterar i dag

med några nya aktörer på området

men ingen etablerad. Förutom

att man är huvudägare i tvsatsningen

Kanal Lokal, ett

uttryck för den potential som ligger

i teknikens konvergens, en

sammansmältning av nät och tv

och användarbaserat innehåll.

”Vi följer utvecklingen men

har inget intresse av mogna bolag.

Det vi söker är nya koncept

som är i sin linda. Och med Kanal

Lokal finns en potential.

Tänk dig matcher på Råsunda

där tusen åskådare skickar videoklipp

från mobilen som går ut

via tv”, säger Håkan Ramsin.

DeN iNterNAtioNellA trenden

är också att satsa på regionala

sajter. Därför har lokala sajten

Apberget blivit en snackis i riskkapitalbranschen.

Efter att MTG offentliggjorde

köpet av 90 procent av Playahead,

passade ett företag kallat Netstar

på att gå ut med ett pressmeddelande:

”Ungt svenskt communityföretag

växer utomlands”.

SCanPix

Företaget har levererat plattformar

till en rad nätverk och

startades redan 1996 av 16­åringen

Gustav Lagercrantz. I fjol ökade

omsättningen med 66 procent

och vinstmarginalen låg på 15

procent.

Det skulle kunna vara ett hot

mot företaget att tekniken nu

blir tillgängligare och billigare.

Men för den nu 26­årige vd:n,

Gustav Lagercrantz, är det tvärtom.

”Dels jobbar vi för större kunder,

dels så blir användarna mer

och mer kräsna och vill ha smarta

lösningar som vi kan erbjuda.

Också ägarna begär mera av oss

när det gäller säkerhet och effektivitet”,

säger Gustav Lagercrantz.

NetstAr Gör joBB för tv­kanaler

i både Sverige, Danmark och

Norge. Men framtiden ligger, enligt

Lagercrantz, inom ett område

som ter sig en aning motsägelsefullt.

Redan nu har företaget

byggt plattformen för Europeiska

Försäkrings AB, ett nätverk

kallat Resdagboken för 125 000

medlemmar. Enkelt uttryckt så

har kunderna för reseförsäkringar

fått ett forum för att utbyta

erfarenheter från sina resor.

”Fler traditionella företag kommer

att gå den vägen. Det är en

tydlig trend. Tidigare har man

kanske använt sig av marknadsföringsverktyg.

Nu kan man i

stället äga sin målgrupp genom

en community med alla fördelar

det innebär, som lojalitet och

synliga erfarenheter och behov”,

säger Lagercrantz.

Det låter å andra sidan som något

ett gäng McKinseykonsulter

skulle ha kunnat räkna ut. Men

alla som älskar sin Saab kanske

skulle uppskatta ett nätverk för

att synas och diskutera.

Oavsett vilket kommer de sociala

nätverken att fortsätta yngla

av sig ett bra tag till. En konsolidering

av branschen är inte i

sikte. n


pontus schultz

soM HAr koNtoN på MyspAce , youtuBe ocH AsMAllworlD.Net

sålla guldkornen

från lycksökarna

iI vå r a s interv j ua de vi succécommunitien

Hamsterpajs vd och

grundare Johan Höglund i VA:s

systertidning Att:ention. Han

var en något udda vd. Till exempel

var han tvungen att ta mamma

med sig varje gång han skulle

skriva på ett papper. Eftersom

han bara var 17 år behövde han

målsmans underskrift.

Låter inte så skräckinjagande,

eller hur? Säg det till News Corp,

Google, MTG, Schibsted och andra

mediejättar som jagar varandra

för att få betala

hundratals miljo­

ner, för bolag skapade

av figurer

som Johan Höglund.

Skälet är mycket

enkelt. Hamsterpaj

samlar varje

vecka 304 000 unika

besökare på sin

sajt. Där träffas de för att spela,

umgås, flirta och visa upp sig.

Samma 304 000 ungdomar som

det pågår en vild jakt på från tvkanaler,

radiostationer, magasin

och tidningar. Det är därför Google

betalar 12 miljarder för Youtube.

Det är därför Murdoch betalar 7

miljarder för Myspace. Och MTG i

sammanhanget blygsamma 102

miljoner för Playahead.

Det går en klyfta genom gruppen

mediekonsumenter. Vi som

föddes före internet – och de som

föddes med internet i blodet. Vi

gamlingar konsumerar fortfarande

media i tv­soffan. För tonåringarna

är media något man

kommunicerar med. Och de vägrar

att vänta på sina femton minuter

i rampljuset. I stället skapar

de sina egna scener på de nya

sajterna för sin musik, sina dagböcker

och sina filmer.

”Youtube

gick från noll

till dominans

på ett år”

Det är därför ingen självklar

matchning när mediejättarna nu

ska försöka köpa in sig i den nya

medievärlden. Community­sajterna

är ofta byggda utan en krona

i marknadsföring. i stället är

det snacket mun­till­mun mellan

användarna som byggt användarbasen.

Youtube gick från noll till

total dominans när det gäller video

på nätet på mindre än ett år.

Men när man skulle kommersialisera

den enorma användarbasen

stötte man på problem.

Bolaget sålde rättigheten

att sätta

upp en egen Paris

Hilton­kanal till

a r v t a g e r s k a n s

skivbolag inför

lanseringen av

hennes skiva.

I protest lämnade

en stor mängd användare

sajten.

För medieföretag vana vid broadcasting

(sitt i tv­soffan, håll

tyst och titta på det vi erbjuder!)

är community­världen en helt ny

värld. Rätt använd kan det ge fantastisk

hajp kring artister, tv­serier

och filmer. Men allt sker på

användarnas villkor.

Och hotet är förstås det samma

som möjligheten: En sajt som

kan nå världsherravälde på mindre

än ett år kan också bli av med

hela sin publik över en natt om

man gör fel.

Så är de galna värderingarna

början på en ny bubbla?

Nej, säger de som borde veta.

Men precis lika säkert som att

det inte är en bubbla, är det att de

sajter som nu försöker göra sig

miljoner på mediebolagens nätpanik

är av varierande kvalitet.

För mogulerna gäller det att sålla

guldkornen från lycksökarna. n

+183%

+183%, Simplicity Norden har den bästa avkastningen

av samtliga Nordenfonder de senaste tre åren*. Sedan

fondstart i september 2002 har fonden utklassat jämförelseindex

MSCI Nordic Index och blivit belönad

med fem stjärnor i Morningstars rating.

En del av framgången stavas disciplin. Fonden förvaltas

strikt enligt Simplicitys egenutvecklade placeringsmodell

baserad på kvantitativ analys.

Traditionellt sett arbetar kapital- och fondförvaltare

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga

bedömningar. Simplicity har istället standardiserat

analysen och följer strikt de köp- och säljsignaler som

genereras av placeringsmodellen.

Läs mer om Simplicitys placeringsmodell och fonder

på www.simplicity.se.

* Källa: Morningstar. Avkastning under perioden 2003.12.31– 2006.12.31

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Simplicity Norden

Simplicitys fonder:

MSCI Nordic Index under samma period: +83 %.

PPM: 484980

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se


Scanpix

V A D i r e k t

”På 50-tAlet VAr De

Skistars vd Mats Årjes är inte speciellt oroad över att

den urusla vintern hittills kostat honom 30 miljoner.

Han talar hellre om vM i Åre än om klimatförändringar

och nya strategier inför dem.

k l i m a t f ö r -

ä n d r i n g a r

eller inte, skida

n lägg n ings-

företaget Skistar

lever varje

dag med vädret.

Den varma

decembermånaden kostade 30

miljoner kronor på grund av att

bolaget tvingats ersätta gäster

för stängda liftar i Sälen.

Men bolagets vd Mats Årjes är

på ett bra humör efter de senaste

dagarnas snöande och konstaterar

att det är ”superförhållanden”

på bolagets alla anläggningar, i

Vemdalen, Sälen, Åre, Hemsedal

och Trysil.

Spelar de eventuella klimatförändringarna

någon roll för Skistars

strategi i framtiden, till exempel

när det handlar om val av

nya etableringar?

”Nej, vår bedömning är att det

handlar om olyckliga och ovanliga

väderförhållande i år och det

är ingenting som påverkar vår

långsiktiga tro på det Skistar gör

eller hur vi ska växa. Det är viktigt

att komma ihåg att det inte

är bristen på snö som är det allvarliga.

A och O är minusgrader

några dagar i streck så att vi kan

använda våra snösystem, alltså

snökanoner. I år var det nästan

två månaders konstanta plusgrader

i Sälen, det är verkligen exceptionellt.

Men självklart är eventuella

temperaturförändringar något

som vi följer. Bland skidorterna i

Alperna har det varit en stor fråga

i flera år. En tydlig trend är att

skidföretagen undviker att investera

i orter på låg höjd. Ta den

klassiska skidorten Kitzbühl till

exempel där en redan kort säsong

har blivit ännu kortare. Det

20 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

är klart att det spelar roll för investerare.”

Kan att ett varmare klimat till

och med kan gynna er genom att

utländska besökare ser Norden

som mer snösäkert än Alperna?

”Det är en väldigt intressant

fråga. Om domedagsprofeterna

får rätt ligger nog Norden bra till

och intresset från utländska turister

kanske ökar. Men det är att

dra resonemanget lite väl långt

och jag hoppas och tror inte att vi

kommer att få se en sådan förändring

inom min livstid.”

Hur följer ni klimatförändringarna?

”Givetvis följer vi med i den offentliga

debatten som ju tagit

Vår bedömning

är att

det handlar

om olyckliga

och ovanliga

väderförhållanden

i år”

fart nu. Sen har vi själva gått tillbaka

i historien och tittat på snöförhållandena

på våra orter. Här

har vi bland annat lärt oss att det

under några år på 50-talet var

ännu värre än i dag. Då och då får

vi räkna med att det blir onaturliga

vintrar.”

AV PoNtuS HERIN

En av era konkurrenter, Strömma

Kanalbolaget, har köpt orter

längre norrut i Sverige som Hemavan

och Riksgränsen. Där har

snöförhållandena varit bra, det

kanske är där man ska finnas i

framtiden?

”Som sagt, vi tror att det här är

ett ovanligt år. Konkurrenten

som du nämner har försökt att

utnyttja de dåliga snöförhållandena

på andras anläggningar i

sin marknadsföring. Det tycker

jag är märkligt, att slå mynt av en

dålig säsong för sin egen del. Det

kan slå tillbaka på dem själva.”

Klimatförändringar eller inte,

kan den trista senhösten i fjällen

påverka beteendet inför nästa år,

det vill säga att människor inte

vill boka de tidiga veckorna på

säsongen?

”Visst, det kan vara så. Men

jag tror inte det. Här kommer

vår snögaranti in, det vill

säga att våra gäster är garanterade

ett visst antal öppna

backar för att bokningen ska

gälla. Jag tror att det bidrar

till att vi uppfattas som ett

tryggt och trovärdigt alternativ

och gör att folk vågar

boka alla typer av veckor.”

Snögarantin har kostat er 21

miljoner kronor den här säsongen.

Ska ni ändra reglerna

för att minska risken för liknande

smällar i framtiden?

”Jag ser ingen anledning

att ändra snögarantin i någon

större omfattning.”

I en mindre omfattning?

”Nej, jag tror det kommer se likadant

ut nästa år. Ärligt talat är

det här inte någon jättefråga för

oss. Vi har haft snögarantin i flera

år och senaste gången det kostade

oss pengar var vintern 2000.

Om man slår ut det på flera år har

det ganska liten ekonomisk påverkan

på Skistar.”

I februari går VM i Åre som är

Skistars viktigaste ort. Vad betyder

det för er?

”Såg du tävlingarna från Italien

på tv i helgen? Det såg ganska

trist ut med alla bruna fläckar

på bergen. I Åre är det i dag 80

centimeters natursnö och fantastiska

förhållanden. Exponeringen

under VM blir gigantisk.

Blir det ett lyckat arrangemang

så är det en fantastisk marknadsföring

för oss. Vad det betyder i

pengar vågar jag inte sia om, det

blir bara spekulationer. Men det

är klart att det är bra.”

Ja, fler utlänningar lär sig vad

Åre är och var det ligger. Men det

har pratats i många år om att

locka fler utländska turister till

svenska fjällen utan att så mycket

verkar hända. Hur går det?

”Vi märker ett ökat intresse. I

fjol kom ungefär 17 procent av

våra gäster från andra länder än

Sverige och Norge och det är en

ökning med två procent. Vi märker

ökat intresse från engelsmän

och tyskar. Men om det ska fortsätta

hänger det mycket på oss,

att Skistars anläggningar marknadsför

sig utomlands. Vi har

gjort väldigt lite hittills men det

kommer sannolikt att öka i takt

med att kapaciteten byggs ut med

fler bäddar.”

Det har spekulerats i att Skistar

ska göra förvärv av fler


t Värre”

anläggningar, när kommer det?

”Vi är organisatoriskt förberedda

att expandera. Men det senaste

förvärvet, av Trysil, skedde

för bara ett år sedan och vi har

mycket att göra på våra fem orter.

Dessutom har vi nära 50 procents

marknadsandel i Sverige

och är stora i Norge så blir det

några köp så blir det på andra

marknader. Vi har tittat på Finland

men anläggningarna där är

små. Vår bedömning är att tillväxten

i branschen finns i Östeuropa,

i länder som Tjeckien, Bulgarien,

Polen och Ryssland.

Självklart följer vi utvecklingen

här, mer vill jag inte säga.” n

VA-INTERVJUN

Mats Årjes

Bor : Leksand.

ålDer : 39 år.

Aktuell : Vd för Skistar som är

största investerare i Åre där

alpina VM arrangeras i februari.

Skistar har förlorat 30 miljoner

kronor i år på grund av det

varma vädret.

HÅkan wike

Investera i Asiens

starkaste aktier

I Simplicitys nystartade fond Simplicity Asien samlas

alla asiatiska marknader i en och samma aktiefond.

Portföljen består nu av över 200 högpresterande aktier

utvalda genom Simplicitys egenutvecklade placeringsmodell

baserad på kvantitativ analys.

Traditionellt sett arbetar fond- och kapitalförvaltare

med analyser som bygger på subjektiva och känslomässiga

bedömningar av marknaden. Simplicity har

istället standardiserat analysen och följer strikt de köpoch

säljsignaler som genereras av placeringsmodellen.

Läs mer om Simplicitys placeringsmodell och fonder

på www.simplicity.se.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Simplicity Asien

Simplicitys fonder:

PPM: 602094

Norden Nya Europa Asien Indien Afrika Likviditet

Tel: 0340–61 10 30 | E-post: info@simplicity.se | www.simplicity.se


V A D i r e k t

350 000 nya

HD-ägare

MeDAn De amerikanska biljättarna

General Motors och Ford

blöder rapporterar motorcykeltillverkaren

Harley-Davidson om

nya miljardvinster. År 2006 drog

man in 1,04 miljarder

dollar, en uppgång

med nästan

9 procent.

Förra året såldeHarley-Davidson

– som har patent på motorljudet

– 349 196 motorcyklar.

På Wall Street närmar sig nu

företagets börsvärde 19 miljarder

dollar.

79

nettoimmigranter

krävs om EU

år 2050 ska ha

en lika stor arbetande

befolkning

miljoner som 1995, enligt

Världsbanken.

indisk

offensiv

HetAst i stålbranschen

just

nu är indiska

Tata, efter budet

på den brittiskholländskastål-

jätten Corus. Men den inflytelserika

familjen Tata är också på

hugget i Europa inom IT och

telekom. IT-konsultbolaget TCS

finns redan på plats i Stockholm.

Senaste köpet blev frans-

ka tele- och internetoperatören

Cipris. (Le Monde)

Utsläppsmärker

alla sina varor

De soM HAnDlAr mat hos brittiska

dagligvarugiganten Tesco

kan snart kolla koldioxidutsläpp

lika lätt som kalorier. Samtliga

70 000 varor ska märkas med

koldioxidkostnader.

Tesco släpper

varje år ut två

miljoner ton koldioxid

i Storbritannien.

(BBC)

Scanpix

tAtA tAR föR

sig. Vd Ratan

Tata.

22 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Scanpix

Svensk utmanar Bill Gates på

luftduell

Ett pojkdrömsprojekt för iT-killar?

Eller ett framtidsalternativ till allmänflyget?

Svensken ingemar Svenssons

lättviktsflygplan attackerar amerikanerna

med Bill Gates i spetsen.

Av RichARd BjöRnelid

Ma n sk u l l e kunna säga

att Ingemar Svensson har

passerat sista kurvan och

är inne på upploppet. Och eftersom

det här handlar om

maratonmetaforer så sträcker

sig tiden ända tillbaka till

1980-talet då idén om att skapa

ett lättviktsflygplan första gången

tog form.

”Jag hoppas

kunna ha en certifiering

och leverera

helt färdiga plan

senast under 2009–

2010”, säger Ingemar

Svensson på en telefonlinje

från Warszawa där BSSA Jet har

ett utvecklingscenter med ett

fyrtiotal anställda.

MArknADen för så kallade very

light jets har under de senaste

åren nått haussestatus

i USA

med flera stora

förbeställningar

för flygplanst

i l lve rk a r n a .

Två olika typer

stoRt på g.

Delägaren

Ingemar

Svensson.

av motorer har

tagit sig igenom

nålsögat

och klarat en

krävande certi-

fiering. Men först när även en

certifiering av själva planet är

gjord kan bolagen gå in i en kommersiell

fas.

Ingemar Svensson med sitt

plan B2 Limousine Jet , räknar med

att det finns en handfull konkurrenter,

samtliga amerikanska,

och kanske främst av dessa är

Eclipse där Microsoftgrundarna

Bill Gates och Paul Allen är storägare.

Men Ingemar Svensson

är full av förtröstan.

”Vårt plan är dubbelt så bra

jämfört med något av våra konkurrenters.

Det går snabbare

och flyger lika snabbt som

en Boeing 737. Vi drar

mindre bränsle per

passagerare och ska

flyga på bio-

”Det är

mycket

avancerat

och naturligtvis

ett högriskprojekt”

bränsle. Genom att tillverka planen

av kolfiber i stället för aluminium

kan vi få bort nästan

hela den skadliga kosmiska strålningen.

Och vi är inte dyrare.”

tänkbArA köpAre av lättviktsflygplanen

är storföretag som reser

mycket och som dessutom

kanske flyger på udda destinationer

dit det annars är krångligt

att ta sig. Här flygs raka spåret

och till halverade kostnader.

Andra är flygtaxirörelser och

specialiserade affärsresecharterföretag,

liksom en och annan

privatperson som är beredd att

lägga upp omkring 1 miljon dollar

för en egen maskin. Bill Gates

och Paul Allen begär 1,3 miljoner

dollar för Eclipse och där någonstans

hamnar även B2 Limousine

Jet.

”JänkArnA Vill AlltiD skynda

på, vi européer är mer noggranna

och vill att allt ska vara helt

klart. Vi har också valt att jobba

med teknik från 2000-talet, de

andra från 1900-talet, och det är

en hiskeligt stor skillnad.”

När väl hans plan har tagit sig

igenom hela certifieringsprocessen

är han redo för att drömmen

ska gå i uppfyllelse.

”Då går vi in i full produktion

och levererar ett tiotal

plan till ett storföretag. Vi jobbar

också med en världskoncern

som vill ha ett hundratal

plan”, säger han men vill inte

avslöja vilket.

Om det slår

nåR 700 mil.

Frankfurt–New

York är max

räckvidd i dag.

så menar

b e döm a r e

att lättv

i k t s f lygplanen

tar

1 procent av allmänflyget varje

år de närmaste 25 åren, alltså

på sikt 25 procent av marknaden.

Men flyg är dyrt och

projektet bränner pengar.

Ägarna med Ingemar Svensson i

spetsen har fått propåer från investerare,

men i nuläget vill de

inte ha en utspädning av ägandet.

På sikt krävs dock en större

finansiell partner.

”Vi sitter på något som kan utvecklas

väldigt positivt. Men det

har tagit lång tid. Det är mycket

avancerat och naturligtvis är det

ett högriskprojekt. Envisheten

är vår stora tillgång”, säger smålänningen

Ingemar Svensson. n


scanpix

scanpix

BAKOM

KULISSERNA

ladbrokes vd

Douglas

Roos är inte

SISTA den förste

ORDET att gratulera

Mona Sahlin

till partiledarposten

i socialdemokraterna.

När

spelet inleddes för

ett halvår sedan gav

varje satsad krona

på Mona Sahlin

1 000 kronor tillbaka.

De politiska vindarna

vänder

snabbt

och

Douglas

Roos

summerar

nu en

sexsiffrig

förlust på sitt Sahlinspel.

Med valsegern i

höstas bevisade den

borgerliga alliansen

att fler kockar inte

nödvändigtvis kokar

sämre soppa. Högerledarna

är också flitigt

anlitade av riktiga

kockar till juryn

för Årets kock. I fjol

var det centerledaren

Maud

Olofsson

som smakade

av de

gastronomiskatävlingsbidragen.

BAKOM I år går skeden

vidare till kd:s

Göran KULISSERNA

Hägglund.

SISTA

ORDET

”Låt inte miljöproblemen

gömmas i en

tillfällig

snödriva”

scanpix

Investor flyr ansvaret

Börsens tidskrävande regelverk har blivit ett svepskäl för

onoterade investeringar utan insyn.

Iin v estor s mo t i v er ing för att köpa ut Gambro från

börsen i fjol var att det skulle gå lättare att höja värdet

på bolaget som onoterat. Vissa ingrepp lämpar sig inte

i en noterad miljö utan görs bäst i lugn och ro på ett

osynligt operationsbord hos sfärens riskkapitalister i

EQT, menade familjen Wallenberg.

Ingreppen har hittills bestått i att dela den

börsnoterade koncernen i tre självständiga

bolag och att ta en del större kostnader för

att anpassa huvudkontoret. För att klara

kostnaderna har Investor och EQT belånat

Gambro mer än tidigare. Och visst hade

vissa aktieägare på börsen gnällt över en

höjning av skulderna. De kortsiktigaste

placerarna hade motsatt sig

alltför vidlyftiga utvecklingskostnader

som lönar sig först om

några år. Men det hade knappast

varit omöjligt.

Sanningen är att Investor

vill hitta en enkel nödutgång

från den kravfyllda börsen

med delårsrapporter fyra

gånger om året, formella processer

för att fylla på i bolagets

kassa eller dela ut den, regler

för styrelsesammansättning

och – jobbigast av allt – skarp

belysning på hur många

miljoner som varje chef och

styrelseledamot tjänar i lön och

bonus.

Investors vd Börje Ekholm upprepar

i intervjuer att det är lättare

att ta risker och fokusera 100procentigt

på verksamheten i

ett onoterat bolag. Hans mål är

därför att successivt öka Investors

onoterade private equityportfölj.

Men visst irriterar

han sig också på att för honom

utomstående personer regelbundet

har rätt att undra vad

han gör och hur det går för honom

som börsbolags-vd.

Börjes lovsång till private

equity är inget solonummer.

Förre Trelleborgchefen Rune

Andersson säljer alla sina börsaktier och njuter ostört

av sina onoterade tillgångar i Brämhultsjuice och Älvsbyhus.

Mats Qviberg, som stannar kvar på börsen med

sitt Öresund, målar upp private equitybolagens skyddade

tillvaro som ett ideal, i likhet med tidigare börsvd:n

och storägaren i Ratos, Per-Olof Söderberg. EQTvd:n

Conni Jonssons skrämselparoll ”inget bolag

går säkert för private equity” har gått hem.

Det stora problemet är inte att börs-vd:arna slösar

bort tid på reglering och seminarier om bolagsstyrning.

Varken börsfolk eller riskkapitalister

räknar oavbrutet på nya affärsidéer och

strukturåtgärder under arbetsdagens alla timmar.

Nej, det är en stor myt att riskkapitalbolagen

gör mest nytta när ingen ser dem. En

av deras största drivkrafter är de stora

personliga ersättningarna, ofta slussade

till samma skatteparadis som deras arbetsgivare

är registrerad i. Värdeskapandet

i våra onoterade bolag kommer endast

den egna kretsen till godo, som Börje

Ekholm sa.

De statliga AP-fonderna har redan investerat

över 30 miljarder kronor i svenska

private equityfonder. Ju

mer pensionspengar

som flödar över i den

onoterade kravfriheten,

desto mer

insyn måste tillå-

tas även där. Om det nu

är så mycket lättare att skapa

värden i onoterade bolag

borde det finnas fina siffror att

lyfta fram, även om miljardförlusterna

i Investors

mobiloperatör Tre talar för

motsatsen. Basala redovisningskrav

på riskkapitalbolagen

är inte mycket begärt.

EQT, Altor, Nordic Capital och Industri Kapital borde

redan nu öka öppenheten kring sina verksamheter

i förebyggande syfte. När det blir tuffare tider

i riskkapitalbranschen kommer både myndigheter,

pensionssparare och börsbolagens företrädare

att kräva rättvisa redovisningskrav.

Myten om de makalösa riskkapitalisterna varar

inte för evigt. n

”Jobbigast av allt är den skarpa belysningen på hur

många miljoner varje chef och styrelseledamot tjänar”

CeCIlIa aronsson ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse.

DOM

VECKANS AFFÄRER

kroniko r

Tyck till om

krönikan på nätet.

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 23


En av de hetaste trenderna är att använda Wikipedialiknande uppslagsverk

för internkommunikation. ”Resultatet blir ocensurerad information om

hur saker och ting verkligen fungerar på företaget”, säger Måns Öhrström

på Mindroute. Av Olle COrnéer

WEbb 2.0

You t u be , dig g, Myspace, Delicious

och ett knippe andra sajter regerade

på internet förra året. 2006 var

året då alla lärde sig ett nytt buzzord:

webb 2.0. Det handlar om tjänster där

användarna står i fokus. Läsarna blir skribenter.

Tittarna blir filmproducenter. Och

alla kommenterar varandras alster och hänger

i den hemtrevliga communitykänslan.

Nu flyttar webb 2.0 in på företagen.

Det är inte så konstigt. Nätsurfarna är flyktiga

och konkurrensen om reklampengarna

stenhård. Företagen har i stället stabila ITbudgetar

som består av riktiga pengar.

Resultatet? Det nya buzzordet ”Enterprise

2.0”.

En av dE hEtastE trenderna på den nya

webbmarknaden är wikitekniken.

Det mest kända wikisystemet är Wikipedia.

Det populära uppslagsverket på nätet

skrivs av användarna – helt utan

ersättning. Men tekniken kan

även användas till annat, exempelvis

när det gäller företagens

internkommunikation.

Försäljningen av internetadressen

wiki.com i somras

är bara en temperaturmätare

på hur het trenden

faktiskt är. Prislappen slu-

i t / t E l E k o m

öppnar företagen inifrån

utmAnAr jättArnA.

Måns Öhrström på

Mindroute i Malmö.

24 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se

tade på 21 miljoner kronor. Gartner pekar ut

wikitrenden som en av de viktigaste 2007.

Deras analytiker uppskattar att hälften av

alla företag kommer att använda tekniken

2009.

Därför är det inte konstigt att det

poppar upp bolag till höger och

vänster som vill sälja just wikilösningar

för internkommunikation.

Och förutom alla uppstickare börjar

nu också IT-jättarna att skramla

med vapnen.

I Sverige har det lilla Malmöbolaget

Mindroute precis börjat sälja ett

wikisystem riktat till företag.

”På ett företags intranät finns det

några redaktörer och massor av

konsumenter. Men ute på det publika

internet håller gränsen på att luckras

upp. Nu händer det inne på företagen också.

Det här är ett paradigmskifte”, säger Måns

Öhrström som är utvecklingsansvarig och en

av bolagets grundare.

FördElarna mEd Ett wikisystem är att

kunskapen inom företaget kan spridas

snabbt och enkelt.

”När alla får vara med och bidra med information

skapas ett engagemang. Till exempel

kan ju killarna på supportavdelningen skriva

om vilka problem som finns med produkterna.

Och den informationen kan sedan lätt

läsas till exempel av produktchefen för företaget”,

säger Måns Öhrström.

Men det finns också risker med ett wikisys-

vArning.

Jon Rognes på

Handels varnar

för fler fel.

tem. Ett vanligt intranät bygger på att det

finns några redaktörer som styr informationen.

Med ett wikisystem vänds hela informationshanteringen

upp och ned. Alla får skriva.

Alla är experter.

”En uppenbar risk är kvalitetssäkringen”,

säger Jon Rognes som

forskar kring outsourcing av tjänster

på Handelshögskolan i Stockholm.

”När alla får skriva kommer det

också alltid att finnas fel som läses

av andra. Samtidigt gör signeringen

av artiklar att man i alla fall vet

vem som har skrivit vad. Men det

kan ju fortfarande bli fel.”

Wikipedia är helt självreglerande.

Men då har uppslagsverket också

tiotusentals användare. Risken att eventuella

fel slinker igenom är givetvis större när det

handlar om ett företag med några hundra anställda.

”Dessutom finns det alltid olika agendor i

ett företag. Ett sådant här wikisystem kan utnyttjas

till att bli ett politiskt verktyg. Det

handlar inte bara om vad som skrivs, utan

också vad som utelämnas”, säger forskaren

Jon Rognes.

På dEt stora hEla tror han att det finns

stora fördelar med ett internt wikisystem.

”I dag är många företags kunskapsdatabaser

helt döda. Dåligt uppdaterad information

används inte. Det här är ett enkelt sätt att få

till en levande databas”, säger han.


”När alla får vara med och bidra med information

skapas ett engagemang. Alla får skriva. alla är experter”

IBM:s interna

wikisystem

har inte bara

lett till ökat

informationsflöde

utan

också till

ökad produktivitet.

eda n för t vå å r seda n

rbörjade IT-jätten IBM använda

ett wikiverktyg för internkommunikation.

I dag

används systemet av tiotusentals

anställda.

”Det är otroligt praktiskt.

Vi är ju utspridda över hela

världen och folk jobbar sällan

samtidigt. Nu får de som

är experter en röst och ett

verktyg att stöta och blöta

problemen med”, säger Mikael

Haglund, teknisk direktör

på IBM.

Han menar att wikisystemet

leder till ökad produktivitet

i företaget.

”I ett kunskapsföretag sit-

Malmöbolaget Mindroute har precis lanserat

sitt wikisystem. Hittills har bolaget bland

annat fått in Ikanobanken och Apptus som

kunder.

”Det här är en väldigt ny teknik. Vi känner

inte ens till några svenska bolag som skulle

kunna ses som konkurrenter. Den största utmaningen

i dag är att få rätt folk på företagen

ter det egentliga värdet i huvudet

på folk. Det här är ett

sätt att sprida informationen

och underlätta för samarbete.”

han sEr inGa större risker

med felaktigheter i wikiartiklarna.

Tvärtom.

”De som arbetar närmast

kunden är de som vet bäst

hur produkten fungerar. De

är de riktiga experterna. Ju

mer vi involverar dem som

jobbar närmast kunderna,

desto högre kvalitet blir det

på informationen”, säger

han.

Ett exempel på en framgånsrik

wiki inom IBM är

redAn Frälst.

Mikael Haglund,

teknisk direktör

på IBM.

iBm-experternas favorit

den som innehåller förkortningar

och uttryck.

”Inom ett stort företag bildas

egna förkortningar inom

vissa avdelningar. Det gör att

det kan bli svårt att förstå varandra.

Ta bara förkortningen

FMS som betyder flera saker i

olika delar av företaget”, säger

Mikael Haglund.

Finns det några risker med

systemet?

”Det finns alltid en risk att

folk inte följer de regler som

vi har kring känslig information,

till exempel om en

viss kund. Men den risken

skulle ju finnas även om vi

inte hade en wiki.” n

att förstå att de tjänar på ett wikisystem”, säger

Måns Öhrström på Mindroute.

Samtidigt har företaget draghjälp av den

rådande internethajpen.

”Det som händer på publika internet flyttar

in på företagen, eftersom folk vänjer sig

vid nya tekniker och sedan vill använda dem

på jobbet.” n

scanpix

utmanarnas

wikiverktyg...

mats Öhrström, mindroute

atlassian

australiskt företag som säljer wikiverktyget

Confluence. Har över 1 900 kunder

världen över, varav många storföretag.

socialtExt

hajpat silicon valley-företag som bland

annat tagit in pengar från den legendariska

riskkapitalisten Draper Fisher Jurvetson.

En av Wikipediagrundarna sitter i

styrelsen.

JotsPot

Grundades 2004 av Excite.com­grundaren

Joe Kraus. Köptes av Google i höstas. Tar

för tillfället inte in nya kunder.

mindroutE

En svensk utmanare. Lanserade wikiverktyget

Incentive precis innan årsskiftet.

suitEtWo

amerikanskt företag som säljer verktyg

för wiki, rss­strömmar och bloggar. Intel

har bland annat investerat i bolaget.

customErvision

det amerikanska företaget säljer ett wikiverktyg

som heter Bizwiki.

bloGtronix

startade 2005 och säljer förutom företagsbloggar

också wikiverktyg för internkommunikation.

37 siGnals

säljer flera olika tjänster för samarbete

över nätet. Har bland annat ett wikiliknande

webbverkyg.

...men räkna inte

ut jättarna ännu

microsoFt

har med den senaste versionen av Office

2007/Sharepoint lagt till ett flertal webb

2.0­aktiga funktioner som bloggar, wikiverktyg

och annat. Bill Gates har ett försprång

genom att redan finnas på majoriteten

av världens datorer.

ibm

Företaget har pratat mycket om webb 2.0

i intervjuer den senaste tiden. IT­jätten

har flera verktyg på gång som bland

annat lär dyka upp i framtida verisoner

av bolagets Lotusprogram.

GooGlE

köpte wikibolaget Jotspot i höstas (se

ovan).

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 25


V A IT/TELEKOM RISKKAPITAL FINANS MEDIER

HP säljer flest pc

HP sLOG för andra

kvartalet i rad Dell

och är numera världens

största pc-leverantör.

Förklaringen

är låga priser på

framför allt bärbara

datorer.

Bill Gates bygger

största databasen

Marknadsandel, %

Hewlett Packard 18,1

Dell 14,7

Lenevo 7,3

Acer 7,1

Toshiba 3,7

Källa: IDC

MIcROsOfT slår Oracle när de nu ska bygga

två stora databaser på 270 respektive 162 tera-

DIGITALA

fotoramen

från Philips

pryder sin

plats till

och med

på flygeln.

Finns i

svart, silver,

rött

StörSt.

Bill Gates.

byte. Den största ska

en än så länge hemlig

regering ha, den andra

går till programvarujättens

egen

marknadsavdelning.

Det tidigare rekordet

innehas av Oracles

100 terabyte hos sökmotorn

Yahoo.

nya bilder hela tiden

SCANPIx

och träimitation.

Klarar att

visa upp till

150 bilder i

ett bildspel

som du själv

komponerar.

Från

2 295 kr.

av islänningarna

80%

har tillgång till

internet hemma.

Det gör dem till den

mest uppkopplade

nationen i EU.

Tv på

plats

i köket

ROsTfRIA KyLEn

och frysen från koreanska

LG har inte

bara ismaskin och

inbyggd 15-tums hdklar

tv utan också en

dvd-spelare om det

skulle bli för trist att

bara stå och titta ned

i grytorna. Pris från

40 495 kr.

26 | vA | 4 | 25 jANuARI 2007 | www.ekonominyheterna.se

StoreBror Ser dig. Jonas Birgerssons nya videoövervakningstjänst bygger på ny billig teknik.

Birgersson surfar på

trygghetstrenden

Labs 2 och Axis nya billiga kameraövervakningssystem

för privatpersoner kan ställa till med

integritetsproblem. Av PontuS Herin

för r a v eck a n lanserades ännu en

tjänst som spelar på två starka trender i

IT-världen: operatörernas ihärdiga jakt

på tjänster som kan fylla de digitala motorvägarna

med innehåll. Och ett snabbt växande

intresse bland företag och privatpersoner

kring trygghetsfrågor.

föR föRsTA GånGEn erbjuds privatpersoner

att abonnera på en övervakningskamera

och följa vad som händer i hemmet via internet.

Operatörer som Telia och Bredbandsbolaget

och kabel-tv-bolagen har investerat miljardbelopp

för att nå hushållen med olika typer

av bredbandsnät.

För att få tillbaka investeringarna jagar de

nu intensivt fler tjänster som kräver mycket

bandbredd.

Så långt är alla överens. Den stora frågan är

vilka de här tjänsterna kommer att bli. Filmer

och musik är det givna svaret men frågan

är om det räcker.

Lilla Labs 2 – mest känt för att förre IT- och

bredbandsprofilen Jonas Birgersson är vd –

tar nu ett bet på att hushållens behov av övervakning

kommer att spela en viktig roll för

operatörerna. Labs 2 affärsidé är att producera

bredbandstjänster.

Lanseringen av den nya övervakningstjänsten

görs tillsammans med svenska Axis,

världsledande på nätverksbaserade videoka-

En het

marknad

Global omsättning,

utrustning för videoövervakning,

milj kr

60

*prognos

40

20

Källa: IMS Research

0

2006 2008* 2010*

BilligAre. Nya

kameror leder till

att fler säljs.

meror och en kursraket

på Stockholmsbörsen.

En viktig förutsättning

för den här tjänsten

– och en annan

het IT-trend just nu –

är utvecklingen av

mer avancerade rörelsesensorer

i kamerorna.

Den nya övervakningstjänsten

bygger

på att kameran reagerar

på om någonting

händer i hemmet som

husägaren vill bli in-

LINDA AxELSSoN/SyDSvENSKAN bILD


”Det finns undersökningar

som visar

att trygghet är

viktigare än hyran”

formerad om, till exempel om någon passerar

igenom en dörr. Då skickas bilderna vidare

till en central server där de lagras. Därifrån

kan husets ägare hämta upp bilderna via sin

dator eller mobiltelefon.

”Vi tror att tjänsten kommer att användas

för att till exempel bevaka sommarstugan,

kontrollera värmepumpen och andra enklare

övervakningstjänster. Nästa steg blir att

koppla den till intelligenta tjänster, som att

fylla på pellets i värmepannan”, säger Jonas

Birgersson.

JusT OLIKA TyPER av bevaknings- och trygghetstjänster

är efterfrågade

av privatpersoner

i dag.

”Det finns undersökningar

bland bostadsföretag

och hyresgäster

som visar

att trygghet är en

viktigare faktor än

hyran”, säger Crister

Mattsson, marknadschef

på Stockholms

nätbolag Stokab som

nu ansluter allmän-

övervAkAd. Men

integriteten får

inte kränkas.

nyttans alla hyreshus till det fiberoptiska nätet

i Stockholm.

Om svenska villor och lägenheter skulle

börja installera nätverksbaserade kameror i

snabb takt är det inte en helt okontroversiell

fråga. Det finns tydliga regler för hur det ska

ske för att inte inkräkta på integriteten. Till

exempel får kameror inte riktas ut mot allmänna

platser.

En BILLIG OcH EnKEL övervakningstjänst,

som nu lanseras, ger också en ny möjlighet

för små företag att öka sin säkerhet. Eller att

övervaka sina anställda och se till att de gör

det de ska.

”I en vanlig kontorsmiljö har kameror inte

använts för övervakning i någon stor utsträckning.

Men det kan komma nu och kan

ge problem”, säger Pär Ström, integritetsombudsman

vid tankesmedjan Den Nya Välfärden.

”Vi vet av erfarenhet att övervakning med

kameror ger ett intryck av misstroende från

chefens sida och att de anställda svarar genom

att bete sig på samma sätt. Det ger inte

bra klimat. Även om det är lagligt finns det

en viktig etisk och känslomässig aspekt som

företag måste ta hänsyn till”. n

SCANPIx

TORBJÖRN CARLBOM

sOM unDRAR VARföR TELE2/cOMVIqs MOBILnäT äR så KAssT

Mobilitet ger

it-cheferna huvudbry

som va nligt s t y r s IT-branschen av

trender, trender och åter trender. För

tillfället snackas det om webb 2.0, outsourcing

av affärsprocesser, tjänsteorienterad

systemarkitektur, integration,

virtualisering, offshoring,

programuthyrning och ökade krav på

ekonomi i företagens IT-satsningar som

drivkrafter för år 2007.

Men den helt avgörande trenden är

mobilitet, inte minst för att den mobila

utvecklingen är lika med industriell

konvergens, ett område som kommer

att påverka såväl IT-industrin som telekombranschen

i grunden.

Enorma intressen trycker

alltså på bakom kulisserna.

Det handlar inte längre om

att företagen förser sina anställda

med mobiltelefoner.

Den tiden är för länge sedan

förbi. Numera kallas lurarna

för multifunktionsterminaler, i alla fall

om Nokia får bestämma, och de kan

ohyggligt mycket mer än en telefon.

Det handlar om små bärbara datorer

med allt större minneskapacitet, inbyggda

kameror, musik- och mediespelare,

e-post, webbläsare, inbyggd

uppkopplingsteknik och allt möjligt

annat. Det betyder massor av nya mjukvaror

som ska klara av i stort sett allt

som en persondator kan, fast i mindre

format. Mobilerna ska alltså bli naturliga

komponenter i företagens IT-infrastruktur.

För det är verkligen inte otroligt att

det naturliga sättet att koppla upp sig

mot internet, och därmed mot företagens

informationssystem, inom bara

några år en liten pryl som kan stoppas i

kavajfickan eller i alla fall i ytterfacket

på kalvskinnsportföljen.

För företagen handlar det i ett första

steg om att göra e-posten portabel, liksom

individuella och företagsgemensamma

almanackor. Men på lite sikt

kommer olika typer av företagstillämp-

ningar att bli mobila, och nedladdning

av filer genom luften och lagring av information

i mobilen att blir vardag snarare

än utopi. På konsumentmarknaden

är i stort sett allt redan möjligt i de senaste

mobila terminalerna, även om

spridningen av nya tjänster är liten.

Det kommer att underlätta livet för

många professionella användare och säkert

höja den magiska produktiviteten.

Men multifunktionsterminaler blir

också IT-chefernas största huvudbry.

De nya lurarna ska inte bara fungera

ihop med befintliga system, säkerheten

”det handlar inte längre

om att förse sina anställda

med mobiltelefoner”

i den mobila världen har dessutom stora

brister i jämförelse med fast uppkopplade

datorer – och telefoner är avsevärt

mycket lättare att slarva bort än bärbara

datorer. Telefoner byts också ut avsevärt

mycket oftare. Livslängden är relativt

kort för en mobil pryl, och nya generationer

mjukvaror kommer hela tiden att

kräva vassare lurar. Det blir en administrativ

mardröm för vilken IT-avdelning

som helst.

Kostnaderna blir också en utmaning.

Tidigare räckte det med några saftiga

fasta bredbandslinor, en persondator på

varje skrivbord och ett gäng servrar

fullproppade med mjukvara och lagrad

information för att anställda skulle få

tillgång till relevanta uppgifter och

verktyg. Snart kommer kraven på mobilt

bredband att öka och massor av små

programsnuttar i olika versioner kommer

att laddas ned i mobila terminaler.

Nej, den mobila utvecklingen går inte

att stoppa. Men den kommer att leda till

gigantiska och fasansfullt dyra oförutsedda

problem. n

| vA | 4 | 25 jANuARI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 27


Fyra läkemedel som skulle bli nya storsäljare efter Losec har misslyckats.

Snart är det dags för ett femte. Astrazeneca har problem.

De t hjä l per inte att lägga

äggen i olika korgar

om alla korgarna välter.

Då blir det omelett ändå.

Och den som investerade i Astrazeneca

för två år sedan och

tänkte att mångfalden av

forskningsprojekt skulle

erbjuda risksprid-

ning har fått sina illusioner

krossade.

AllA fyrA tungA projekt

som närmat sig målsnöret

under de senaste två

åren har stupat. Iressa, Exanta,

Galida och NXY-059 (se diagram).

De skulle ha blivit blockbusters,

läkemedel med miljardomsättning

i dollar, med nya behandlingar

för patienter med cancer,

Ingen effekt

v A D i r e k t ANALYS

Flopparna har

blivit för många

Av NiklAs JohANssoN

Astrazenecas aktiekurs

1 januari 2005–18 januari 2007

Iressa

4 jan 2005

Astrazeneca drar tillbaka

registreringsansökan för

cancermedlet Iressa i

Europa efter att en klinisk

studie inte visat förlängd

överlevnad. Fortsätter

säljas i Asien men försäljningen

backar.

Biverkningar

SÄLJ

VECKANS AFFÄRER

n Pillerfiaskon på rad

28

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.va.se

diabetes och stroke. Men alla tusentals

forskarår, alla investerade

miljarder blev till intet.

Det finns två möjliga sätt att se

på den saken. Det första är välvilligt:

Astrazeneca har haft

otur. När en läkemedelskandidat

har nått fram

till fas III (sista försöket

före läkemedelsansökan)

är den statistiska

risken för misslyckande

fortfarande nästan 50 procent.

Det går att snurra på roulettehjulet

fyra gånger, satsa på rött

och förlora alla gånger. Astra

Hässle i Mölndal som stod bakom

framgångssagan Losec hade även

ansvaret för Exanta och Galida

Exanta

14 feb 2006.

Astrazeneca tvingas dra

tillbaka blodproppsmedlet

Exanta från marknaden på

grund av befarade biverkningar

på levern. Exanta

har utvecklats vid bolagets

forskningsanläggning

Mölndal.

Ingen effekt

Galida

och man kan inte begära att de

ska lyckas jämt. Människan är

en alldeles för komplicerad organism.

Det AnDrA sättet är mindre

välvilligt. Det bygger på att Astra

fattade strategiska felbeslut för

uppåt tio år sedan, när dessa projekt

var i sin linda.

Bolaget ville till varje pris ha

nya storsäljare efter Losec och

satsade på sjukdomsområden

med en stor kommersiell potential

vid framgång – men med stor

risk för misslyckande på grund

av konkurrens, sjukdomarnas

komplexitet och variationen

inom populationen av männis-

4 maj 2006

Astrazeneca avbryter

utvecklingen av diabetesmedicinen

Galida sedan

flera fas III-studier visat att

behandlingen inte medför

någon nytta för patienterna.

Även Galida har utvecklats

i Mölndal.

Ingen effekt

NXY-059

26 okt 2006

Preparatet som var tänkt att

minska skadeverkningarna

vid stroke, visar ingen

effekt i en fas III-studie och

Astrazeneca avbryter

utvecklingen. Inlicensierat

från forskningsbolaget

Renovis.

kor. Faktorer som talar emot att

läkemedel med helt nya verkningsmekanismer

ska slå ut befintliga

läkemedel och sätta en

ny standard. Astras dåvarande

ledning spelade för högt enligt

den tolkningen.

Astrazenecas nuvarande ledning

tycks vara i full färd med att

kompensera den synden.

HäromveckAn betAlADe bolaget

initialt 700 miljoner kronor

för en andel i två av konkurrenten

Bristol-Myers Squibbs diabetesprojekt

i sen fas, varav det ena

bygger på en etablerad behand-

Ett nytt

bakslag?

Mars 2007

Presentation av en

pågående fas III-studie

för kolesterolsänkaren

AGI-1067.

Som vid övriga fyra fiaskon

bygger medlet på en ny

oprövad verkningsmekanism.

Inlicensierat

från forskningsbolaget

Atherogenics.

2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7

500

400

300

200

100

0


AsTRAZENECA

sälj

Patentutgångar, forskningsbakslag

och risk för prispress

i USA efter demokratisk

seger i kongressvalet. Rejäl

uppförsbacke för Astrazeneca.

PotentiAl

Finns en uppsida om

Astrazeneca skräller och

lyckas ta AGI-1067 i hamn.

risk

Risk att dåliga förvärv stressas

fram när bolaget snabbt

måste fylla sin pipeline med

nya möjliga storsäljare.

bolAget i kortHet

2005 2006p 2007p

Oms, Mkr 168 000 180 000 188 000

Res e fin, Mkr 47 000 59 000 58 500

Vinst/aktie, kr 20,50 27 27,50

P/e 19 15 14

500

400

Astrazeneca

OMXS

300

13 jan 22 jan

2006 2007

FACTSET/JCF

Skugga:

Färgen + 20% svart

Vd: David Brennan.

Ordförande: Louis Schweitzer.

Fin nettotillgångar: 35 miljarder kronor.

lingsmekanism, en så kallad metoo-produkt

med lägre risk och

därför lägre potential. Det är

bara de senaste exemplen i en rad

av förvärvade och inlicensierade

läkemedelsprojekt under det senaste

året.

Men faktum kvarstår, Astrazenecas

portfölj av läkemedelsprojekt

i sen fas är tunn, särskilt

i jämförelse med alla de storsäljande

produkter som förlorar sitt

patentskydd från 2007 till 2015

(se separat ruta).

Därför spelar det ingen större

roll ur ett aktieperspektiv att

Astrazeneca just nu tjänar mer

pengar än någonsin.

Det är nämligen som ljusast

innan det skymmer i läkemedelsbranschen.

ett läkemeDels försäljningstopp

infaller som regel i slutet av

patentets livslängd.

Försäljningskurvan är stigande

så länge patenten skyddar mot

generikakonkurrens (kopior),

därefter avtagande, ofta brant

avtagande. Astrazeneca befinner

sig på eller nära toppen för stora

läkemedel som betablockeraren

Toprol XL, cancermedicinerna

Casodex och Arimidex, antipsykotiska

Seroquel och magsårsmedicinen

Nexium. Just därför

är kassaflödet starkt.

Astrazeneca utkämpar en strid

under reträtt på alla dessa fronter,

försöker hitta möjligheter

n Patenten som går ut

scanpix

Toprol Xl – En betablockerare (hjärtmedicin) vars patent har börjat

gå ut. Första läkemedelskopian nådde marknaden i november 2006.

Väntas ha sålt för omkring 13 miljarder kronor under 2006, motsvarande

7 procent av Astrazenecas omsättning. Kan tappa 70–75 procent

av försäljningsvärdet redan i år.

Casodex – Cancermedicin vars patent går ut 2008. Försäljningen

under 2006 ligger omkring 8 miljarder kronor under 2006, motsvarande

4 procent av Astrazenecas omsättning.

Arimidex – En annan cancermedicin som förlorar sitt patentskydd

under 2009 eller möjligen 2010. Sålde för omkring 10 miljarder

kronor under 2006, motsvarande 6 procent av omsättningen.

seroquel – Antipsykotisk medicin som börjar förlora sitt patentskydd

under 2011. Sålde för omkring 24 miljarder kronor under

2006, motsvarande 13 procent av omsättningen, och tillhör Astrazenecas

verkliga tillväxtraketer. Väntas fortsätta växa kraftigt under

de närmaste åren men tappa från och med 2011.

Nexium – Uppföljaren till Losec mot magsår och Astrazenecas

största läkemedel med en väntad omsättning på cirka 36 miljarder

kronor under 2006, motsvarande 20 procent av bolagets försäljning.

Börjar förlora patentskydd utanför USA under 2011 och i USA under

2015.

t

b ö r s s n A c k e t

en kursdubblare och tre

heta uppköpskandidater

ef t er ba r a en dryg m å na d har vi redan en kursdubblare

i VA:s årsportföljer. Vi hann knappt lägga in forskningsbolaget

Bioinvent förrän avtalet med amerikanska bioteknikjätten

Genentech var ett faktum. Tack vare en oväntat

stor kontantdel på drygt 100 miljoner kronor försvinner farhågorna

om en omedelbar nyemission. Dessutom har bolaget fått en

kvalitetsstämpel på sin forskning.

Ur ett aktieperspektiv har avtalet, som ger Genentech marknadsrättigheterna

för Bioinvents läkemedelskandidat mot åderförkalkning

(BI-204) i Nordamerika, två andra mycket tilltalande

effekter: Det sätter ett golv för hur långt Bioinventaktien kan falla,

så länge avtalet inte sägs upp av Genentech kommer det att ge

stadga åt Bioinvents aktiekurs. Dessutom ökar det möjligheterna

till uppköp, Genentech köpte nyligen ett stort forskningsbolag

och kommer att hålla blicken på Bioinvent om BI-204 fortsätter

att utvecklas väl.

i slu

t e t av för r a v eck a n drev analytiker och mäklare ett

krystat case runt Tele2. Danska telejätten TDC sålde ett baltiskt

dotterbolag för runt fyra miljarder kronor. Därmed

skulle TDC vara redo att köpa Tele2:s svenska mobilverksamhet,

Comviq, ett bolag som TDC varit intresserat av tidigare.

Spekulationerna bidrog till att Tele2-aktien steg med nära 4 procent

på en dag. Vi tror inte att det blir någon affär. TDC:s balansräkning

är väldigt ansträngd sedan bolaget köptes upp av ett

konsortium av riskkapitalbolag som tagit upp stora lån.

Skulderna uppgår till nära 60 miljarder kronor och det finns

till och med vissa som hävdar att TDC kan bli den första stora

smällen inom private equityvärlden. Tele2:s aktiekurs har stigit

med nära 40 procent sedan november, och därmed har Veckans

Affärers säljrekommendation från oktober helt kommit på skam.

Anledningen till uppvärderingen var en bra niomånadersrapport

och en övertygelse om att bolaget kommer att göra aktievänliga

affärer för att få upp kursen. Vi tror att bolaget kommer att

göra affärer men att en försäljning av Comviq inte ligger i korten.

Mer troligt är att Tele2 säljer sin ryska mobilverksamhet, trots

att den växer snabbt. Bolaget är på sikt för litet i Ryssland och riskerar

att bli klämt av de tre största spelarna här som har över 90

procents marknadsandel.

i den

fort sat ta u ppköp sja k t en på Stockholmsbörsen har

vi också snappat upp några av de hetaste måltavlorna just

nu. Efter fjolårets bud på Resco, Semcon, Cybercom och Protect

Data och nu senast Tradedoubler, utpekas Mandator allt flitigare

som nästa uppköpsobjekt i den återigen intressanta IT-branschen.

Det ryktas också om att Citibank visat intresse för finans-

och inkassobolaget Intrum Justitia. Den amerikanska storbanken

som redan är etablerad i Sverige inom kort- och privatfinansverksamhet

har tidigare också figurerat som spekulant på SEB.

Slutligen kan den som går och väntar på mer dramatiska förändringar

i Stenbecksfären, men liksom vi tvivlar på Tele2-spekulationerna

ändå snart få sitt lystmäte. MTG kan snart vara till

salu. ”Cristina älskar inte MTG” ska PG Gyllenhammar, styrelseordförande

i Kinnevik och familjens nya husgud, ha undsluppit

sig nyligen och satt fart på spekulationerna om att mediebolaget

snart kan lämna den Stenbeckska famnen och slukas av någon

global mediejätte.

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.va.se | 29


t

”Astrazenecas kris infaller

vid en tidpunkt då hela

läkemedelssektorn tyngs av

risken för prispress i USA”

att vidareutveckla sina befintliga

läkemedel och få dem godkända

för behandling av nya sjukdomar.

Till exempel har Seroquel visat

sig fungera bra även mot bipolär

(manodepressiv) sjukdom. På så

vis kan livslängden förlängas något,

men på lång sikt är det en

strid där ingen seger är möjlig.

Situationen är allvarlig.

AstrAzenecA HAr omkring

15 000 säljare som i normala fall

är en strategisk tillgång men som

blir en resultatbelastning

om

inte forskningsorga

n isat ionen

kan förse dem

med nya preparat

att sälja in.

Dessutom infallerAstrazenecas

kris vid en

tidpunkt då hela

l ä k e m e d e l s -

branschen tyngs

av risken för

skärpt prispress i

USA. Läkeme-

delsbolagen har

länge givit lejonparten

av sina

kampanjbidrag

till det republikanska

partiet och kan få svälja

några beska piller på grund av

demokraternas något oväntade

seger i kongressens båda kammare

vid valet i november. Där

republikanerna har förespråkat

fri marknadsprissättning – prissättning

på industrins villkor

kan man också kalla det – har demokraterna

kämpat för att det

federala försäkringssystemet

Medicare ska få använda sin inköpsmakt

till att pressa priserna,

i bästa fall med så mycket som 40

procent.

eftersom usA utgör nästan

hälften av den globala läkemedelsmarknaden,

och Medicare

antas stå för en knapp tredjedel

av den amerikanska marknaden,

sPoTTAR uT TAblETTER.

I fabriken i Södertälje

tillverkas bl a Losec.

skulle industrins globala intäkter

kunna minska med 5–7 procent

vid en prispress på 40 procent

i Medicare. Astrazenecas

försäljningsandel i USA följer

ungefär industrigenomsnittet.

Det är mot denna dystra bakgrund

som man ska se den relativt

låga värderingen av Astrazeneca-aktien

just nu.

Vinstmultipeln för 2007 är nere i

14, klart lägre än branschgenomsnittet

på 16 i Europa och 17 i

USA. Bara för fem

år sedan värderades

Astrazeneca

med en premie

jämfört med sektorn,

nu har aktien

en rabatt.

A s t r a z e n e c a

har alltså gått på

en dubbel smäll,

dels har värderingen

sjunkit

för hela sektorn,

dels har värderingen

för Astraz

e n e c a - a k t i e n

sjunkit i förhållande

till sektorn.

Det senare är naturligtvis

ett resultat

av bakslagen

i forskningen och det glapp

som har uppstått mellan patentutgångar

och nya lanseringar.

Det glappet kan i värsta fall medföra

fallande vinstutveckling för

Astrazeneca inom ett par år, i

bästa fall svagt stigande vinster,

hjälpta av aktieåterköp.

kolesterolsänkAren AGI-

1067, vars fas III-resultat blir klara

i slutet av mars, är den första

och enda riktigt nära chansen

till bättring.

Men till och med Astrazenecas

egen luttrade ledning signalerar

att de ser projektet som ett långskott.

Då är det inte lätt som utomstående

att ha en positiv syn på aktien.

n

TRyggT. Vård och äldreboende är stabila hyresgäster.

Fastighetsklipp

Kungsleden är lägst värderat av fastighetsbolagen

på börsen. Trots bra potential och

en viss trygghet. Av CECiliA ARoNssoN

fjol å r e t va r en enda lång

smekmånad för Kungsleden

och nye vd:n Thomas Erséus.

Aktien, som klövs i tre delar

i maj, steg 14 procentenheter

mer än index. Under året köpte

Kungsleden fastigheter för

närmare 7 miljarder kronor

och sålde för drygt 12

miljarder kronor.

VA räknar med en nettovinst

för helåret omkring

2,9 miljarder kronor,

en ökning med 40

procent mot föregående år. I vinsten

ingår en reavinst på 1,5 miljarder

kronor från mastodontaffären

med danska Keops, som

efter viss tvekan fullbordades på

höstkanten. Kungsleden betalar

också minimal skatt, till följd av

stora sparade förlustavdrag som

håller bolagets skattesats under

10 procent i minst tre år till.

i år PlAnerAr Kungsleden att

köpa sig större. Efter utskeppningen

till Keops före jul återstår

ungefär 500 hus i koncernen värda

omkring 20 miljarder kronor,

varav hälften publika fastigheter

för äldreboenden, skola och vård.

Målet är att öka innehavet av äldreboenden

och skolor med 20

procent per år. Andra hälften av

koncernens fastigheter är kontor,

lager och butiker.

I slutet av förra året delade

Kungsleden upp sina publika

KÖP

VECKANS AFFÄRER

kuNgslEdEN

köP

Äldreboende har stabil intjäning

och växande efterfrågan.

PotentiAl

Aktien är lågt värderad jämfört

med börsens andra fastighetsbolag

och risken är

lägre med kommunala hyresgäster

som garanterar

jämna kassaflöden.

risk

Vinsten varierar med

enskilda fastighetsförsäljningar.

Expansionen i Tyskland

kan bli dyrare än planerat.

bolAget i kortHet

2005 2006p 2007p

Hyresint, Mkr 1 845,1 2 400 2 800

Res f skatt, Mkr 2 116 3 100 3 600

Vinst/aktie, kr* 16,00 21,20 24,90

P/e 7 6 5

*Justerat efter aktiesplittar och emissioner 2005, 2006.

Inkl. fastighetshandel.

120

100

80

Kungsleden

OMXS

60

13 jan 22 jan

2006 2007

Vd: Thomas Erséus.

Ordförande:

Bengt Kjell.

Börsvärde: Skugga:

15,7 Färgen mdr kr. + 20% svart

Största ägare:

Swedbank 3,0 %,

SEB 1,9, Olle Florén

1,7, DFA Fonder 1,7.

FACTSET/JCF

t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.va.se | 31


t

v A D i r e k t ANALYS

och kommersiella fastigheter i

separata affärsområden. Ett tredje

affärsområde bildades för de

utländska fastigheterna, varav

merparten är tyska äldreboenden.

Än så länge är bara 8 procent

av fastighetsinnehavet utländskt.

Målet är att fördubbla

andelen genom investeringar på

5 miljarder i Tyskland.

Uppdelningen i klara affärsområden

syftar till att de olika

verksamheterna ska lära sig att

stå självständigt. Det spekuleras

flitigt om att dela upp Kungsleden

i olika börsbolag för att synliggöra

värden, likt Securitas

lyckade avknoppningar i fjol.

kungsleDen är lägst värderat

av samtliga fastighetsbolag på

börsen. Och när vinsterna från

fastighetsförsäljningar minskar

kommer de ökade hyresintäkterna

att göda bolagets vinst.

Äldreboenden och vård är stabila

hyresgäster med ökande behov

av lokaler.

Det gör Kungsleden till en

trygg aktie, även om snabb expansion

i Tyskland gör den mer

riskfylld. Styrelsen har aviserat

att det utdelningsgrundande

kassaflödet från rörelsen blev tre

gånger högre 2006 än under 2005.

Det innebär goda möjligheter att

höja utdelningen till 11 kronor

per aktie, vilket skulle ge

en av börsens högsta direktavkastningar.

n

32 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.va.se

HETAST

VECKANS AFFÄRER

För at t bå de ge en samlad bild av Veckans

Affärers aktuella aktieråd och för att följa

upp och stämma av våra rekommendationer

introducerar vi denna vecka VA:s Köp- och

Säljfavoriter. Här samlar vi våra 10 bästa köp-

b ö r s k l i m A t e t

Per-oLof LiNdSteN

som ger veckAns Affärers syn På börsläget just nu

2007 lika bra som 2006

en t röst nä r vä dr e t inte

l ä ngr e är att lita på, januarieffekten

håller i alla fall stilen.

Historiskt, 10 av de senaste 12

åren, har Stockholmsbörsen

stigit årets första månad. Så

även i år.

Den tydliga cykliska framgångstrenden

som också avrundade

det gångna året är

dock bruten. De första veckorna

i år har präglats av råvaruprisras

över hela linjen och

olje- och gruvbolagen tillhör

därmed årets kursförlorare så

här långt. Men för de flesta andra

börsbolag är fallande råvarupriser

bara att tacka och ta

emot. Sedan oljepriset toppade

på 73 dollar i juli i fjol har också

börsen gått nästan spikrakt

uppåt.

En mjuklandning för den

amerikanska ekonomin har

växt fram som ett allt troligare

scenario de senaste veckorna.

Samtidigt ser den

vA : s bästA köPrekommenDAtioner just nu

AnALySDAg KurS KurS KurSuTv, KurSuTv

Då,Kr nu, Kr prOcEnT rEL InDEx

prOcEnT

Ericsson 17 aug 2006 23 28,7 25 0

Getinge 5 okt 2006 135 153 13 -2

Skanska 19 okt 2006 131 145,75 11 1

Sandvik 19 okt 2006 90 105 17 5

Qmed 2 nov 2006 86 112 30 20

Note 9 nov 2006 73,5 81,75 11 2

Morphic 30 nov 2006 13,8 17,8 29 22

Gunnebo Ind. 14 dec 2006 165 208,5 26 20

SSAB 18 jan 2007 150 159 6 5

Forshem 18 jan 2007 57,5 64 11 10

svenska konjunkturen allt stabilare

ut, och även om industrin

börjar närma sig toppen

förväntas nu de svenska konsumenterna,

tack vare bland annat

skattesänkningar och lägre

arbetslöshet, dra ekonomin vidare

precis som de länge gjort i

USA.

Här finns dock även en hämsko.

Såväl verkstadsindustrin,

byggbolagen som en del konsultbolag

har på vissa håll slagit

i kapacitetstaket vilket naturligtvis

bromsar tillväxten.

Men annars verkar molnen

fortfarande långt borta och en

rad positiva faktorer får vågskålen

att väga över till börsens

fördel.

Uppköpstrenden fortsätter.

Bara efter tre veckor har två

miljardbud lagts på svenska

börsbolag, Tradedoubler

och Pergo. Det betyder

en fortsättning-

n här är veckans Affärers köp- och säljfavoriter

respektive säljrekommendationer just nu utifrån

våra analyser de senaste 6 till 12 månaderna.

Listorna kommer att förändras

allteftersom vi hittar nya köp- och säljfavoriter,

de gamla når våra riktkurser eller nya

KALLAST

VECKANS AFFÄRER

en på den tydliga utvecklingen

vi sett under de senaste åren

där betydligt fler bolag lämnar

börsen än vad som kommer

till, vilket också i ett starkt

börsklimat späder på utbudsunderskottet

på aktier.

Exceptionellt starka balansräkningar

efter några år av såväl

omfattande strukturåtgärder

som stark konjunktur har

också bäddat för en ny utdelningsfest

till våren som gör att

bara direktavkastningen gör

det mödan värt att ligga kvar i

aktier.

Börsens värdering på p/e 15,

precis på samma nivå som för

ett år sedan, känns inte heller

särskilt skrämmande.

Fortsätter börsen upp 7 procent

till spräcks dock kursrekordet

från mars 2000.

Då om inte förr kommer psykologin

att få greppet om

marknaden på allvar

igen. n

vA : s bästA säljrekommenDAtioner just nu

AnALySDAg KurS KurS KurSuTv, KurSuTv

Då,Kr nu, Kr prOcEnT rEL InDEx

prOcEnT

Assa Abloy 17 aug 2006 123 149,75 22 -3

Oriflame 7 sept 2006 256 281,5 10 -10

KMT 12 okt 2006 138 148,25 7 -5

Gunnebo 26 okt 2006 75 78,25 4 -5

Fagerhult 16 nov 2006 147 150,5 2 -5

Unibet 16 nov 2006 169 189,5 12 4

Ortivus 23 nov 2006 20 18 -10 -18

Electrolux 23 nov 2006 118 125,25 6 -2

Linkmed 7 dec 2006 70 60,5 -14 -24

Lindex 14 dec 2006 100 93,25 -7 -13

händelser och information gör att vi kan omvärdera

en aktie och ändra en tidigare rekommendation.

Vill du gå tillbaka och läsa en

gammal analys finns alla samlade på nätet:

ekonominyheterna.se. n


griPen På Parad.

Göran Persson och

mutåklagade vice

premiärministern

Jacob Zuma

gratulerar varandra.

JAS SKA

Persson använde bistånds

34 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

SYDAFRIKA–JASAFFÄREN


Förre statsministern

Göran Persson har

förnekat att han

hjälpte Saab att

sälja 28 Jasplan till

Sydafrika 1999. Men

Veckans Affärer kan

nu avslöja hur djupt

inblandad den

svenska regeringen

var i flygplanstillverkarens

storaffär.

Av YLvA JohNSoN & NILS RESARE

av mars monterar 20

arbetare på Norsjö Mekaniska

Verkstad i värmländska Forshaga

sin sista flakmoped. Produktionen

är såld och nu ska

verksamheten flyttas till Lennartsfors.

Många av jobbarna har

hittat nya jobb, men för några

väntar arbetslöshet.

”Det var synd att det inte gick att

behålla verksamheten i Forshaga”,

säger Per Hansson, tidigare

ägare och vd på fabriken.

Nedläggningen är ett hårt slag

för orten. Med sitt läge mitt emel- t

NDALEN

pengar för att kränga Jas

scanPix

I slutet

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 35


v A JAS-SKANDALEN

gott humör.

Göran Persson

överlämnar

Sidafond till

premiärminister

Thabo Mbeki.

t

lan Folkets hus och kommunhuset

har fabriken blivit något av en symbol

för Forshaga. Här har killar från orten

fått arbete ända sedan fabriken kom

hit från Norrland, i slutet på 1950-talet.

Nu hamnar de jobben någon annanstans.

På ytan ser det ut som en vanlig omstrukturering.

Men bakom nedskärningen

av Norsjö Mekaniska AB döljer

sig en svindlande historia som inkluderar

storpolitik, försäljningar av

svenska stridsflygplan och svenskt

bistånd till Sydafrika.

Brott mot regler

Låt oss börja den 3 augusti 1993, då

symbolen för det största och tveklöst

dyraste industriprojektet i

Sveriges historia störtar rakt ned på

Långholmen i centrala Stockholm och

så när tar livet av ett antal svenska

män, kvinnor och barn.

Utvecklingen av Jas 39 Gripen har

vid det här laget kostat svenska skatte-

betalare 22 miljarder kronor. Enligt

sven Olof ridder, renommerad professor

i aerodynamik, bör kraschen – som

kablas ut över hela världen – innebära

slutet för alla möjligheter att exportera

flygplanet.

Men när Saab 1995 tecknar ett avtal

med British Aerospace, BAE, om att tillsammans

marknadsföra och sälja Jas

Gripen väcks nytt hopp om att få igen

något av den enorma investeringen.

Det är visserligen inte så att köparna

36 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

står på kö. För att kunna sälja Gripen

krävs okonventionella metoder.

Planen blir bland annat att spetsa in

sig på några u-länder som Sverige

länge har haft ett samarbete med genom

biståndet och utrikespolitiken.

Genom att lova stora investeringar

och motköp från svensk industri lockas

länderna att köpa planen.

Ett av de första länderna är Sydafrika.

Saab och BAE lovar Sydafrikas regering

motköp till ett värde av svindlande

72 miljarder kronor som under

elva år ska ge sydafrikanerna 65 000

nya arbetstillfällen om de köper 28

Jas Gripen och 24 Hawk, skolflygplan

från BAE.

Detta är naturligtvis inget som Saab

klarar av att genomföra självt. För att

få igenom hela affären behöver bolaget

inte bara hjälp från stora delar av

den svenska industrin utan även från

Sveriges regering.

Men redan i ett tidigt skede väljer

statsminister Göran Persson att förneka

att den svenska regeringen har

någon del i denna jätteaffär. Vid flera

tillfällen, bland annat vid förhör i

konstitutionsutskottet, hävdar han

att Saab och BAE skötte detta själva.

Svenskt bistånd, exportkrediter och

den numera beryktade Sydafrikaresan

användes inte för att övertyga

Sydafrikas regering om att köpa Jas

39 Gripen.

Göran Persson har vid den här tidpunkten

också goda skäl att tona ner

sin inblandning.

I den socialdemokratiskaväljarkåren

finns en

stark opinion

mot en statlig inblandning

i affären.

Många partimedlemmarmotsätter

sig idén att

sälja supermodernastridsflygplan

till länder

med en utbredd

fattigdom som

den i Sydafrika.

Sverige har i avtal

med OECD:s

scanpix

biståndskommitté DAC strikt förbundit

sig att inte låta statliga biståndspengar

gå till denna typ av ändamål.

Men det är just biståndspengar som

används för att ro hem försäljningen

av Jas Gripen till Sydafrika. Veckans

Affärer kan avslöja hur nära sammanlänkad

den svenska biståndsfonden

SSBF (Swedish South Africa Business

Fund) var med Saabs försäljning av de

28 stridsflygplanen.

Partner i motköpsaffär

Mitt i denna storaffär hamnar

lilla Norsjö Mekaniska från

Forshaga. Genom ett projekt

på arbetsförmedlingen 1998 har åtta

arbetslösa invandrarakademiker från

Värmland fått praktik på Exportrådet

i Karlstad. En av dem, charmini aronsson,

blir placerad på Norsjö Mekaniska.

Norsjös vd Per Hansson vill gärna ge

henne en uppgift, så han föreslår att

hon kan undersöka möjligheten att

exportera flakmopeder till utvecklingsländer.

Och Charmani Aronsson

återkommer snart – tillsammans med

Saab.

Norsjö Mekaniska ska bli Saabs

partner i den största motköpsaffär

som Sverige har genomfört, föreslår

Charmini Aronson. Tanken svindlar

för den lilla flakmopedstillverkaren

med en omsättning på 25 miljoner.

Världsmarknaden ser ut att öppna sig

när denna trehjuliga svenska klassiker

går på export till Afrika.

Samtidigt pågår förhandlingar på

högsta nivå om affären i Sverige och i

Sydafrika. Men det går trögt för Saab.

Sydafrikanerna velar fram och tillbaka

om hur motköpen ska utformas,

hur många plan de ska köpa och tiden

går.

Därför behövs det en riktig kraftansträngning

för att få köpet i hamn. I

februari 1999 kallar ambassadör Finn

alton nyckelpersonal på UD till ett

möte där han presenterar den jättelika

Sydafrikaresan. En delegation på 900

personer, inklusive statsministern,

näringsministern och representanter

för de största svenska företagen, ska

under en veckas tid besöka landet.

Med på mötet är jan närlinge, vd för


”Redan i ett tidigt skede väljer statsminister

Göran Persson att förneka att den svenska regeringen

har någon del i denna jätteaffär”

Saab-BAE Systems Gripen. Han pratar

om hur viktig Jas-affären är för de båda

länderna. Affären kommer också att

gynna svaga grupper i Sydafrika, menar

han, inte minst kvinnorna. För att

illustrera detta har han tagit med sig

två kvinnliga svarta piloter till mötet

som visas upp för församlingen.

Positiv nyhet behövs

Måndagen den 20 september, två

månader innan Göran Persson

påbörjar sin resa till Sydafrika,

drabbas Jas av ytterligare ett bakslag.

Under ett tryck på 30 gånger sin

egen kroppsvikt slungas kapten rickard

Mattson ut från sitt plan strax

innan det med våldsam kraft bryter

Vänerns yta och sjunker mot botten.

Nu behövs positiva nyheter. Dagen

efter kraschen offentliggör Saab samarbetet

med Norsjö Mekaniska. TT

kablar ut nyheten att Norsjö tillsammans

med Saab ska bygga en

mopedfabrik i Sydafrika. Affären ska

skapa arbetstillfällen för den svarta

befolkningen i Sydafrika och generera

motköpspoäng i Jasaffären.

Kort därefter gör Dagens Nyheter ett

stort reportage från Forshaga med

glada jobbare och tomteverkstadskänsla:

”Här klipps, bockas, borras

och fogas bit för bit till flakmopeder”.

Vi får lära oss att ett Jasplan motsvarar

11 300 flakmopeder.

”Och det går åt en jävla massa snus

att bygga flakmopeder”, intygar stig

Karlsson, mopedbyggarveteran och

flinar.

Perssons present

När det svenska regeringsplanet

landar i Kapstaden den 21 november

1999 är det mycket som

står på spel för Göran Persson. Därför

är det extra olyckligt att flera av de

svenska kulturevenemangen, som är

en del av den svenska charmoffensiven,

floppar. På en jättearena i Johannesburg

sjunger Doktor Alban pop för

tre betalande personer och i Sverige

börjar tidningar skriva om katastrofresan.

Nästa bakslag kommer när en

svensk biståndsorganisation upptäcker

att den stora företagsmässan i Jo-

hannesburg är finansierad med Sidamedel,

vilket är ett brott mot de

internationella regler som styr hur

man får använda biståndspengar.

Men den affären får inte alls lika

mycket uppmärksamhet som skandalerna

kring pr-byrån Rikta och artister

som inte fick betalt.

Därmed är det nästan ingen svensk

tidning som noterar Göran Perssons

utspel på den andra dagen av företagsmässan

i Sydafrika.

Under en ceremoni överlämnar han

personligen den bilaterala fonden

SSBF till den sydafrikanska presidenten

Thabo Mbeki. Fonden ska skapa

25–40 bärkraftiga samarbeten mellan

svenska och sydafrikanska företag.

För sydafrikanska medier berättar

Göran Persson att fondens främsta

syfte är att gynna sydafrikanska företag

med ett visst antal svarta personer

i ledningen. Vad Persson inte säger är

att det är just denna typ av projekt

som Sydafrikas regering vill ha och

att de ger Saab extra höga motköpspoäng

vid en eventuell Jasaffär.

Thabo Mbeki har nämligen fått intern

kritik för att affären bara kommer

att gynna vita män i storstäderna.

Så är fallet till stor del med de investeringar

i försvarsindustri som Saab och

BAE kan bidra med.

Motköpsaffären ordnas därför så att

investeringar i vapenindustri ger färre

poäng än sådana affärer som kan ge

sysselsättning åt den civila delen av

befolkningen.

För att ro i land den jättelika flygplansaffären

lockar dessutom svensk-

t

Biståndsfond

på 80 miljoner

Ssbf bilda des 19 9 9 efter att Sida hade fått

regeringens uppdrag året före att utveckla ett

ekonomiskt samarbete med några medelinkomstländer.

Valet föll på Chile, Sydafrika

och Indien. Samtliga länder var senare aktuella för

export av Jas.

Genom fonden SSBF, Swedish South African Partership

Fund, skulle samarbetet mellan svenska och

sydafrikanska bolag stärkas. SSBF fick 80 miljoner i

biståndsmedel och registrerades som ett bolag i Sydafrika.

Det innebar att insynen i bolaget blev obefintlig

och att offentlighetsprincipen sattes ur spel.

Fonden lades ner den 23 maj 2006 och hade då förbrukat

45 miljoner kronor.

Officiellt har fonden ingen koppling till försäljningen

av Jas 39 Gripen till Sydafrika. n

männen bakom fonden

MELLAN 2000 och 2001 var Gabor Bruszt,

chefskonsult på Ångpanneföreningen, ordförande

i ssBF. Han var också den person som

utvecklade fondens koncept åt sida.

2002–2004 tog Tom o’Donnell över. Han var

tidigare chef för volvo i sydafrika. volvo aero

tillverkar bland annat motorn till jas Gripen i

sydafrika och har en egen motköpsuppgörelse

med sydafrikas regering.

De övriga svenskarna i styrelsen har varit:

Göran carlson, Stig holmqvist, Ulf Petrini, olle

Arefalk, Magnus Karlberg och Lars Liljeson

(sida).

Fondchef förnekar kännedom om Saabstöd

Ga bor bruszt, SSBF:s förste chef, hävdar

att han inte var medveten om att

flakmopedtillverkaren Norsjö, som

fonden gav stöd till, också fick stöd

från Saab. Enligt fondens direktiv från Sida

fick den inte jobba med samma affärer som

Saab.

”Vi skulle aldrig gå in och påbörja en affär

om vi visste att Saab var inblandade”, säger

han.

men norsjö kom ju till Sydafrika med Saab?

”Jag vet inte riktigt vem som var först men

Norsjö var en av våra första kontakter”, säger

Gabor Bruszt.

Gabor Bruszt påpekar också att Norsjö aldrig

fick något riktigt finansieringsstöd från

SSBF eftersom bolaget inte lyckades hitta en

sydafrikansk partner.

Fonden betalade bara ett större belopp för

att garantera en leverans av mopeder och de

finansierade också en marknadsundersökning

åt Norsjö. n

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 37


v A JAS-SKANDALEN

hälften kvar i motköp

Saab och BAE har hittills gjort över 100 investeringar i Sydafrika. Enligt egna uppgifter

har de därmed nått halvvägs för att uppfylla Sydafrikas motköpskrav på sammanlagt

8,7 miljarder dollar. Men vad det är för investeringar hålls i hög grad hemligt.

I

u ppg ör el sen från 1999 med

Sydafrikas regering förbinder

sig Saab och BAE Systems

att göra stora investeringar i

den sydafrikanska ekonomin

för att landet ska fullfölja köpen

av 28 Jas Gripen och 24 brittiska

Hawk. Motköpen ska vara slutförda

i april 2011.

Enligt uppgifter från Saab

och BAE har företagen nu bidragit

med över 100 investeringar

i Sydafrika, vilket gör

dem till en av de största utländs

ka investerarna i landet.

”Det är tydligt att vi klarat de

milstolpar som sattes upp till

förra året”, säger Jas Gripens informationsdirektör

Owe Wagermark.

Men exakt vad det är för investeringar

berättar han inte.

Listan över motköpen är delvis

hemlig och den ägs av den sydafrikanska

regeringen. Orsaken

sägs vara att vissa av de

samarbetspartner som Saab

och BAE har tagit med till Sydafrika

inte vill avslöja sina affärshemligheter.

Men hemlighetsmakeriet gör

det svårt att veta om hela motköpsaffären

verkligen genomförs.

Medlemmar av oppositionen

i Sydafrika har vid flera

tillfällen uttryckt misstankar

om att motköpen inte alls gynnar

Sydafrika så mycket som

landets regeringen hävdar.

I ett inslag i Dagens eko framkom

det också uppgifter om att

Saab skulle ha fått poäng för investeringar

som andra svenska

38 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

n GoDKÄNDA MoTKöP

MED SvENSK ANKNYTNING

• Gripens


Gripens

Datoriserad

• Utveckling

• Design

• Design

• Utveckling


Investeringar

ABB-export

• Silplat,

• Etablering

• Utveckling

• Etablering

bakre flygkropp tillverkas tillsammans

med Denel Aviation.

landningsställ med Denel Aviation.

designbyrå för sydafrikansk flyg- och

rymdindustri (Saab och Denel).

av vapenbalkar för Gripen (Denel och Co-

mau-Quad Precision Engineering).

och utveckling av kommunikationsdisplay

för Gripen (Avitronics).

och utveckling av Gripens

kommunikationssystem (Grintek).

av Grinteks export genom etablerandet av

Saab-Grintek.

i Denel gjorda av Saab.

till USA av kraftgeneratorer tillverkade i

Sydafrika.

juvelfabrik i partnerskap med SA Link, Impala

Platium och italienska Silmar.

av Afrikas första inrättning för guldlån vid

försäljning av juveler. I partnerskap med Anglo Gold

Ashanti, Standard Bank och Rand Refinery.

av turistanläggning i Port Elizabeth samt

marknadsföring av denna i de skandinaviska länderna.

företag ändå skulle ha genomfört

i Sydafrika. Företag från

Wallenbergsfären sade sig ställa

upp som Saabs partner bara för

att vara hyggliga. Men att Saab

på så vis skulle ha försökt lura

sydafrikanerna har bestämt

förnekats.

n MoTKöP FöR MILJARDER

• 1,5

• 7,2

av industriskola för metall- och

rymdindustriarbetare tillsammans med

Centurion Collage.

Fotnot: Hemliga motköp är inte redovisade.

Källa: Saab

I slutänden är det dock Sydafrikas

regering som avgör vilka

projekt flygplanstillverkarna

ska få tillgodoräkna sig. Alla

värderingar görs med hjälp av

ett eget system som Saab och

BAE inte kan påverka. De kan

bara presentera olika förslag

För Saab och BAE är motköpen, som sammanlagt ska uppgå till 8,7 miljarder dollar, uppdelade på två poster:

som sedan godkänns eller ratas

av sydafrikanerna.

För Sydafrika är det mycket

viktigt att investeringarna skapar

sysselsättning och stärker

de svarta medborgarnas deltagande

i affärslivet. Sådana projekt

värderas därför högt. Vid

flera tillfällen har Sydafrikas regering

hävdat att motköpen ska

skapa 65 000 nya jobb i landet.

Men arbetstillfällen är inget

som Saab och BAE lovar något

om.

”Vi pratar aldrig om jobb. Det

ingår inte i vårt åtagande. Vårt

åtagande är att få fram exportökningar

och investera i industrisatsningar”,

säger Owe Wagermark.

För att få fram nya motköp

har Saab och BAE ett helt team

experter i Johannesburg som

jobbar med att hitta investeringar

i olika industribranscher.

Enklast har det gått att

göra investeringar i försvarsindustrin

i Sydafrika. Bland annat

tillverkas flera delar till Jas

Gripen i landet. Men enligt Sydafrikas

regering fullföljer även

Saab och BAE sina åtaganden

när det gäller att få andra företag

att investera och handla

med landet.

Flera kända företag har under

åren nämnts som Saabs partner

i dessa sammanhang, bland annat

Atlas Copco och Swedish

Match.

Inget av dessa företag finns

dock med på den lista över hittills

godkända motköp. n

MILJARDER dollar ska skapa ny ekonomisk aktivitet i Sydafrikas försvarssektor.

Dessa investeringar, defence industrial participation (DIP), är kopplade till Jas Gripen och annan försvarsproduktion.

MILJARDER dollar är övriga civila investeringar i landet, national industrial participation (NIP).

De görs ofta i samarbete med företag som Saab och BAE har tagit till landet.


t

”När Jasaffären väl är

i hamn svalnar Saabs intresse

för flakmopeder”

arna Sydafrikas regering med ett statligt

lån på 10 miljarder kronor för

köpet av planen. Det är den största affären

i Svensk Exportkredits historia.

Dessutom utfärdar statliga Exportkreditnämnden

ett antal garantiförbindelser

på sammanlagt 16,6 miljarder kronor.

Nästan alla har med exporten av

Jas Gripen att göra.

På företagsmässan i Johannesburg

finns därför mängder av svenska företagare

som är villiga att ta risken och

investera i landet. En av dem är Per

Hansson, Norsjö Mekaniskas vd som

har rest ned från Värmland. Här träffar

han för första gången Ångpanneföreningens

chefskonsult Gabor Bruszt

som också är ordförande i den nya

Sidafonden. De båda sammanförs av

Saab, som också pekar på fonden som

en möjlighet för finansiering.

Dagen därpå skriver Per Hansson

och Norsjös platschef Bernt Pettersson

ett avtal med Jaskonsortiet och

dess vd Jan Närlinge. Ett så kallat memorandum

of understandning, en avsiktsförklaring,

där båda parterna bekräftar

att de ska verka för en

mopedfabrik i Sydafrika.

På mässan blir Norsjö Mekaniskas

flakmopeder en attraktion. Dåvarande

näringsminister Björn rosengren

tar en tur och statsminister Göran

Persson berättar att han själv minsann

brukade köra flakmoped i sin

ungdoms dagar i Katrineholm. Alla

vill så förtvivlat gärna att Norsjös

flakmopeder ska illustrera något positivt

och handgripligt på denna allt

mer urspårade resa.

Saab lägger ner 100 000 kronor på en

marknadsundersökning som visar att

Norsjös flakmopeder är en lysande affärsidé

i Sydafrika. Bernt Pettersson

slutar som platschef på Norsjö i Forshaga

och flyttar ner till Johannesburg

för att bygga upp verksamheten där.

Under den första tiden presenterar

Saab Bernt Pettersson för olika tänkbara

svarta affärspartner. Det är uttalat

svart som gäller, inte färgad och

inte indier.

”Vi lade ner jättemycket tid på det.

Men det gick inte, vi ville inte ta in

folk som inte var businessorienterade

och som dessutom skulle ha jättebra

scanpix

betalt”, säger Bernt Pettersson.

Den 3 december 1999, sex dagar efter

att Sydafrikaveckan avslutas, undertecknar

Saab kontraktet med Sydafrikas

regering. På kvällen förklarar näringsminister

Björn Rosengren för

Rapports reporter hur glad han är att

affären är i hamn.

”Jag tror att det har en hel del att

göra med den aktivitet som var i

Afrikaresan från oss och från näringslivet”,

säger han.

Detta uttalande skulle Björn Rosengren

få ångra. Officiellt hade ju inte

den svenska regeringen något med vapenförsäljningen

att göra. Enligt Göran

Persson handlade resan om en

”folklig relation till folket i södra Afrika”.

Ny undersökning

När Jasaffären väl är i hamn svalnar

Saabs intresse för flakmopeder.

Bernt Pettersson på Norsjö

behöver hjälp. Han tar därför återigen

kontakt med Gabor Bruszt, SSBF:s ordförande,

som gärna vill hjälpa Norsjö.

Att syftet med Norsjös samarbete med

Saab är att generera motköpspoäng i

en vapenaffär hindrar inte Sidafonden

från att satsa biståndspengar på

en ny marknadsundersökning, som

återigen slår fast att flakmopeder är

en bra affär i Sydafrika.

Bernt Pettersson och Gabor Bruszt

kommer överens om att fonden i förs-

ta hand ska betala 275 000 kronor för

att transportera en container med 40

flakmopeder till Sydafrika. Går mopederna

att sälja ska fonden finansiera

bygget av en fabrik i Port Elizabeth.

Hela tiden håller Norsjö kontakten

med Saab, som med jämna mellanrum

ringer och frågar hur det går med affärerna.

Problemen börjar

Men det går inte att sälja flakmopeder

i Sydafrika. De är för

dyra och motorsvaga. Efter två

år har Bernt Pettersson bara sålt fyra

flakmopeder i Sydafrika – till ett bryggeri.

Han har nu lagt ner hundratusentals

kronor ur egen ficka på projektet.

Tanken var att han själv skulle bli delägare

i den nya fabriken. För lilla Norsjö

Mekaniska har Sydafrikaäventyret

kostat minst en miljon kronor.

I det läget kräver fondens representanter

att Norsjö antingen lägger ner

fabriken i Forshaga och flyttar alla

verktyg till Sydafrika – eller betalar

tillbaka stora delar av pengarna.

”De tyckte inte att det fanns efterfrågan

för två fabriker. Om vi stängde

fabriken i Forshaga skulle det finnas

en grund att stå på i produktionen”,

exPortvara. Per

Hansson (t h) tar

med Sydafrikas

representant

Richard Ryding

på testkörning.

t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 39


t

v A JAS-SKANDALEN

säger Bernt Pettersson

Norsjö vill inte stänga fabriken i

Forshaga. De betalar tillbaka pengarna

till fonden och bekostar återtransporten

av de kvarvarande 36 flakmopederna.

Händelsen blir början på en

lång tid av ekonomiska problem för

mopedtillverkaren.

”En miljon kronor var mycket pengar

för ett litet företag”, säger Norsjös

vd och ägare Per Hansson. ”Ända sedan

dess har vi brottats med de ekonomiska

följderna. Vi hade en bra ekonomi

när vi gick in i Sydafrika, efteråt

var den klart sämre.”

Norsjö tvingas banta kraftigt och ett

tiotal personer måste lämna företaget.

Ändå fortsätter problemen och Norsjö

repar sig aldrig riktigt efter Sydafrikaaffären.

När företaget efter flera tunga

år och mycket hårt arbete 2005 börjar

vända finner Per Hansson det bäst att

sälja till någon som orkar fortsätta att

utveckla produkten.

Bernt Pettersson har en känsla av att

fabriken lurades in i någonting som

de inte var kapabla att behärska.

”Det säger sig själv att ett litet bolag

som Norsjö Mekaniska inte kan satsa

på en fabrik på andra sidan världen

utan hjälp, det går inte”, säger Bernt

Pettersson.

Per Hansson vill inte skylla allt på

fonden, men han tycker att de kunde

ha hjälp till bättre.

”Man blev inlockad och när affären

inte fungerade bra stod vi lite ensamma.

Fondens konsulter tyckte ju att

det var intressant i början. Om de inte

hade varit så positiva hade vi kanske

inte satsat.”

Men vad lovade fonden egentligen

från början? Både Hansson och Pettersson

är lite svävande på den punkten:

”Men vi hade känslan av att det bara

var att köra”, säger Bernt Pettersson.

”Då när vi var omslagspojkar var alla

så positiva. ’Det här kommer bli jättebra

, det är bara köra på’, så sa de.”

Fonden ett fiasko

Samtidigt som Norsjö brottas med

ekonomiska problem under 2001

i Forshaga fortsätter fonden sitt

arbete i Sydafrika. Ledningen reser

kors och tvärs för att hitta lämpliga,

40 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

nya mututredningar

i spåren efter Jas

Det har haglat mutanklagelser mot saab och BaE

systems sedan jasaffären blev klar 1999. Men ännu

saknas bevis. En kommande brittisk utredning och en

rättegång mot sydafrikas förre vicepresident, jacob

Zuma, kan skapa klarhet.

Den br i t t isk a riks-

åklagaren har nyligen

bett sina sydafrikanska

kolleger om

hjälp med att utreda om brittiska

BAE Systems betalade

mutor i samband med affären

1999 där köpet av Jas 39

Gripen ingick.

Enligt uppgifter i sydafrikansk

press försöker den brittiske

åklagaren kartlägga

kommissioner som har gått

till åtta företag eller privatpersoner

i Sydafrika.

Den brittiske åklagaren menar

att det är en sådan sekretess

kring kommissionerna

att det är legitimt att ha misstankar

om betalningarnas

verkliga syfte. Dessutom har

inte BAE velat lämna ifrån sig

vissa dokument som åklagaren

har begärt ut, vilket ytterligare

spär på misstankarna.

BAE slår dock ifrån sig och

hävdar att de kommissioner

som betalats ut inte är mutor

utan normala kommissioner.

Enligt uppgifter i sydafrikanska

tidningar ska olika agenter

ha fått närmare en miljard

kronor mellan år 2000 och

2005 från BAE och bolaget Red

giftasmogna, företag att sammanföra.

Men trots alla ansträngningar blir

fonden ett fiasko. Enligt SSBF:s programförklaring

skulle man skapa 25–

40 affärspartnerskap på tio år. År 2005,

efter 7 års verksamhet, har fonden

inte lyckat skapa ett enda bärkraftigt

joint venture-företag. Och av 23 startade

projekt är 6 konkursmässiga eller

i konkurs. Ytterligare minst 8 har upphört.

Flera av de små svenska företag som

Diamond Trading som är registrerat

på Jungfruöarna.

Inom kort kommer även

Sydafrikas förre vicepresident,

jacob Zuma, att ställas

inför rätta för mutbrott. Detta

åtal rör dock främst mutor vid

köp av tyska fregatter i samband

med den stora vapenaffären

1999 där Jas Gripen och

BAE:s skolflygplan Hawk ingick.

Om denna rättegång

fullföljs blir det den första

mot en ledande sydafrikansk

politiker med koppling till

vapenaffärerna.

Allt sedan 1999 har anklagelserna

om mutor haglat mot

Saab och BAE, men inget har

hittills bevisats i domstol.

Många av anklagelserna har

sin grund i det faktum att Sydafrikas

regering just valde Jas

Gripen. Landets flygvapen föredrog

nämligen ett italienskt

flygplan, vilket har kommit

fram i en granskning av den

sydafrikanske riksrevisorn.

Flera av dem som framför

mutanklagelserna, bland annat

den förre sydafrikanska

parlamentarikern andrew

Feinstein, hävdar att Saab och

BAE Systems har mutat le-

har samarbetat med fonden känner

sig i dag lurade. En företagare från

Västsverige gjorde till exempel miljonförluster

när den sydafrikanska

partnern plötsligt gick i konkurs.

Vid flera tillfällen försökte företagets

vd kontakta fonden för att få hjälp

men där visade ingen vilja att hjälpa

till. Ledningen var ofta på resande fot

eller gick inte att få kontakt med.

”Problemet är att fondens medarbetare

inte var affärsmän. Vi ville ha en

dande personer i Sydafrikas

regering för att de skulle gå

emot flygvapnets önskemål

och välja de svenska och brittiska

flygplanen.

Både Sydafrikas regering

och Saab/BAE Systems avfärdar

dock dessa anklagelser

kategoriskt. Det enda som hittills

har gått att bevisa är att

BAE Systems gav 500 000 brittiska

pund till en organisation

för krigsveteraner inom

regeringspartiet ANC. Den

dåvarande försvarsministern

joe Modise var här hedersordförande.

Denna transaktion

har dock inte visat sig

vara olaglig.

Joe Modise, som dog 2001,

har också anklagats för att

personligen ha tagit emot

mutor från företag som sålde

vapen till Sydafrika. Men inte

heller detta har bevisats i

domstol.

Totalt har omkring tio olika

mutanklagelser framförts

mot Saab och BAE. Den brittiska

organisationen Corner

House har listat och beskrivit

dem alla, dock utan att göra

någon bedömning av trovärdigheten

i anklagelserna. n


”Flera av de små svenska företagen

som har samarbetat med fonden

känner sig lurade”

partner i den här affären, men de var

ingen partner. När vi behövde dem

fanns de inte där, säger vd:n , som vill

vara anonym.

Ett annat av företagen, datorkonsulten

ATEA, försöker leverera begagnad

datorutrustning till det sydafrikanska

bolaget Freecom med hjälp av fonden.

Freecom går i konkurs och ATEA

förlorade 700 000 kronor.

Ett liknande öde drabbar Dr Pers

Food i Eslöv. Bolaget förlorar flera

hundra tusen kronor när det försöker

sälja sydafrikansk snabbmat i Sverige.

Projektet avbryts 2002. Men senare

samma år uppvaktas företaget av Sidafondens

ledning igen som ville få bolaget

att satsa på andra importvaror

från Sydafrika. Mötet blir dock kort

eftersom fondens ledamöter måste

stressa till ett flyg för att komma till

ishotellet i Jukkasjärvi.

I en utvärdering på uppdrag av Sida

2005 konstaterar konsulten och managementexperten

Börje svensson att

fonden inte på något sätt har förbättrat

förutsättningarna för de inblandade

företagen eller på annat sätt bidragit

till att minska fattigdomen i

Sydafrika.

Han anser att fonden lockat in syd-

afrikanska företag, som ännu inte har

hunnit etablera sig, i samarbeten med

svenska företag som i de flesta fall inte

var mogna för den sydafrikanska

marknaden. Därmed sattes marknadskrafterna

ur spel.

”Jag tror inte ens världens bästa riskkapitalister

hade lyckats med detta.

Jag har liknat det vid en mission impossible”,

säger han.

Efter Börje Svenssons utvärdering

blir det mer eller mindre omöjligt för

Sidas ledning att ha kvar fonden. Dessutom

har Riksrevisionen flera år tidigare

konstaterat att SSBF:s agerande strider

mot svensk lag. SSBF får inte

använda statens medel till att bilda

bolag, förvärva aktier och andelar eller

göra kapitaltillskott, utan ett speciellt

tillstånd från regeringen. Men

något sådant tillstånd hade fonden

aldrig fått.

I maj 2006 fattar Sidas ledning beslut

om att lägga ner fonden, fyra år för tidigt.

SSBF:s återstående kapital på 48

scanpix

miljoner kronor förs över i en ny fond

som ska ”användas till framtida ekonomiskt

samarbete mellan Sverige och

Sydafrika”. SSBF har då förbrukat omkring

45 miljoner kronor utan att skapa

ett enda joint venture-företag.

Nya resor för Jas

För Per Hansson och jobbarna i

Norsjö är äventyret nu slut. Deras

affärer i Sydafrika misslyckades

och gav inte heller Saab några motköpspoäng.

Men för Jas, Saab och svenska politiker

fortsätter resan. När Göran Persson

besöker Chile 1998 läggs grunderna

till ytterligare en fond som liknar

SSBF. Den fonden grundas 2001 i samma

veva som Sverige försöker sälja

stridsflygplan till Chile.

När Göran Persson 2003 besöker

Brasilien hymlar han inte längre om

sitt ärende. I ett brev till Brasiliens

president Lula De silva efter resan

skriver Göran Persson:

”Ett beslut till Gripens fördel skulle

innebära en betydande förstärkning

av det långsiktiga industrisamarbetet

mellan Sverige och Brasilien.”

Han fortsätter:

”Det är min uttryckliga förhopp-

ning att Brasilien kommer att bli nästa

i raden av regeringar efter Sydafrika,

Ungern, Tjeckien och Sverige som

bestämmer sig för att Gripen är det

mest konkurrenskraftiga alternativet.”

Bernt Pettersson, tidigare platschefen

på Norsjö Mekaniska, har sin uppfattning

klar.

”Saab behöver ha hjälp av många,

inklusive båda ländernas regeringar,

för att ro i land en sådan här jätteaffär.

Det används självklart biståndpengar

till sådant här också, mycket mer än

vad många tror, skulle jag tro.”

Bernt Pettersson säljer i dag motorcyklar

i Uppsala. Han börjar repa sig,

efter att, som han säger ha varit ”jävligt

knäckt”, en tid efter Sydafrikavistelsen.

Per Hansson vet ännu inte vad han

ska göra när Norsjö nu försvinner.

Men han säger att han har ägnat

mycket tid åt att förtränga allt som

hände där nere i Sydafrika. n

Fotnot: Göran Persson, statssekreterare Lars

Danielsson och ambassadör Finn Alton har

vid upprepade tillfällen hävdat att regeringen

inte hade någon inblandning i försäljningen

av Jasplanen till Sydafrika, bland annat vid

förhör i konstitutionsutskottet 2002.

utan inblandning.

Lars Danielsson

(överst), Göran Persson

hade ingen del i

Jasförsäljningen,

hävdar de. Här med

tillträdande ambassadören

Helena

Nilsson.

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 41


av

pontus Herin

foto

Håk an

elofsson

p r o f i l

44 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

KoM

iGEN

BArA!

Private banking har blivit HQ Banks framgångsnisch

och nu har även storbankerna börjat inse

att här finns affärer att göra. uppstickarbankens

vd Patrik Enblad är medveten om att

bolaget kan bli föremål för deras headhunter,

och här kommer hans förmåga att behålla

personalen att sättas på svåra prov i år.


patrik enblad är några minuter sen till mötet men

verkar vara på ett gott humör.

”Den här dagen har börjat fantastiskt”, berättar

han. Hans ettåriga dotter har just fått en dagisplats

och ”julens samtalsämne nummer ett har äntligen

fått en lösning”.

Samtalet fortsätter i samma stil, han berättar mer än gärna om

hur det är att vara frånskild pappa, nygift, att frotteras med finanseliten

i Åre. Kontrasten blir uppenbar mot alla vd:ar som

föredrar att prata om sitt bolags nettoskuld och rörelsemarginaler

men där man tvingas dra ur dem sådant som har med

den privata sfären att göra.

Jag är inte helt säker på om den här öppenheten från Patrik

Enblad är genuin eller om det är en uträknad mediestrategi.

Flera av de personliga anekdoterna känns igen från andra tidningsintervjuer.

Tankarna går till HQ Banks huvudägare, finansmännen

Sven Hagströmer och Mats Qviberg som med

lättillgänglighet, en personlig och charmig stil fått ett

stort genomslag i medierna. Senare under intervjun

berättar mycket riktigt Patrik Enblad

att han gått i ”pr-skola” hos sin styrelseordförande,

Mats Qviberg.

”Det var en kort lektion där

Mats gav mig två tips. t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 45


t

V A p r o f i l

”När det gäller min egen bonus ska den också hållas nere av det

enkla skälet att det inte är bra för företaget när det står i tidningsartiklar

att jag tjänar si och så mycket, att det blir excesser”

Säg mer än du egentligen vill så blir det bra

rubriker. Och se till att bilderna på dig blir

bra, det är ändå det som folk kommer ihåg.”

Patrik Enblad har den senaste tiden fått

många tillfällen att praktisera de här råden.

Fjolårets omsättning för hans bolag HQ Bank

väntas landa på 920 miljoner kronor och vinsten

på över 300 miljoner kronor. Det är en ökning

av intäkterna med nära 80 procent och

plötsligt har bolaget blivit en spelare att räkna

med i finanssektorn. Numera nämner till

och med storbankerna HQ Bank bland konkurrenterna.

Den här framgången gör givetvis

bolagets vd till ett allt hetare byte för både

reportrar och analytiker.

När Patrik Enblad tog över på vd­posten

januari 2002 tillhörde HQ – namnet ändrades

till HQ Bank i fjol – en av flera uträknade

fondkommissionärer. Olyckskorparna kraxade

om att bolaget var för litet, för beroende

av aktiemäkleri och för beroende av privatpersoner,

den grupp som snabbast övergav

börsen under börsnedgången. HQ led då akut

av för många anställda och för höga kostnader.

Dessutom hade HQ drabbats av att bolaget

förknippades med den spräckta IT­bubblan,

till exempel hade bolaget introducerat

flera IT­bolag och satsat hårt på specialiserade

IT­analysteam.

Våren 2001 hade HQ 350 anställda och kostnader

på 460 miljoner kronor. Ett och ett halvt

år senare hade bolaget dragit ned på personalen

och kostnaderna till ungefär hälften. Patrik

Enblad var vd under den senare delen av

den här drastiska slakten. Parallellt skedde

en stor omsvängning av strategin.

”Det blev under den här perioden väldigt

uppenbart att aktiemäkleri är en osäker affär.

Vi behövde tryggare intäkter som var

mindre känsliga för konjunkturen.”

”fAMiljEN”

Efter att ha varit HQ

trogen i 14 år har

Patrik Enblad starka

band i den sfär runt

Sven Hagströmer och

Mats Qviberg som

fostrat flera framgångsrika

finansmän. Här finns

Stefan Dahlbo som

bland annat har styrelseuppdrag

i Cus-

tos, Fabege, nobia

och Klövern. Anders

Böös är en annan

känd finansprofil som

nu ägnar mycket tid

åt att vända programvarubolaget

iFS

och omvärldsbevakaren

Observer. En

framgångsrik men

skygg finansman i

Patrik Enblads nätverk

är Jonas Wahl-

46 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Allt fokus riktades därför mot det då lilla

affärsområdet private banking, rådgivning

till förmögna privatpersoner, stiftelser och

företag. Det står i dag för 66 procent av intäkterna

och har gett bolaget en stabilitet som

tidigare har saknats. Private banking ger

återkommande förvaltningsarvoden som

tickar på dygnet runt, oavsett marknadens

upp­ och nedgångar.

Den andra delen av HQ Bank är en traditionell

investmentbankverksamhet, det vill

säga trading, rådgivning i företagsaffärer och

aktiemäkleri.

”Om den snabba neddragningen av personal

var en förutsättning för att bolaget skulle

överleva var den här omsvängningen av strategin

grunden för bolagets stora framgångar

de senaste åren”, säger Patrik Enblad.

På fyra år har det kapital som HQ Bank förvaltar

ökat från 12 till 67 miljarder kronor

(utgången av tredje kvartalet). Börsuppgången

har givetvis hjälpt till och siffrorna fick

en extra skjuts i fjol efter att HQ Bank köpt

upp systerföretaget HQ Fonder som tidigare

var självständigt noterat. Men siffrorna visar

också att Patrik Enblad inte bara har haft tur.

Bolaget har haft ett nettoinflöde av kapital

varenda månad under de här åren.

Vad var din roll i den här omsvängningen av

bolaget?

”Jag var en av tre i ledningen som låg bakom

strategiförändringen. De andra var Per Axman

som var chef för private banking och hade

dragit i gång hela affärsområdet. Den tredje

var Anders Böös som då var vd. Anders är en

person som är extremt visionär och skicklig

på att göra affär. Vi är väldigt annorlunda,

min styrka och bidrag till HQ:s framgångar

ligger nog mer i att leda människor och få med

mig hela organisationen mot nya mål.”

Patrik Enblads nätvErk

ström som också

varit vd på HQ. Bland

andra tidigare kolleger

som gått vidare

finns Per Brillioth, vd

på vostok nafta,

samt Thomas Krishan,

tidigare trader

och numera affärsängel

med styrelseuppdrag

ibland annat

börsbolagen varyag

resources och Morp-

hic. En god vän från

den korta studietiden

är Fredrik Crafoord,

chef för HQ Trading.

StyrElSE

Patrik Enblad sitter i

programvarubolaget

Orc Softwares styrelse.

Ordförande här är

Magnus Böcker, vd

på OMX. Här träffade

han tidigare även Per

Larsson, tidigare vd

Privatlivet i all ära, det är ändå den här omvandlingen

av HQ som Patrik Enblad allra

helst pratar om. Jag har hört och sett honom

presentera bolaget förut. Återigen levererar

han sitt budskap stringent och med en förmåga

att anpassa budskapet till den som lyssnar,

en ganska sällsynt egenskap bland vd:ar.

Elaka tungor säger att förmågan att kommunicera

är den viktigaste egenskapen hos

en chef i finansbranschen. Dels externt dels

framför allt internt för att förmå nyckelpersoner

att trivas och stanna kvar. Finansbranschen

är känd för att vara krass, med en personal

som gärna är otrogen och hoppar dit

där man får bäst betalt.

Nyckeln för en chef är att hitta en bra balansgång

mellan bonusar till personalen och

avkastning till ägarna. Många chefer bland

banker och fondkommissionärer backar när

det känsliga ämnet bonus kommer på tal.

Men Patrik Enblad har vid flera tillfällen fått

rubriker för att kritisera branschens höga ersättningar

och även flaggat för en sänkning

av bonusarna på HQ.

Hur har de här uttalandena tagits emot internt?

”Det jag har sagt är att det måste vara en

tydlig koppling till vad folk presterar och

storleken på bonusen. Det håller alla med om

här. Vi ger personalen 40 procent av vinsten

inom investment banking, vilket är ganska

normalt i branschen. Men inom andra delar

bör det vara lägre, till exempel bland förvaltarna.

De börjar ju inte på noll varje dag som

en aktiemäklare gör utan det rullar ju in avgifter

hela tiden, även om de skulle sluta. Det

är inte samma sak.”

”När det gäller min egen bonus ska den

också hållas nere av det enkla skälet att det

inte är bra för företaget när det står i tidnings­

thomas krishan

på OMX men nu utflyttad

till Dubai där

han ska bygga upp

ett nytt finanscentrum

på stadens

uppdrag. Även Car-

negies vd, Stig Wilhelmsson,

satt i Orcs

styrelse tillsammans

med Patrik Enblad.

Genom sin styrelseplats

i Svenska skidförbundet

träffar han

regelbundet Swedbanks

ordförande

Carl Eric Stålberg.

Här bollar han även

gärna frågor med

Jerker Löfgren,

chefsjurist på Carnegie.

Patrik Enblad kan

i vår väljas in i styrel-


Vill BräcKA

MorfAr

NAMN: Patrik Enblad.

ÅlDEr: 40 år.

Bor: Hus på Lidingö.

fAMilj: Fru Agneta,

tre barn, 1, 12 och

14 år.

KArriär: AktiemäklareÖstgötabanken

1986–1988. Valutahandlare

SEB 1989.

Valuta­ och räntehandlare

Banque Indosuez

1990. Chef aktiehandel

Bank Austria Creditanstalt

1990–1993.

Chef HQ Trading 1993–

1997. Chef HQ Investment

Banking och vice

vd 1998–2001. Vd HQ

Bank 2002–

UtBilDNiNG: Avbrutna

ekonomistudier

efter 47 poäng.

StyrElSEUppDrAG:

Orc Software. Svenska

skidförbundet.

fritiD: Familjen,

segling och skidåkning.

Musik, har spelat gitarr

i ett band. Lyssnar just

nu mycket på U2 men

det växlar.

pErSoNliGt MÅl :

”Min morfar Harry

Wennberg var vd för

Electrolux. Det vill jag

bräcka en dag!”

artiklar att jag tjänar si och så mycket, att det

blir excesser.” (Patrik Enblad fick 2005 en bonus

på 8,6 miljoner kronor i bonus och 2,7

miljoner kronor i fast lön.)

Vad är excesser?

(Tystnad) ”När en av mina företrädare tjänade

47 miljoner kronor för några år sedan

var han värd det, han gjorde många bra affärer.

Men det ses som excesser av människor

och det slogs upp stort i affärspressen. Sådant

gynnar verkligen inte bolaget eller honom.”

Mycket talar för att Patrik Enblads förmåga

sen för segelklubben

KSSS. Enligt vad

veckans affärer erfar

är det självaste Jacob

Wallenberg som har

föreslagit honom.

SCanPiX

EN i FAMiLJEN.

efter 14 år med

sven Hagströmer

och Mats Qviberg.

ÅrEGäNGEt

Med hus i Åre och

nygift med en före

detta landslagskvinna

har utförsåkning en

stor del i Patrik Enblads

liv. i Åre träffar

han bland andra

Mats Årjes, vd för

Skistar som äger de

flesta skidanläggningarna.

i jämtlandsbyn

träffar han

även bröderna Erik

och Mats Paulsson,

huvudägare i Peab

per larsson Mats årjes

att behålla personalen kommer att sättas rejält

på prov i år. HQ Banks framgångar har inte gått

de svenska storbankerna obemärkt förbi och

många har pekat ut private banking som ett

viktigt framtidsområde där de vill växa.

Hur ska ni tackla den här konkurrensen?

”Bankerna har en lång väg att gå. Det bankerna

kallar private banking i dag kallar vi

för vanlig kapitalförvaltning. Vi går igenom

kundens hela ekonomi, från skatter och

fastigheter till olika bolagskonstruktioner.

Själva förvaltningen är en hygienfaktor som

och i flera fastighetsbolag.

Bland en rad

andra finansmän

som finns i Åre på

vintrarna kan nämnas

Maths O Sund-

SCanPiX

qvist,”jämtlandskung” och storägare i

bland annat Öresund,

Hexagon, Whilborgs

och industrivärlden.

ÖVriGA

Patrik Enblad är god

vän med Mattias

Köling, en av finansiärerna

som blev rik

när Skype såldes i

fjol. Genom Köling

känner han även Niklas

Zennström, Skypes

grundare. under

måste ge en bra avkastning. Då är jag mer

rädd för internationella banker som konkurrerar

med oss om de riktigt förmögna svenskarna

som har över 50 miljoner kronor i tillgångar.

Banker som UBS och Bank of

Switzerland har liknande erbjudande som vi

har. Här måste vi slåss med bra priser i stället

och det har gått bra hittills”.

Men de svenska storbankerna är väl inte dummare

än att de kopierar ert upplägg om det är

så bra?

”Visst, alla banker pratar om att de ska re­

gymnasietiden hade

han ett band ihop

med bland andra

Wille Crafoord och

Peder Ernerot från

hiphopgruppen just

D. HQ Bank

sponsrar flera

seglingsprojekt,

bland

annat den

uppmärksammadeensamseglaren

Eskil Degsell.

| va | 4 | 25 januari 20 heterna.se | 47

SCanPiX

t


t

V A p r o f i l

krytera si och så många hundra personer

inom private banking. Jag inser att HQ riskerar

att bli huvudmål för deras headhunter.

Men jag är inte så orolig. En viss personalomsättning

är bra. Dessutom säger erfarenheten

att beroendet av enskilda personer inte är så

stort inom just det här området eftersom en

kund vilar sig mot så många olika kompetenser.

Om någon rådgivare till en kund slutar

har kunden ändå kvar de andra personerna i

det lag som hjälper honom. HQ har jättebra

personal och en låg personalomsättning historiskt,

jag hoppas att det ska fortsätta”

Det har spekulerats i att HQ Bank ska förvärva

bolag, är det så?

”Vi för inga konkreta diskussioner i dag

men visst tittar vi hela tiden på förvärv. Förutsättningarna

för att lyckas med företagsköp

är bra i vår bransch. En större volym av

förvaltat kapital utslaget på samma overhead

gör att ett plus ett blir mer än två. Men det

bygger på att bolagen vill bli köpta och i Sverige

känns det inte som att det är så. Jag tror

att det är mer sannolikt att vi gör affärer i

Finland, Norge eller kanske Tyskland. Sen

kan det ju också bli tvärtom, att vi blir köpta

av någon internationell jätte som snabbt vill

in i Sverige. Det är inte osannolikt.”

Aktiemarknaden har inte missat omsvängningen

av HQ Bank, på ett år har aktien stigit

med 115 procent. Patrik Enblad äger själv aktier

och optioner i bolaget värda över 50 miljoner

kronor. Den givna förklaringen bakom

uppgången är bolagets snabba tillväxt och

att marknaden förstått att bolagets återkommande

intäkter från förvaltning gjort det

mindre riskfyllt.

”Sen är det också intressant att notera vad

långt inne det sitter bland banker och fondkommissionärer

att bevaka en konkurrent.

Det var först förra våren som den första banken,

Chevreux, tog upp HQ Bank till bevakning.

Därefter har intresset exploderat, i fjol

träffade jag 80 internationella institutioner.

patrik Enblad om…

…börsen

”Just nu ser det ganska bra

ut, i alla fall för det första

halvåret. värderingen är inte

så utmanande och blir det en

nedgång så blir det i alla fall

inte någon krasch.

Den största risken

ligger i hårt

belånade private

equity-bolag.”

Året innan träffade jag inte en enda!”

Redan 2000 hade HQ knoppat av sitt internetmäkleri,

HQ.se. Det köpte sedan Avanza

och bytte namn. För HQ:s gamla aktieägare

har det blivit en lyckad affär, inte minst för

storägarna Mats Qviberg och Sven Hagströmer.

Avanzas börsvärde har länge varit klart

högre än HQ Banks värde. Men Patrik Enblad

konstaterar nöjt att så inte längre är fallet, att

HQ med ett börsvärde på drygt 3,5 miljarder

kronor nyligen har gått om Avanza.

Är det viktigt för dig?

”Det har givetvis ingen betydelse egentligen.

Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte

jämför HQ:s och Avanzas börsvärde. Jag tror

att Avanzas vd Niklas Storåkers gör samma

sak. Eller rättare sagt, jag vet att Niklas gör

samma sak. Sen är det nog prestige mellan

Sven och Mats också, det är ju ingen hemlighet

att Mats brinner för HQ och Sven för Avanza.

Det skulle inte förvåna mig om de har

slagit vad om en hederskrona om vilket av

bolagen som kommer att bli störst, ungefär

som de två gubbarna i den gamla Eddie Murphy­filmen

’Ombytta roller’.”

Flera av företrädande personer inom HQsfären

har gått vidare och blivit finansmän

och styrelseproffs, bland annat några av Patrik

Enblands företrädare på vd­stolen som

Anders Böös och Jonas Wahlström.

Ser du framför dig en liknande karriär den dag

du lämnar vd-stolen?

”Det är ärligt talat ingenting som jag tänker

så mycket på. Men jag vet, så säger väl

alla. Säg så här, jag har inte tillräckligt mycket

pengar för att bli finansman. Några fler

styrelser skulle jag gärna vilja sitta i, i dag sitter

jag i Orc Softwares styrelse och jag har nyligen

blivit föreslagen till ännu en börsstyrelse.

Men faktum är att jag också skulle

kunna tänka mig en vd­ post i någon helt annan

bransch. Sälja däck eller fonder, det är

…banke

”Jag är

förvånad

över att

den ökadekonkurrensen

inte lett

till prispress,

som till

exempel

inom

mobiltelefoni.

”jag tycker att allt prat om kvotering är ett skämt, det är det m

Konsultrapporten 2007 ute nu

Vill du veta mer om Sverige bästa konsulter?

Vem kom på elfte plats? Vem fick högst betyg

på förtroende och sämst på resultat?

Här finns alla betyg redovisade.

pris 2 985 kr exkl moms

en rapport frånVeckans affärer research

postadress:

besöksadress:

tel:fa x: e-post:

Beställ på mejl: annika.nyman@va.se Beställ på telefon: 08-736 57 51









2007

20072007

20072007

20072007

2007

2007

2007


Veckans affärer – sVeriges Bästa konsulter 2007

2007

2007

2007

2007

2007

2007

2007

2007

sveriges bästa

2007

2007

2007

2007

W W W . E K O N O M I N Y H E T E R N A . S E

konsulter

2007

Bäst i sverige inom:

affärsjuridik, chefsrekrytering,

pr, management, revision,

reklam och it

2007

2007

2007

2007

2007

2007


nas storvinster …it-hajpen

Men den här

branschen är

så extremt

trögrörlig, jag

tror att när utmanare

till

storbankerna,

som vi, når en

viss kritisk

massa. Då

kommer bankerna

få det

tuffare.”

samma jobb som ska göras av en chef.”

Det må så vara, men det råder minsann

inget tvivel om vilken som är Patrik Enblads

bransch just nu. Han slänger sig gärna med

finansglosor som ”performance” och ”spreadar”.

Och han har varit branschen trogen i 20

år. Ekonomistudierna på Stockholms universitet

avbröts 1990 när han flyttade till Österrike

för ett chefsjobb på en österrikisk bank.

”Att hoppa av studierna har fungerat för mig

men det är ingenting jag kommer att rekommendera

mina barn. Om jag skulle plugga nu

skulle det nog bli psykologi. Affärer handlar

om människor och att vara vd går ut på att

kunna bedöma människor. Börsen handlar

om marknadens psykologi. Jag är hobbypsykolog,

båda mina föräldrar är psykologer och

jag är uppväxt med terminologin.”

Uttalandet är inte förvånande, Patrik Enblad

Projekt1 är under 07-01-10 intervjun noga 15.33 med Sida att distan­ 1

sera sig från klichébilden av en typisk finans­

”Jag har aldrig förstått den

här märkliga eran och förstår

fortfarande inte riktigt branschen.

Jag minns när niklas

Zennström en nyårsmiddag

förklarade skypes affärsidé.

Han berättade och berättade

men jag förstod ingenting.

nu är bolaget sålt för en

massa miljarder men jag

förstår fortfarande

ingenting.”

aximala tecknet på ojämlikhet. Det viktiga är prestationen”

kille, väl medveten om att kopplingen annars

ligger nära till hands. På sommaren gillar

han att segla och äger hus i exklusiva Sandhamn.

På vintern åker han skidor och har

hus i Åre.

”Haha, jag har till och med ägt Porsche tidigare.

Jovisst, på många sätt passar jag in i bilden,

men inte på andra. Jag är till exempel

allergisk mot den Handelshögskolenepotism

som är så utbredd i finansbranschen. När vi

skulle rekrytera ett nytt team till vår tradingavdelning

hade vi över 400 sökande som fick

gå igenom olika psykologi­ och matematiktester.

Det slutade med att vi mest anställde

killar från så kallade sämre förorter, söder

om Stockholm. Flera var andra generationens

invandrare, hungriga killar som inte är

uppvuxna med silversked i munnen.”

”Däremot anställde vi inga tjejer. De som

sökte försökte vara som killar ’ska vara’ enligt

schablonbilden. Då kommer man inte

”Hur får DU ditt möte att lyfta?”

På Mötesmässan i Älvsjö den 29–31 januari

finns allt du behöver för att hjälpa din fantasi

och kreativitet på traven. Här finns idéerna,

experterna, upplevelserna, slotten, båtarna,

tekniken, eventen, bollhaven, pilbågarna, vinexperterna,

hotellen, kockarna och allt annat

som hör till det moderna mötet. Passa även

på att gå på de intressanta och kostnadsfria

seminarierna som ger dig ny och ovärderlig

kunskap. Gå in på www.shie.se och se mer

hur du kan få inspiration till nya spännande

möten. Här kan du också läsa om hur vi kan

hjälpa dig att enkelt ta dig till mässan

Hjärtligt välkommen! Vi är många som

ser fram emot ett möte med just dig.

SHIE – Nordens ledande mötesmässa 29–31 januari 2007.

långt. Jag tycker förresten att allt prat om

kvotering är ett skämt, det är det maximala

tecknet på ojämlikhet. Det är som de där så

kallade ’kvinnor kan’­mässorna som fanns

tidigare. Vad blir nästa grej, ’indier kan’?

’Kurder kan också’? Kön eller hudfärg är helt

oviktigt, det viktiga är prestationen”.

Uttalandet är givetvis kontroversiellt mot

bakgrund av de senaste årens debatt om kvinnor

i näringslivet. Jag ser de möjliga rubrikerna

framför mig, i stor fet stil. Och tänker på

Mats Qvibergs tips om att alltid säga lite för

mycket i intervjuerna för att skapa rubriker.

Hans mediekurs verkar ha bitit på eleven.

Vad var då det andra tipset? Jo just det, att vara

noga med hur bilderna blir. Jag är själv inte

med när Patrik Enblad fotograferas men ringer

upp Veckans Affärers fotograf Håkan Elofsson

för att fråga hur det gick. Och jodå: ”Han

poserade vant och skickligt. Han var väldigt

mån om att det skulle bli bra bilder!” n

SHIE · 125 80 Stockholm

Telefon: 08 749 41 00

www.shie.se


Det går att snacka sig

till toppen. Men för

att det ska fungera

krävs ett nätverk

med personliga kontakter

som ständigt

måste underhållas.

Snacka

går ju!

AV BENgT ErICSON

IlluSTrATION kENNETh ANdErSSON

De t va r i hösta s som många av

oss fick våra misstankar bekräftade.

Då meddelade Martin Rosvall,

forskare vid Umeå universitet,

att man faktiskt kan snacka

sig uppåt i karriären.

Via en datorbaserad modell har han kommit

sanningen på spåren – nämligen att den

som pratar mycket med sin omgivning lär sig

att optimera sina informationsvägar. Och

eftersom information är makt, innebär det

att vederbörande själv blir en nyckelspelare,

som andra karriärsugna gärna kontaktar. I

en positiv spiral kan man sedan stötta varandra

i klättringen mot nya höjder.

Där fick allt nätverksentusiasterna vatten

på sin kvarn, vilket också återspeglar sig på

internet. En Googlesökning på ”personliga +

nätverk” ger inte mindre än 637 000 träffar,

mer än nog för att göra vem som helst förvirrad.

Ett nätverk kan ju, per definition, baseras

på vad som helst – från en gemensam födelseort

via utbildningen på Handels till

kompiskretsen på Noppes bar i Stockholm

(även om den sistnämda nog inte imponerar

så mycket på den verkliga eliten). Men hur

ska man få det att fungera på ett maximalt

sätt?

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR

t

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 51


t

V a att:ENtION

Ja, det handlar i varje fall inte om att samla

på sig så många namn som möjligt, säger Marianne

Östlund, vd för konsultbolaget Effektiva

Media.

”Jag har hört folk skryta med att de har

5 000 namn i sina nätverk, vilket för mig bara

är löjligt. Det är omöjligt att underhålla ens

en tiondel så många. Jag vill ha genuina kontakter

med människor som också är mina

vänner, inte bara namn på någon lista. Ömsesidig

respekt är a och o.”

På samma linje går Rune Borg, nestor i den

svenska pr­världen. Via en lång informationskarriär

på en rad storföretag – Uddeholm,

SE-Banken, Nobel, Skandia, Procordia med flera

– har han byggt upp ett närmast unikt kontaktnät,

men det har inte skett utan hårt arbete.

”För att ha ett optimalt nätverk måste man

ständigt hålla det vid liv”, säger han. ”Man

hjälper andra, som hjälper en tillbaka och det

ska ske snyggt. Att hålla på med name­dropping

eller släppa förtroenden ger inga pluspoäng.”

För dem som just inlett karriären finns det,

även i det egalitära Sverige, vissa som är bättre

positionerade än andra, tror Gunilla Arhén,

vd för Ruter Dam.

”Mitt intryck är att ´rätt skola´ kan ge ett bra

nätverk livet ut”, säger hon. ”Jag tänker på in­

scanpix

Marianne

Östlund,

Effektiva

Media

”Informella

nätverk

är oftast

bättre än

formella.

Jag kommer själv från Mora

och ingår nu i ett dalanätverk,

med namn som till exempel Bo

Berggren, Bernt Magnusson

och Bo Aulin på Match. Jag

ser dem som mina kloka storebröder,

som jag kan fråga om

allt mellan himmel och jord.”

underhåll dina kontakter!

trE NätVErkarE Om Vad sOm fuNgErar

ternatskolor som Sigtuna och Lundsberg

men också på till exempel KTH och Handelshögskolan

i Stockholm. Det har jag märkt

själv, när jag träffat folk som gick på Handels

ungefär samtidigt som jag. De minns mig

och jag minns dem. Genom att vi har samma

utbildning finns en outtalad gemenskap.”

Maria holMén

rune Borg,

pr-legend

”Eftersom

jag har varit

med så

länge, har

jag i princip

ett kontaktnät

i

varje bransch inom svenskt näringsliv.

Men utan underhåll

skulle värdet vara noll. I dessa

mejltider är det mycket lätt att

samla ihop långa listor med

namn, vilket inte ska förväxlas

med mänsklig kontakt. Det är

ju den som allt hänger på.”

scanpix

gunilla

Arhén,

ruter Dam

”En gemensamreferensram

betyder

mycket.

Cirka 800

har genomgått vårt program,

vilket skapat ett bra nätverk.

Det hör jag från kvinnor som

kommer till ett nytt bolag och

möter kolleger som också har

jobbat med oss. De tycker att de

känner varandra eftersom de

delar samma erfarenhet.”

Ett sådant faktum är dock inget som man

bara kan luta sig lugnt mot i den fortsatta

samvaron, säger Gunilla Arhén.

”Ett genuint nätverk är inget som man får

utan något som man förtjänar. Det handlar

om att ge och ta och att hålla kontakten levande.”

n

’’genchi

genbutsu’’

prius med hybrid synergy drive. från 926 kr/månad*. Nu för omedelbar leverans.

När vi presenterade den första generationen prius 1997 var det världens första serietillverkade

hybridbil. i den kombineras en el- och bensinmotor. den unika motorn var ett resultat av idogt

analysarbete och år av forskning. arbetsmetoden kallar vi för genchi genbutsu – ”se med egna

ögon” och det är en av de principer som ligger bakom de flesta av våra innovationer. så också

när vi tog oss an uppgiften att sänka skadliga utsläpp och minska bensinförbrukningen. prius blev

* NettokostNad förmåNsvärde vid 52% margiNalskatt.

fullserviceleasiNg iNkl. service och med garaNterat restvärde 1.980 kr/måN br. på första förhöjd hyra 50.000 kr exkl. moms 36 måN eller 4.500 mil.

bräNsleförbrukNiNg. vid blaNdad körNiNg: 4,3 l/100 km. utsläpp co 2 vid blaNdad körNiNg: 104 g/km. miljöklass hybrid.

www.toyota.se

fort en försäljningssuccé och är nu inne på sin andra generation. idag erbjuder prius lika stora

ekonomiska vinster som miljövinster. med prius som tjänstebil får du bland annat 40% reduktion

på förmånsvärdet, reducerad vägskatt och i vissa kommuner fri parkering. med gällande milersättning

blir bilen faktiskt gratis om du kör över 2.500 tjänstemil/år. vill du leasa prius finns nu en

fullserviceleasing för endast 1.980 kr/månad. välkommen in!


ibl

V A Att:ENtION

En ny sorts musik

med turbokaffe

Sex trender från den abSoluta frontlinjen

Pirate Bay startar ett eget piratland

INtERNEt. Svenska Pirate Bay har kommit

på ett nytt sätt att kringgå lagens långa arm:

flytta hela verksamheten till en egen nation.

Insamlingen har börjat på nyöppnade sajten

Buysealand.com. Målet är att få in tillräckligt

mycket pengar för att köpa Sealand – en

plattform utanför Storbritanniens kust som

sedan 1968 fungerat som en suverän minination.

Pirate Bay lovar att alla som bidrar

med pengar får bli medborgare.

Målet är att nationen ska bli ”en

skön plats för alla,

Skivbossarna tar nya grepp

Säg mig vad du lyssnar på...

UNDERHÅLLNING. I skuggan av den legala

mp3-explosionen testar skivbranschen helt

nya sätt att behålla greppet om musiken.

Häromdagen blev det klart att det amerikanska

skivbolaget Nettwerk börjar jobba

med virusmarknadsföraren Intent Mediaworks.

Bolaget ser till att skivbolagens låtar

sprids via bloggar, sociala nätverk och nedladdningstjänster.

Men målet är inte att

bjussa på musik.

Mp3-filerna innehåller en speciell teknik

som gör att skivbolagen kan övervaka lyssnarna

och få information om hur låtarna

sprids. Den informationen kan sedan användas

för att planera pr-arbetet.

Dessutom är det möjligt att skicka med

reklammeddelan-

at te ntionblogg den som en alter-

Hajp på nätet. nativ betalning för

musiken.

hajp

Av ollE CornéEr

med snabbt bredband, utan upphovsrättslagar…”.

Om man inte får in tillräckligt med pengar

är reservplanen att köpa en liten ö och utropa

den till en suverän stat.

Hur svarar underhållningsbossarna

bäst på den

här utvecklingen?

Köper kanoner.

nät-

fAvorit.

markus

fagervall

är mest

nedladdad

just nu.

scanpix

INtERNEt. Är

du ständigt

stressad av allt

du ska göra?

Skaffa dig en

att-göra-lista

som du kan

bocka av var

du än är. På

Kaffet för riktigt

tunga måndagar

PRYLAR. Nu kommer kaffet för

alla som har svårt att komma

upp. San Francisco-bolaget Meth

Coffe har kaffebönor som är

boostade med gammal shamankunskap.

Kaffet innehåller yerba

mate som anses ha en koffeinliknande

effekt och är en vanlig

dryck i Sydamerika.

Dessutom hälsar bolaget – via

sin smakchef ”The Roaster” – att

kaffet innehåller

extra

mycket koffein.

Beställ

medan det

är lagligt på

www.methcoffee.com.

scanpix

Kom ihåg att fixa en

att-göra-lista

scanpix

nätet finns flera

gratistjänster.

1. www.rememberthemilk.com

Med inbyggd karta

för att du ska kunna

planera ditt liv in i

minsta detalj. Dessutom

kan du få på-

Veckans ha-begär:

Uppkopplad mp3-spelare

utan Bill Gates

PRYLAR. Sandisk

hänger på

Microsofts Zunekoncept

och lanserar

en mp3-spelare

med trådlöst

bredband.

Förutom musikfiler

kan du också

visa bilder och spela

minnelser via epost,

sms eller

textmeddelanden

via MSN/

Skype.

2. www. tadalist.com

Förutom egna

listor kan du

också göra delade attgöra-listor

om ni är

flera som jobbar med

samma projekt.

3. www.voo2do.com

Kan hantera flera olika

projekt. Det går

också att lägga till

uppgifter via e-post.

upp internetradio.

Sansa Connect

rymmer 4

GB och har en

färgskärm på 2,2

tum. Dessutom

finns det utrymme

för minneskort.

Släpps i USA

i mars och kommer

att kosta 2 000 kr.

Webb 2.0

för dummies

INtERNEt. Har du en briljant

mashupidé, men kan inte ett

jota om programmering? för

alla som bott under en sten det

senaste året: mashup är webbtjänster

som blandar information

från flera olika håll. ta till

exempel uppgifter från Systembolaget.se

om vilka butiker som

säljer vad – och mosa ihop dem

med en karttjänst från Google.

Voilà! en karta över var du får

tag på ditt favvovin.

nu finns det flera tjänster som

låter oss vanliga dödliga leka

kodknackare. de här två har mer

eller mindre avancerade möjligheter

för hemmapulare:

www.coghead.com

www.dappit.com

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 53


V a att:eNtiON

Nytt läge för

bostadsklipp

6 000 stockholmare har redan anmält intresse för

att omvandla sina hyresätter till bostadsrätter när

allmännyttan nu ska ombildas. Och alla hoppas de

att de ska göra en ”Freivalds”. Av CAmillA WAgnEr

Det sägs att bostadskarriären är den

enda karriären man kan bli rik på i Sverige.

Priserna på bostadsrätter och hus går stadigt

upp, särskilt i storstäderna. Det är inte

bara Östermalm i Stockhom, Vasastan i Göteborg

och Västra Hamnen i Malmö som genererar

fantasipriser. I stort sett alla storstadsregioner

slår nya rekord med jämna

mellanrum. Häromveckan såldes en lägenhet

på Kungsholmen i Stockholm för svindlande

63 000 kr/kvm.

Bästa klippet gör du förstås om du sitter på

ett av allmännyttans hyreskontrakt på en

attraktiv adress och får vara med om en ombildning.

Det kan bli möjligt efter sommaren

då regeringen räknar med att stopplagen

hävs. Då kan du göra en ”Freivalds”.

”Jaså, har det blivit ett begrepp nu”, skrattar

Erik Olsson, vd för mäklarfirman med

samma namn som skötte försäljningen av

den forne ministerns lägenhet på Kungsholmen

i Stockholm.

Han tror dock att det kan bli svårare att

göra ett sådant klipp den här gången.

”Generellt minskar glappet mellan ombild-

n En fråga om priset

Faktorerna

som påverkar

borättspriserna

n Sysselsättningen

n Räntenivån

n Disponibla

inkomsten

n Börsen

n Inflyttning

n Hushållens

förväntningar

n Nybyggnation

Det här ska du tänka på:

n Hur ser finansieringen ut? Får jag

lån eller måste jag gräva i spargrisen?

n Vad blir min faktiska boendekostnad?

n Om jag vill flytta, kan jag göra en

vinst så som marknaden ser ut idag?

Det här ska föreningen tänka på:

n Välj en styrelse med representanter

för olika lägen i huset.

n Se till att styrelsen agerar med öppenhet

och att all formalia följs.

n Upphandla en konsult med bred

erfarenhet och bra referenser.

n Ha tålamod. Det här är en stor affär

för de flesta och bör inte hastas fram.

54 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

PLACERINGAR

ningspriset och marknadspriset”,

säger han men påminner samtidigt

om att det gått sex år sedan Leila

Freivalds köpte sin bostadsrätt så i

vinsten ligger också den allmänna

värdeökningen för bostadsrätter i

innerstaden.

När maN köper ett hyreshus sätts

priset vanligtvis utifrån avkastningsvärdet.

Eftersom vi i Sverige

har en reglerad hyresmarknad blir

avkastningsvärdet lågt om man

jämför hur prissättningen ser ut på

den öppna marknaden för bostadsrätter.

Ett räkneexempel:

Avkastningsvärdet för en fastighet

med en hyra på cirka 900 kr/

kvm och år är runt räknat 20 000 kr/

kvm. Vid en försäljning till en annan

fastighetsägare skulle det priset

gälla. I dag vet fastighetsägaren att medlemmarna

i bostadsrättsföreningarna har mycket

att vinna på en ombildning så därför går

priserna upp till kanske 27 000 kr/kvm. Det

är fortfarande en bra affär eftersom snittpriset

på en bostadsrätt

ligger på 40 000 kr/

kvm i Stockholms

innerstad.

”För att affären ska

scanpix

vara sund tycker jag

att maxpriset ska

vara 60–65 procent

av marknadspriset.

Man måste ha fallhöjd”,

säger ombildningskonsult

Carl-

Erik Thålin, vd för

Galären med närmare

400 ombildningar

bakom sig.

Att anlita en ombildningskonsult

är

oftast en bra affär.

Det är en liten kostnad

i helheten och

det kan vara bra att

hus i förvAndling.

Johanna Albrektson

på SBC ver hur lätt

hyresgästernas dåliga

sidor kommer fram.

ha en oberoende kompetens till handa när

det börjar dra ihop sig. Framför allt när andelstalen

ska fördelas. Då kommer dina grannars

allra sämsta sidor fram.

Och metODerNa är lika många som konsulterna.

”Det gäller att ha så få faktorer som möjligt

när man sätter andelstalen och faktorerna

måste vara objektiva”, säger Johanna Albrektson,

en av Sveriges Bostadsrättscentrums

främsta ombildningskonsulter som föredrar

en så rak prissättning som möjligt.

Galären föredrar att utgå från hyresnivån.

Annars använder man ett poängssystem där

man tar hänsyn till antalet kvadratmeter,

antalet våtutrymmen, antalet rum, balkong,

våningsplan med mera.

Generellt säljer ungefär en femtedel sina

bostadsrätter genast efter en ombildning och

gör en vinst på cirka 30 procent.

Kanske ett plåster på såren om andelstalen

känns orättvisa. n

geOrg kristiansen


v a B ö r S g u i d e

Företag Kurs

energi

StockholmSBörSen

Olja & gas

Concordia B 52,3 -3,7 28 0,65 1,13 75 46 1,00 1,9 141 2494

Lundin Petroleum 72,8 -1,0 -5 3,56 4,97 2600 15 0,00 0,0 620 22837

PA Resources 57,9 -5,1 86 0,82 1,33 250 43 0,00 0,0 631 7819

Vostok Nafta * 464,0 -1,2 28 10,00 2,2 162 21428

material

Ändring, proc

1

vecka i år

Vinst/aktie efter

schablonskatt, kr

Senaste

bokslut Progn.

gruv och metall

BE Group 62,5 -3,2 2,65 3,60 250 21 2,50 3,3 420 3775

Boliden 157,5 -1,6 171 7,00 18,66 7500 8 5,00 3,2 443 45578

Höganäs B 189,0 -1,6 4 8,14 10,38 520 18 6,00 3,2 268 6819

Lundin Mining 235,0 -1,3 125 2,52 3,37 440 70 0,00 0,0 1146 22066

ProfilGruppen B 88,0 1,1 20 4,93 5,06 40 17 2,30 2,6 182 434

ScanMining 16,7 -4,6 8 -0,11 0,37 60 45 0,00 0,0 480 1938

SSAB A 157,0 0,6 70 15,91 14,59 5200 11 4,00 2,5 94 40289

Tricorona B 4,5 -5,5 98 0,04 -0,03 -5 neg 0,00 0,0 540 616

Skogsprodukter

Bergs Timber * 41,4 25,5 58 0,92 2,65 25 16 0,25 0,6 181 281

Billerud 118,8 -2,9 17 -3,76 5,14 380 23 3,25 2,7 250 6324

Holmen 304,0 -1,1 14 14,57 - 0,00 0,0 163 26140

Rottneros 6,7 -2,2 -5 -0,39 0,08 20 87 0,10 1,5 48 1253

Rörvik Timber 48,2 15,0 134 3,12 3,12 60 15 0,00 0,0 274 668

SCA B 379,0 -0,1 20 1,32 - 0,00 0,0 157 89566

Stora Enso R 115,5 0,9 0 -2,33 4,59 5000 25 4,20 3,6 128 18584

Branschsnitt -0,4 42 11 2,5

induStrivaror- och tjänSter

Progn.

Vinst

f. skatt,

Mkr

Flyg & Försvar

CTT Systems * 47,0 0,9 -31 -1,12 -1,26 -15 neg 0,00 0,0 1243 401

SAAB B 215,5 1,7 24 10,12 11,09 1700 19 4,25 2,0 251 23780

Byggvaror

Assa Abloy B 150,0 1,7 19 7,00 8,07 4100 19 3,75 2,5 381 54888

Fagerhult 152,0 2,0 -3 6,05 5,60 100 27 3,50 2,3 358 1953

Pergo 50,8 0,0 -2 2,16 2,15 160 24 0,00 0,0 237 2719

Svedbergs B 79,5 4,6 35 3,41 4,27 120 19 2,50 3,1 634 1610

Bygg- och anläggning

Lindab 141,8 -2,4 4,74 7,78 850 18 2,50 1,8 169 11157

NCC B 197,0 1,5 31 10,46 11,92 1800 17 6,50 3,3 311 21424

Peab B 157,5 1,0 59 6,80 7,10 860 22 4,00 2,5 410 13733

Skanska B 144,3 -1,0 12 8,64 9,79 5800 15 5,00 3,5 331 61549

Sweco B 253,0 -0,8 26 7,40 7,90 375 32 2,75 1,1 981 4309

elektriska produkter

ABB 123,0 -0,6 59 3,69 5,61 17000 22 1,20 1,0 1027 52335

Consilium B 44,0 -0,7 28 0,55 1,57 20 28 0,00 0,0 420 403

industrikonglomerat

Midway B 69,0 4,5 73 3,80 - 0,00 0,0 296 1662

Westergyllen B 31,1 0,6 30 4,18 4,57 35 7 1,25 4,0 75 171

Tunga maskiner

Alfa Laval 317,0 2,1 80 7,09 14,18 2200 22 5,60 1,8 609 35400

Atlas Copco A 223,0 -0,7 30 10,75 - 0,00 0,0 538 138871

Beijer Alma B 96,8 1,8 39 5,83 6,28 220 15 3,00 3,1 344 2439

Cardo 257,5 -1,5 34 5,04 10,80 450 24 8,50 3,3 263 7725

Duroc B 31,8 0,3 0 1,01 1,26 10 25 0,00 0,0 120 182

Gunnebo Ind. 208,5 4,3 67 10,26 13,96 170 15 3,50 1,7 457 1829

Haldex 179,0 -1,4 3 11,01 14,21 440 13 4,00 2,2 211 3991

Hexagon B 291,0 -0,2 35 5,94 13,47 1600 22 2,40 0,8 471 25428

KMT 145,8 -2,0 17 6,48 8,64 120 17 2,50 1,7 243 1458

Munters 313,0 -2,8 45 11,26 14,98 520 21 7,00 2,2 533 7825

Nibe B 123,8 7,6 89 2,33 3,41 400 36 1,00 0,8 1014 10459

Opcon 47,3 2,6 106 -0,63 2,17 45 22 0,00 0,0 766 705

Sandvik 104,0 4,0 34 5,35 - 0,00 0,0 503 123373

Scania B 460,0 -3,1 67 23,85 - 0,00 0,0 396 93925

Seco Tools B 119,0 -1,2 40 7,12 - 0,00 0,0 597 13169

SinterCast A 76,3 -1,3 -21 -1,56 -0,65 -5 neg 0,00 0,0 1283 423

P/e

-tal

56 | va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Utdeln.

Progn.

kr

Direktavkast.

proc.

Kurs/

Ek

proc.

Följ börsen på ekonominyheterna.se

Börsvärde

Mkr

Företag Kurs

Ändring, proc

1

vecka i år

Vinst/aktie efter

schablonskatt, kr

Senaste

bokslut Progn.

SKF B 128,0 0,2 13 8,30 - 0,00 0,0 320 58310

Trelleborg B 173,5 3,3 3 13,95 14,25 1600 12 6,00 3,5 139 14029

VBG B 115,0 4,5 92 5,47 7,61 135 15 1,50 1,3 444 1470

Volvo B 494,5 3,3 26 30,19 35,20 21000 14 16,75 3,4 270 212431

Xano B 132,0 0,6 72 4,51 5,37 50 25 1,50 1,1 322 884

Distribution & återförsäljare

Beijer B 217,0 1,4 22 11,57 12,73 110 17 5,00 2,3 281 1350

Bergman & Bev B * 193,5 -0,5 67 6,13 6,96 275 28 3,00 1,6 594 5504

Indutrade 142,0 0,7 52 5,56 6,12 340 23 2,75 1,9 796 5680

Malmbergs Elek. 133,0 1,9 3 8,46 9,00 50 15 4,00 3,0 294 532

OEM Int B 199,0 1,5 16 11,56 13,33 143 15 7,00 3,5 322 1537

Företagstjänster

AcadeMedia B 30,7 2,3 -16 -3,83 2,26 10 14 0,00 0,0 113 98

Active Capital 194,0 0,3 91 11,22 12,32 45 16 4,00 2,1 194 510

Bong 67,0 0,0 6 1,88 3,60 65 19 0,00 0,0 155 871

BTS Group 54,0 -1,4 17 2,24 2,73 67 20 0,92 1,7 633 944

Expanda B 90,0 -2,2 98 2,47 5,54 65 16 1,60 1,8 271 760

Gunnebo 77,3 -2,8 1 0,79 1,94 120 40 1,60 2,1 285 3444

HL Display B 195,5 11,7 30 5,75 7,92 85 25 3,00 1,5 442 1511

Intellecta B * 48,7 5,0 11 -1,59 2,71 16 18 0,00 0,0 190 207

Intrum Justitia 90,5 5,5 21 4,36 4,80 520 19 2,25 2,5 536 7055

Nefab B 82,5 1,2 47 3,05 4,17 160 20 1,50 1,8 455 2279

Observer 34,2 -13,9 16 1,13 -3,38 -350 neg 0,00 0,0 119 2546

Poolia B 70,5 0,7 60 -1,25 2,14 55 33 0,25 0,4 574 1302

Proffice B 21,8 -6,0 55 0,29 0,21 20 104 0,00 0,0 612 1499

Rejlerkoncernen 54,5 0,5 7,22 8,38 4250 7 3,85 7,1 134 515

Securitas B 106,0 0,5 11 7,22 8,38 4250 13 3,85 3,6 261 38696

Securitas Direkt 21,2 -1,4 0 0,51 0,29 140 73 0,00 0,0 31 7376

Securitas Systems 26,4 -1,1 0 1,09 0,54 259 49 0,50 1,9 149 9185

Studsvik 260,0 -10,3 24 7,88 4,38 50 59 2,00 0,8 377 2137

Transcom B 75,3 -1,3 20 3,12 4,12 400 18 1,90 2,5 424 5258

Uniflex 116,8 -1,1 91 5,29 8,24 33 14 2,00 1,7 580 337

Ångpanneför B 152,5 1,3 33 12,31 7,52 135 20 2,50 1,6 339 2421

Flygbolag

SAS 133,5 -0,4 11 1,83 5,47 1250 24 0,00 0,0 182 21961

Rederier

Broström B 148,0 3,0 -6 15,76 15,21 695 10 9,00 6,1 180 4869

Transatlantic 55,0 1,9 57 8,02 2,86 120 19 1,00 1,8 147 1664

Svithoid 13,5 -1,5 -5 -0,34 -0,39 -8 neg 0,00 0,0 329 201

Branschsnitt 0,9 32 14 3,0

SällanköpSvaror- och tjänSter

Progn.

Vinst

f. skatt,

Mkr

Fordonskomponenter

Autoliv 434,5 0,9 15 31,56 31,56 3600 14 11,00 2,5 200 8368

Vitvaror

Ballingslöv 215,0 -1,4 27 7,92 13,43 200 16 3,50 1,6 407 2306

Electrolux B 124,5 4,8 22 1,92 0,93 400 134 2,50 2,0 503 32898

Husqvarna B 108,3 0,2 5,81 6,32 2600 17 2,00 1,8 680 26367

Sport och fritidsprodukter

Brio B 48,8 1,2 -32 -6,55 0,00 0 0,00 0,0 247 417

Fenix Outdoor 61,5 -0,8 9 3,69 4,39 81 14 1,50 2,4 360 816

Kabe B 109,5 0,7 -23 8,67 9,52 113 12 3,00 2,7 338 936

Beklädnad och accessoarer

Borås Wäfveri B 32,9 6,5 -23 4,28 2,95 20 11 0,00 0,0 52 161

New Wave 69,0 2,6 -12 2,77 3,93 360 18 1,25 1,8 398 4556

Nilörngruppen B 31,5 -2,8 -24 -2,36 -2,62 -10 neg 0,00 0,0 120 87

Hotell och restaurant

Home Properties 96,0 9,1 -33 3,00 3,1 79 2186

Betsson 28,1 17,1 -23 3,40 1,18 65 24 0,00 0,0 234 1111

SkiStar * 117,5 -3,7 16 3,47 6,48 340 18 4,00 3,4 413 4440

Ticket B 18,0 0,0 -4 0,51 1,84 45 10 0,00 0,0 372 316

Unibet 187,5 0,5 22 6,96 10,20 400 18 4,00 2,1 647 5295

Media

A-com * 49,8 1,6 -10 -8,26 3,99 15 12 0,00 0,0 364 135

Elanders B 139,0 -1,4 22 9,06 - 0,00 0,0 182 1163

Eniro 94,5 1,1 -10 4,02 5,54 1400 17 4,00 4,2 371 17209

Metro 10,3 0,0 -31 -0,05 0,07 50 155 0,00 0,0 2933 5572

Så läSeR Du VeckanS aFFäReRS BöRSguiDe kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring proc, 1 vecka:

Kursförändring i procent senaste veckan. ändring proc, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. Vinst/aktie efter

schablonskatt, senaste bokslut: Resultat före skatt minus 28 procents schablonskatt, dividerat med noterat antal aktier.

Vinst/aktie efter schablonskatt, progn: VA:s prognos för resultatet före skatt för innevarande verksamhetsår rensat för pos-

P/e

-tal

Utdeln.

Progn.

kr

Direktavkast.

proc.

Kurs/

Ek

proc.

Börsvärde

Mkr


Företag Kurs

MTG B 448,5 0,6 45 16,99 19,52 1800 23 2,00 0,4 551 29779

VLT B 174,0 -0,9 42 10,90 12,24 100 14 5,00 2,9 215 1023

Zodiak 24,5 -0,4 -20 1,05 1,63 45 15 0,00 0,0 179 488

internethandel

Netonnet * 75,0 -2,0 -11 0,89 -1,19 -10 neg 0,00 0,0 328 453

Detaljhandel

Bilia A 122,0 0,6 -7 10,09 9,96 320 12 4,00 3,3 219 2822

Carl Lamm 54,5 5,3 2,61 2,75 39 20 0,00 0,0 1035 557

Clas Ohlson B * 143,8 0,0 -7 4,89 5,85 510 25 4,00 2,8 852 9016

Gant 231,0 -1,3 7,51 8,77 195 26 0,00 0,0 3032 3699

Hemtex * 155,0 6,9 79 2,33 4,37 170 35 1,50 1,0 2103 4343

H&M B * 343,5 0,4 28 11,79 - 0,00 0,0 1097 284259

Kappahl * 83,8 14,7 3,36 4,13 430 20 2,25 2,7 476 6285

Lindex * 94,3 2,4 17 4,09 6,70 640 14 7,00 7,4 639 6480

Mekonomen 104,0 -2,8 5 3,59 4,10 185 25 1,15 1,1 362 3377

Nobia 290,0 7,8 64 11,05 12,86 1030 23 4,00 1,4 525 16727

Rezidor Hotel Group 60,8 4,3 0,52 1,32 105 46 0,50 0,8 1353 9113

Retail and Brands * 75,0 2,7 49 0,52 1,32 105 57 0,50 0,7 1671 4281

Wedins 10,5 1,9 -26 -3,98 -0,45 -30 neg 0,00 0,0 -678 503

Branschsnitt 1,3 26 20 3,1

dagligvaror

livsmedelsdistribution

Axfood 256,0 -7,7 27 13,58 13,76 1040 19 10,00 3,9 473 13927

Hakon Invest 170,5 4,9 68 4,21 4,21 940 41 4,80 2,8 346 27437

livsmedelsprodukter

AarhusKarlshamn 229,0 2,0 9 4,57 1,93 110 119 4,00 1,7 264 9477

Cloetta Fazer B 290,0 -1,7 14 9,94 11,64 390 25 6,00 2,1 288 6995

Sardus 92,5 0,5 -12 4,27 - 0,00 0,0 247 935

Tobak

Swedish Match 124,0 -0,2 37 6,46 6,71 2800 18 2,40 1,9 733 37274

Hygienprodukter

Oriflame 283,0 1,1 15 10,98 12,13 1000 23 8,75 3,1 1135 16794

Wilh. Sonesson B 25,7 0,0 7 1,06 1,26 70 20 0,40 1,6 177 1030

Branschsnitt -0,4 33 16 1,8

hälSovård

Ändring, proc

1

vecka i år

Vinst/aktie efter

schablonskatt, kr

Progn.

Vinst

f. skatt,

Mkr

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs-

Senaste

P/e Progn. avkast. Ek värde

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr

Företag Kurs

Medicinsk teknik

Biolin 15,0 0,7 -8 -0,79 -0,94 -25 neg 0,00 0,0 373 287

Elekta B * 156,0 7,0 22 2,77 2,75 360 57 1,00 0,6 878 14698

Getinge B 153,5 -0,3 40 5,71 - 0,00 0,0 576 30988

Human Care 102,5 2,5 18 4,71 6,92 25 15 1,00 1,0 296 267

Nobel Biocare 2 292,6 2,5 16 48,11 60,49 2200 38 22,00 1,0 1808 2123

Ortivus B 17,3 -1,1 -50 -0,62 -2,08 -60 neg 0,00 0,0 156 359

Sectra B * 82,5 11,9 34 1,60 1,96 100 42 0,50 0,6 704 3032

Hälsorelaterade tjänster

Feelgood 2,7 -8,6 -20 0,07 0,00 0 0,00 0,0 313 222

Ray Search Lab 175,0 2,3 -15 2,51 3,46 55 51 0,00 0,0 2444 2004

Bioteknik

Active Biotech 81,0 6,4 -5 -2,58 -2,60 -150 neg 0,00 0,0 1904 3371

Artimplant B 4,3 3,9 -57 -0,44 -0,61 -50 neg 0,00 0,0 190 253

Bio Gaia B 41,7 2,0 110 -0,84 -0,42 -10 neg 0,00 0,0 997 718

BioInvent 16,0 -1,8 -11 -2,14 -2,14 -140 neg 0,00 0,0 345 755

BioPhausia A 7,8 6,8 165 -0,02 0,03 5 247 0,00 0,0 1032 888

Biotage 14,9 -0,3 10 -0,30 -0,16 -20 neg 0,00 0,0 179 1318

Biovitrum 118,8 4,6 2,81 1,58 100 75 0,00 0,0 317 5410

EpiCept 10,4 -1,4 -78 -10,78 -7,06 -250 neg 0,00 0,0 1467 42

Karo Bio 17,4 8,7 77 -1,03 -1,12 -120 neg 0,00 0,0 400 1347

Medivir B 52,3 8,6 -9 -3,34 -6,76 -190 neg 0,00 0,0 280 1058

Oxigene 32,2 0,6 6 -2,43 -2,30 -90 neg 0,00 0,0 202 907

Probi 28,0 7,3 -25 -0,69 -0,38 -5 neg 0,00 0,0 345 262

Q-Med 109,0 3,3 70 0,90 2,36 325 46 4,00 3,7 974 10829

Vitrolife 36,1 10,1 28 0,55 0,73 20 50 0,00 0,0 406 714

läkemedel

AstraZeneca 396,6 -0,7 -5 23,42 84,33 180000 5 11,00 2,8 598 144683

Diamyd Medical B * 143,5 -10,6 111 -2,74 -2,25 -30 neg 0,00 0,0 1191 1376

Meda A 249,0 -1,4 156 0,98 6,55 950 38 1,50 0,6 692 26013

Ändring, proc

1

vecka i år

Orexo 120,0 -3,2 2 -2,23 -3,11 -60 neg 0,00 0,0 491 1664

Branschsnitt 0,4 24 25 0,9

FinanS och FaStighet

Banker

Handelsbanken A 215,0 2,6 5 17,37 17,75 16000 12 7,50 3,5 213 139566

Nordea 111,7 2,3 28 7,83 8,10 29200 14 3,45 3,1 239 289758

SEB A 234,5 4,5 33 11,77 13,85 13200 17 5,10 2,2 283 160971

Swedbank A 271,0 2,5 15 20,97 16,76 12000 16 7,60 2,8 259 139666

övriga finansiella tjänster

Affärsstrategerna 3,1 -3,4 -40 0,00 0,0 84 143

Avanza 124,5 -2,4 24 3,85 6,55 250 19 2,00 1,6 967 3419

Bure 3,4 -0,6 40 0,00 0,00 0,0 106 2142

Carnegie 158,5 3,9 26 9,64 - 0,00 0,0 640 11020

Geveko B 239,0 1,3 4 11,50 4,8 131 1008

HQ Bank 270,0 1,5 104 6,80 10,62 200 25 6,00 2,2 418 3660

Havsfrun B 37,5 8,1 4 0,00 0,0 74 414

Industrivärden A 289,0 1,8 25 7,50 2,6 114 54753

Investor A 168,0 -0,3 21 3,60 2,1 96 128422

Invik & Co 149,0 -0,7 79 2,00 1,3 282 3933

Kaupthing Bank 94,3 4,4 -11 11,88 - 0,00 0,0 183 2198

Kinnevik B 120,0 3,2 55 2,00 1,7 136 31639

Latour B 312,0 0,8 37 7,50 2,4 156 13496

Ledstiernan 1,7 -1,7 -48 0,00 0,0 137 492

Luxonen 104,3 -1,7 27 0,00 0,0 109 1108

Melker Schörling 122,3 1,0 0,00 0,0 169 14416

NeoNet 22,7 1,8 98 0,08 0,11 8 206 0,25 1,1 475 1187

Nordnet 23,7 -4,0 12 0,87 1,13 260 21 0,10 0,4 761 3911

Novestra 17,7 2,3 -53 1,00 5,6 105 658

OMX 139,5 1,1 14 5,14 - 0,00 0,0 348 16527

Ratos B 184,0 5,7 78 5,00 2,7 313 29688

Skanditek A 45,8 6,5 19 0,20 0,4 290 3000

Svolder B * 80,5 0,6 17 3,00 3,7 126 1037

SäkI 430,5 -1,0 28 8,70 2,0 230 4305

Traction B 74,0 1,4 27 2,80 3,8 100 1140

Öresund 173,5 0,9 62 0,00 0,0 153 11238

Försäkring

Old Mutual 24,3 -0,8 4 1,81 2,10 16000 12 0,75 3,1 318 7920

Salus B 36,9 3,7 2 1,80 1,70 55 22 2,00 5,4 252 858

Fastigheter

Balder 104,0 2,5 24 0,00 0,0 198 1687

Brinova 138,8 4,9 34 3,50 2,5 191 3090

Castellum 100,0 2,8 28 0,00 0,0 192 17201

Catena 105,0 4,5 0,00 0,0 229 1214

Din bostad 65,0 0,0 -69 -1,09 -0,91 -20 neg 0,00 0,0 2350 1027

Diös 38,0 4,7 0,00 0,0 183 1265

Fabege 194,0 -1,0 21 8,00 4,1 182 19512

Fast Partner 46,5 8,9 35 1,25 2,7 212 2498

Heba Fastigheter 205,0 4,1 66 2,50 1,2 193 2821

Hufvudstaden A 88,3 3,2 49 1,60 1,8 218 18759

JM B 187,0 1,6 92 5,00 2,7 521 17258

Klövern 30,2 0,7 22 1,00 3,3 222 5030

Kungsleden 113,0 -1,7 37 5,50 4,9 232 15425

Ljungberg B 374,5 3,7 69 5,50 1,5 583 12847

Lundbergs B 484,0 3,4 32 8,00 1,7 80 30078

Wallenstam B 151,0 1,7 51 2,25 1,5 152 8969

Wihlborgs 142,5 -5,0 49 3,50 2,5 193 5476

Branschsnitt 2,3 33 13 2,6

inFormationSteknik

Vinst/aktie efter

schablonskatt, kr

Senaste

bokslut Progn.

internetrelaterad programvara och tjänster

Aspiro 3,4 0,6 -27 0,09 0,15 40 22 0,00 0,0 145 640

Boss Media 13,5 -0,7 -41 0,05 0,88 70 15 0,00 0,0 314 770

LBI International 53,0 6,0 20 0,45 0,54 45 99 0,00 0,0 891 3208

Tradedoubler 228,0 0,4 33 1,21 - 0,00 0,0 3372 6360

Wise Group 1,0 6,2 -13 0,03 0,07 6 15 0,00 0,0 468 66

iT-konsulter

Acando 14,9 -0,7 31 0,46 0,54 56 28 0,00 0,0 412 1122

AddNode 26,9 -2,5 -4 1,60 1,93 60 14 0,00 0,0 152 604

Connecta 67,8 -1,5 46 2,91 3,47 50 20 2,79 4,1 628 704

ter av engångskaraktär. Progn. vinst f skatt, Mkr: Resultat före skatt i miljoner kronor baserad på prognoser enl. ovan. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter schablonskatt, prognos. utdeln. prog, kr: VA:s utdelningsprognos för innevarande år, inklusive

inlösen. Direktavkastn. procent: VA:s utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. kurs/ek, procent: Kurs genom redovisat eget kapital enligt senaste årsbokslut. Börsvärde: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat med totalt antal noterade aktier i

företaget. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm. Ny vinstprognos källor: VA, FactSet/JCF, Thomson Financial. Fotnoter: Bolag märkta * har brutet räkenskapsår. information om börsdata: 08-736 52 99.

Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information.

Progn.

Vinst

f. skatt,

Mkr

P/e

-tal

Utdeln.

Progn.

kr

Direktavkast.

proc.

Kurs/

Ek

proc.

Börsvärde

Mkr

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 57


v a B ö r S g u i d e

Företag Kurs

Ändring, proc

1

vecka i år

Cyber Com 42,0 3,2 2 2,10 2,92 50 14 0,00 0,0 217 518

Enea 4,3 5,2 -36 0,12 0,17 85 25 0,00 0,0 459 1556

HiQ Int. 40,4 -2,9 -2 2,16 - 0,00 0,0 556 2024

Know it 61,0 -7,6 11 2,87 3,74 60 16 2,00 3,3 339 704

Mandator 3,0 5,6 46 0,13 0,14 33 22 0,00 0,0 274 513

Modul 1 1,3 6,5 39 -0,13 - 0,00 0,0 520 123

MSC Konsult B 9,9 3,1 -10 0,68 0,75 3 13 0,30 3,0 174 31

Nocom B 8,1 1,2 9 0,23 0,27 40 30 0,00 0,0 194 872

Novotek B 21,6 1,4 -17 1,49 1,70 25 13 1,20 5,6 249 229

Prevas B 28,1 1,8 21 1,07 1,65 20 17 0,50 1,8 366 245

Proact 37,0 2,5 45 -0,61 1,53 25 24 0,00 0,0 271 437

Semcon 66,3 -0,7 17 3,98 5,28 130 13 0,00 0,0 590 1174

Sigma 13,9 3,7 6 0,70 0,75 90 18 0,25 1,8 379 1191

Softronic B 5,6 1,8 16 0,27 0,28 19 20 0,30 5,4 307 273

Teleca 28,4 -2,1 -22 1,18 2,31 200 12 0,00 0,0 90 1772

Tietoenator 187,5 -12,4 -24 16,57 14,40 1400 13 7,50 4,0 307 2114

Programvara

24h Poker 0,7 7,7 -69 -0,02 0,00 -3 neg 0,00 0,0 155 37

IBS B 26,0 1,6 7 5,63 1,21 140 22 0,50 1,9 185 2174

IFS B 10,8 -0,9 9 0,21 - 0,00 0,0 407 2504

Jeeves 90,5 0,6 -3 3,11 - 0,00 0,0 782 270

Lawson 48,7 2,8 1,92 2,96 800 16 0,00 0,0 370 9134

Nexus 1,3 -3,7 -55 -0,27 -0,23 -30 neg 0,00 0,0 127 125

Orc Software 132,8 7,1 32 1,52 - 0,00 0,0 1051 2018

Protect Data 187,0 -0,3 151 1,41 3,76 120 50 1,25 0,7 1926 4294

Readsoft B 28,9 7,0 -7 1,17 1,46 66 20 0,00 0,0 556 939

Telelogic 14,9 0,3 -25 0,59 - 0,00 0,0 272 3694

Teligent 10,0 -2,4 -69 0,14 - 0,00 0,0 107 288

kommunikationsutrustning

Axis 103,0 4,3 58 1,33 2,03 195 51 0,50 0,5 1753 7133

Doro A 6,0 0,0 -64 -3,10 - 0,00 0,0 326 104

Ericsson B 28,5 -2,9 1 1,49 1,61 36000 18 0,50 1,8 436 459768

Net Insight 6,3 -16,0 216 -0,12 -0,03 -15 neg 0,00 0,0 1576 2317

Nokia 139,8 2,2 -3 8,13 - 0,00 0,0 498 17471

Nolato B 80,3 5,2 -10 5,69 - 0,00 0,0 254 2111

Switchcore 0,4 0,0 -58 -0,03 - 0,00 0,0 319 223

Viking Telecom 1,4 4,6 -28 -0,17 -0,07 -15 neg 0,00 0,0 2109 211

Datorer och tillbehör

ACSC 37,8 -3,1 -44 3,04 3,46 25 11 1,50 4,0 146 197

Anoto Group 12,8 9,9 -59 -0,08 -0,11 -20 neg 0,00 0,0 296 1646

MultiQ 4,4 -9,9 -37 0,00 -0,15 -5 neg 0,00 0,0 296 109

XPonCard Gr. 118,8 -3,5 -38 10,19 -4,43 -20 neg 0,00 0,0 158 386

elektronisk utrustning och instrument

Addtech* 137,0 -1,4 44 8,04 7,01 230 20 3,25 2,4 696 3238

AudioDev 18,0 -3,2 -53 0,86 1,42 33 13 2,00 11,1 106 301

Beijer Electronics 157,0 -3,1 35 6,83 8,45 73 19 3,25 2,1 647 977

Digital Vision 4,8 31,2 -44 -1,12 -0,73 -40 neg 0,00 0,0 673 189

Elektronikgr B 71,0 2,9 35 3,47 5,53 43 13 1,75 2,5 194 397

Fingerpr Cards B 16,8 -4,5 50 -1,07 -0,90 -15 neg 0,00 0,0 343 203

Lagercrantz Group * 35,1 -0,8 36 -0,03 1,62 55 22 0,75 2,1 229 857

Micronic Laser S 65,0 -6,8 -32 3,05 - 0,00 0,0 248 2546

Note 83,0 -1,8 31 -5,46 6,43 86 13 0,50 0,6 388 799

Onetwocom 2,3 1,4 -45 -2,46 -0,27 -20 neg 0,00 0,0 317 134

PartnerTech 123,5 -1,2 23 4,32 4,32 76 29 1,30 1,1 354 1564

Precise Bio 3,8 -1,3 -33 -0,27 -0,11 -15 neg 0,00 0,0 352 367

Pricer B 0,7 -4,1 -37 -0,03 0,01 20 50 0,00 0,0 475 721

Scribona B 8,3 24,8 -53 -0,22 0,50 50 17 0,00 0,0 64 604

Sensys Traffic 5,8 -1,7 73 -0,05 - 0,00 0,0 1836 1263

Tilgin 26,5 0,0 -2,83 -1,30 -42 neg 0,00 0,0 321 615

kontorsutrustning

Cashguard B 8,9 4,7 1 -0,54 -0,07 -10 neg 0,00 0,0 340 883

Branschsnitt -2,5 4 17 1,7

telekomoperatörer

Vinst/aktie efter

schablonskatt, kr

Progn.

Vinst

f. skatt,

Mkr

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs-

Senaste

P/e Progn. avkast. Ek värde

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr

Företag Kurs

Telekomoperatörer

Millicom 481,0 6,7 101 3,63 10,11 1430 48 0,00 0,0 1963 31682

Tele2 103,0 3,8 17 4,98 -4,77 -3000 neg 1,85 1,8 132 46596

TeliaSonera 57,5 0,0 32 2,73 2,97 18500 19 3,50 6,1 203 258201

Thalamus 12,0 4,3 -58 0,23 - 1,00 8,3 82 114

Branschsnitt 1,1 37 16 2,5

Totalt Börsen 0,7 27 16 2,3

Ändring, proc

1

vecka i år

Vinst/aktie

efter

schablonskatt,

kr

Kurs/

Ek

proc.

Börsvärde

Mkr

helSingForS- och köpenhamnSBörSen

energi

D/S Torm 460,2 1,5 17 49,50 293 16751

Neste Oil Oyj 216,7 3,5 -7 3,05 3461 55555

material

Ahlstrom Oyj 198,4 -7,1 1534 9045

Huhtamaki Plc 128,7 -9,9 3 1660 13310

Kemira Oyj 159,7 1,9 21 1981 19919

M Real 45,9 1,4 9 -0,35 661 15020

Novozymes A/S 651,1 0,3 35 21,20 939 35324

Outokumpu Oyj 259,5 2,0 127 0,12 2298 47043

Rautaruukki Oyj 272,0 0,8 41 4,40 2527 37834

UPM Kymmene Oyj 177,4 -0,4 11 0,41 1267 92799

induStrivaror- och tjänSter

A P Moller Maersk 69 273,9 1,2 -22 6931,14 243 299718

Cargotec Oyj 444,7 14,4 38 2,98 3745 28462

Dsv 1 259,4 0,1 28 48,83 790 25377

FLSmidth & Co 451,6 2,5 86 9,02 909 24027

Kone Oyj 399,6 1,2 23 1,39 7675 51145

Kobenhavns Lufthavne A/S 2 423,4 1,8 -2 97,36 557 19019

Metso Oyj 347,2 -1,1 59 2,06 3828 49185

Nkt 616,9 1,3 66 19,07 543 14496

Rockwool International A/S 1 228,8 -0,2 35 38,23 534 27019

Uponor Oyj 265,8 3,9 60 1,62 4725 19768

Vestas Wind Systems A/S 301,1 3,5 122 -6,13 807 57908

Wartsila Corp Beff 388,1 4,9 57 2,25 3179 36660

Yit Oyj 192,0 4,0 11 1,71 4308 24117

SällanköpSvaror- och tjänSter

Amer Sports Corp. 152,1 2,4 2 1,03 2039 10862

Bang & Olufsen A/S 919,2 2,2 8 38,22 593 10381

Nokian Renkaat Oyj 137,3 3,7 40 0,94 3505 16500

Sanoma Wsoy 196,1 2,6 4 1,56 3155 36051

Stockmann Oyj 336,3 1,7 8 1,87 3657 18477

dagligvaror

Carlsberg A/S 698,9 1,8 60 22,49 287 51590

Danisco A/S 564,2 -0,4 -4 18,17 222 27606

Kesko Oyj 372,8 0,3 61 2,49 2415 35771

hälSovård

ALK-Abello 1 746,5 -3,9 101 435,91 287 17689

Coloplast A/S 605,8 -4,3 26 19,16 1088 27990

Genmab A/S 452,9 3,5 171 -9,93 1605 17955

GN Store Nord A/S 103,7 0,8 -3 3,76 426 22797

Lundbeck 196,7 2,0 15 10,65 556 41685

Novo Nordisk A/S 602,2 1,8 28 24,44 734 202907

Orion Corporation 161,8 1,6 16 1,08 5824 23108

William Demant Holding A/S 597,3 3,3 26 16,81 4989 37738

FinanS och FaStighet

Codan Forsikring 642,6 0,7 45 36,78 277 29051

Danske Bank A/S 312,7 1,7 9 25,46 293 218524

Jyske Bank A/S 531,8 2,7 25 34,90 367 33556

OKO Bank Plc 116,5 -0,8 3 0,95 1054 18567

Sampo Oyj 189,7 1,6 32 2,28 2742 107659

Spar Nord Bank A/S 168,9 0,5 41 10,75 317 9639

Sydbank A/S 349,4 4,6 72 18,76 491 24460

Topdanmark A/S 1 203,1 -2,2 64 74,44 657 23531

Trygvesta AS 552,0 -0,1 30 42,81 457 37535

inFormationSteknik

Nokia Oyj 139,6 1,9 -4 1,21 4702 571484

telekomoperatörer

Elisa Corporation 197,5 -0,7 27 1,28 2453 32800

TDC A/S 261,3 0,1 24 21,12 119 51837

kraFtFörSörjning

Fortum Corporation 193,0 0,1 33 1,43 2383 170428

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 59


V A Att:ENtION MODE

För snobbar

som

jobbar

”The new english

dandy” av Alice Cicolini

(Assouline) är

en ljuvlig

!

bok för

män

som vill hämta inspiration

till en mer personlig klädstil.

Riktiga klädsnobbar

visar sina kostymer och

skräddare uttalar sig.

Ett ord i rättan tid

”Things a man should know about style”

av Scott Omelianuk och Ted Allen (Riverhead

Books 1999) är en citatbok som alla

klädsnobbar ska

söka med ljus

och lykta efter.

Med kommentarer

som ”women

notice shoes”

och ”Sandals?

On beach. In

backyards”.

allt om din

handväska

”Handbags” av

Judith Miller (DK

Publishing) är

den perfekta

handväskguiden

för dig som vill

veta mer och

skilja på skit och

pannkaka – den

sträcker sig från 1800-talet till nutid.

Excentriskt

och engelskt

”Selvedge” är ett

utmärkt engelskt

magasin om textilier,konsthantverk

och resor.

Intressant om

man tycker om

det annorlunda.

passiOnt

Holtblads

HemligHet.

Röd väska

från Goyard,

grönt 60-tal

och 70-tal

från Myror-

na.

Anna Holtblad klär sig bara i egendesignade plagg

– men handväskorna köper hon second hand av-

slöjar modekrönikör Camilla Thulin. Foto Niklas PalmkliNt

Handväskor är hennes

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 61


t

V A Att:ENtION MODE

anna holt bl a d är en av pionjärerna

i den unga svenska designbranschen

med eget klädmärke sedan

20 år tillbaka. Hon säljer framgångsrikt

sina kollektioner både

hemma och utomlands. Kännetecknet

har alltid varit

grovt stickade tröjor och koftor och fantastiska

handvirkade plagg, vilka vi numera ser

kopierade både här och där.

Hon klär sig enkom i sin egen design. Just

nu gärna volym och urringat upptill och

smalt och högklackat nedtill. Klädkontot

håller sig inom rimliga kostnader eftersom

hon är sitt eget varumärkes bästa modell och

i stället kan lägga en extra slant på vackra accessoarer.

Anna Holtblad bär alltid spektakulära halsband,

raffigt högklackat med gröna klackar

och handväskor i alla dess former.

Ena dagen kan det vara en ljuvlig gammal

skapelse från Myrorna och nästa dag senaste

skriket från Marc

Jacobs, här blandas

friskt. Då undrar man

genast hur detta går

till i den rådande märkesyran.

”Jag blir kär i väskorna

jag köper, annars

skulle de aldrig

kunna bo hos de andra

gamla kärlekarna,

hur skulle det gå?”

Priset och märket

spelar absolut ingen

märkesväskor.

Chloé som gjort

sitt, svart konduktörsinspirerat

från

YSL/Tom Ford och

beige mocka från

Balenciaga.

roll.

”Jag har inget behov

av att ha säsongens

trendigaste väskor, det

blir för tråkigt och

opersonligt. Ibland kan

t iger s s t or a internationellapressvisning

för hösten 2007

var ett stort generöst,

påkostat evenemang

med champagne,

snittar och

allehanda flotta

drinkar. Gästerna var

från när och fjärran. För

ovanlighetens skull

kände jag och min kollega

bara igen 10 personer

bland 500.

Den rådande trenden

bland gästerna var

svart, svart och åter

svart med infall av 80tal.

Visningen var i ett slags

80-tals styling, i synnerhet på

damsidan. Då det begav sig

var modellerna mer av det

sexiga slaget och bar upp den

fula looken med bravur. Så ty-

värr vill jag klaga på det

unga modellvalet, som

inte gav de fina

damplaggen rättvisa.

De rådande färgerna

var brunt, beige, mörkblått,

svart och en och

annan liten färgklick.

Kostymer och ytterplagg

var som vanligt

mycket välskräddade i fina

material.

Damsidan kändes lite

för överstylad med lager på

lager så jag knappt såg vad

det var för något. Jag hatade

lager på lager även då

dra i färg och form.

Många har hängt med i

25 år och andra är helt

nya. Hon är inte trogen

något märke, mer en

stil.

Det började tidigt,

som hos många av oss.

”Det var i sexan och

det var en quiltad liten

Chanelinspirerad sak

med långt kedjeaxelband,

mycket praktisk

att hänga runt sig då

man gick ut.”

Nästa steg i utvecklingen

skedde 1975, ett

blått Diorkit med kuvertväska,

bag och bälte.

”Då var jag hysteriskt

kläd- och accessoarintresserad

och fyndade

i secondhand. Där hittar

man saker ingen annan

har. På gymnasiet kommer

jag ihåg att det var

kuvertväskan som gällde.”

Hon har olika favoriter

från säsong till säsong,

ofta tröttnar hon

på dem eftersom det

vimlar av kopior.

”Så gick det med Chloéväskan jag köpte för

två år sedan, en verklig favorit, men nu har

jag tröttnat på den för den finns överallt.”

När en gammal trotjänare gjort sitt får den

vila i några år.

”Det känns roligast och bäst att ha modeväskor

innan eller efter alla andra.”

Anna Holtblad skulle gärna designa väs-

så ska det se ut, Roger Tjernberg!

HaN Har

rätta

lookeN

Snygg

i ljust

rutigt

av egen

design.

samliNgeN. Ovan t v paljetter från Miu Miu och från junkbutik i NY,

30-talsguld, Paco Rabanne-inspirerad secondhand inköpt för 25 år

sedan och mammas gamla silverkedjeväska. Överst t h platt Prada

och 30-talscrêpe. Nedan t v secondhandödlor från 70-talet inköpta

i Paris och nya krokoväskor från Prada plus mammas 60-talsväska

som fått axelband. Nedan t h patchwork från Miu Miu, pälssecondhand

från Notting Hill och Vanessa Bruno för 50 kr från Myrorna.

det gå två år mellan inköpen och då kanske

jag köper flera stycken.”

Samlingen är stor och innehåller allt från

små aftonväskor från 30-talet, gamla bastväskor,

gröna tantväskor från 60-talet, konstiga

patchworkvarianter från 70-talet, mammas

gamla fina väskor och en rad flotta

märkesväskor som alla är släkt med varan-

det var modernt förra gången.

Jag kände mig som en sur,

otacksam medelålders kärring.

Men så ramlade plötsligt poletten

ner då jag talade ut med mr

Tiger själv, Roger Tjernberg, som

hade kostym och look från det

egna märket.

Det var ju så hela visningen

och stylingen skulle ha sett ut.

Han såg snygg och smart ut i en

ljus rutig snäv kostym med mörk

skjorta och slips och långa skor.

Som juvelen i kronan bar han ett

par bågar från Persol.

Till och med ungdomar hade

tyckt att det var coolt! l


”när en trotjänare

gjort sitt får den vila.

Det känns roligast att

ha modeväskor innan

eller efter alla andra”

annas bästa väsktips

l Varför köpa kopior när det finns ”märkeslösa”

väskor av god kvalitet?

l Satsa hellre på en något dyrare väska än

25 billiga, som bara går sönder.

l Leta i secondhandbutiker.

l Våga lite mer.

kor, men det är

svårt att få samma

kvalitetsnivå som

plaggen i kollektionen

utan att de

blir för dyra.

Favoriten just

nu är en stor, damig

quiltad väska

från Marc Jacobs.

”Jag gillar den

bland annat för att

den är lite ovanlig

FavoriteN Just Nu.

Quiltat från

Marc Jacobs.

denna säsong när alla väskor ska vara mjuka.

Den passar mig perfekt, lite glammig, lyxig

och funkar som kvällsväska, eftersom jag

ofta går ut och dinerar efter jobbet. Den är

fullpackad med papper, dator och pärmar.”

Till sist vill jag veta hur många väskor

kvinnan har. Jag tror nog att det är runt 100

stycken, men Anna Holtblad är inte helt säker.

Hon har aldrig räknat dem. l

Fint för festsäsongen

Nu kAN mAN hyrA ett äkta orientaliskt

tält för vårens och sommarens begivenheter

och bjuda sina gäster på en exklusiv

miljö med persiska mattor, kristallkronor

och sammetsmöbler.

Det är Pierre Dahlander, skådespelare

och PA & Co-kock, som vågat sig på en

ny roll på gamla dar

som tältmästare och

matthandlare. Med

sin nya verksamhet

kan han kombinera

sina talanger. Han vet

ju hur man ska uppföra

sig och har koll

på hur en fin fest ska

gå till.

www.royaltent.se

CaMiLL a THULin

stIlguru sOm gärNA shOppAr sEcONdhANd

Varning för väskfeber

Eef t er som de t r å der handväskfeber

land och rike runt tänkte jag fokusera på

den sjukdomen. Jag är drabbad av den till

och från, liksom den tjusiga fru Holtblad.

Själv har jag samlat på de uslingarna i säkert

35 år. Min samling är ganska stor och

består av alla varianter från sekelskiftet

och framåt. Inköpen är sporadiska, jag

kan dyka på fina varor på Myrorna, lyxsecondhanden,

nätet eller på rea.

Eftersom jag är en vän av begagnade

varor, så har jag många gamla originalväskor

från Hermès, Gucci, Pucci och Roberta.

De har en given och specifik form, vilket

man sällan ser i dag då alla märken

kopierar varandras storsäljare. Givetvis

fyndade för några ynka kronor för 20

år sedan då intresset var ljummet för

gamla damväskor.

Den som har lite koll kan se

att många nya väskor påminner

om de gamla.

Jag tycker att denna feber tar

sig underliga uttryck.

Nummer ett är att alla vill ha

samma väska och gärna svindyr.

Hur kul vore det om alla

mina väninnor hade samma

handväska som jag, ser ingen

som helst charm eller trygghet

i det. Därför är det så fiffigt

med gamla väskor.

Nummer två är att väskan är

inte snyggare ju dyrare den är.

Nummer tre är alla dessa unga rara

flickor som går runt med handväskor för

10 000-tals kronor, det förstör ju statusen

på väskan. Det är väl ingen vuxen självförsörjande

kvinna som vill identifiera

sig med en skolflicka!

Jag blir illa till mods varje gång jag ser

en person med för dyr väska. Väskan har

gjort ett stort hål antingen i flickans eller

i föräldrarnas ekonomi, vilket innebär

I min favorit från

Holland & Holland

får allt från dator

till hundmat plats.

Den lilla krokodilväskan

från 30-

talet har jag fått

av min grannfru.

sämre standard på viktigare avdelningar

som mat och hälsa. Pengarna hade gjort

sig bättre i bankens valv.

Handväskan är som bilen för många

män, en flott statussymbol – dock något

billigare.

Ibland kan jag bli ännu mer förvånad då

jag ser en kvinna med mycket goda inkomster

komma gående i en riktigt usel

väska som drar ner hela intrycket, ungefär

samma känsla som jag får med gubbar

som tar ton och har fel och fula skor.

Med fin väska menar jag inte att det

måste vara en märkesväska eller att den

ska vara svindyr. För när

väskorna börjar kosta

200 000 kronor, som vissa

Hermèsväskor gör, har det

gått till överdrift som en

kolumnist mycket riktigt

påpekade häromveckan.

Man ställer sig på en väntelista

och får vänta i år för att få

detta ”hantverk”. Varför? Det

finns fantastiska hantverk för

100 kronor både här och där.

Mitt råd till en handväsktorsk

som inte vill lägga ner en förmögenhet

eller följa den rådande

trenden är att våga sticka

ut med något annorlunda.

I Stockholm finns det några

förnämliga secondhandbutiker

där man verkligen kan fynda:

Chanesse på Grev Turegatan, M-L

Secondhand på Kommendörsgatan, Judiths

på Hornsgatan och Marielle på Erik Dahlbergsgatan.

I Göteborg kan man besöka

den galna damen på Ex-exklusiv på Teatergatan.

I dessa butiker kan ni lämna in alla

era väskor som är hyllvärmare och som

längtar hem till någon annan.

Glöm inte reorna, där kan man fynda

fint säsongens överblivna varor. Och

nätet, där finns oanade möjligheter. n

”Jag blir illa till mods varje gång jag

ser en person med en för dyr väska”

| va | 4 | 25 januari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 63


V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA sidA läses på egen risk.

BILDLIGT TALAT

föregångAre. Carl-Henric Svanberg med föregångaren LM.

JAn åström, sCA

”En kort och samtidigt

buskig variant.

Kanske inte så estetiskt

tilltalande,

men ändå högst intressant.”

scanpix

Dagens program:

Fan gloru på,

gubbjävel?

stefAn ingVes,

riksbAnken

”En kortklippt och

återhållen variant av

Nietzsches klassiker.

Kontrollerad, men

ändå spirituell.”

Äntligen måndag?

Med managementkonsulten Torild Carlsson

7 steg till ett roligare jobb

Med karriärcoachen Nina Jansdotter

Bli chef över ditt liv!

Med Per Naroskin – Årets talare 2003

micke lundström

pentti heikkinen,

tietoenAtor

”Finske IT-direktören

bär tangorabatt

med den äran. En

diskret men mycket

elegant sak.”

scanpix

Mona med egna ord

soCiAldemokrAternAs nya ledare är en erfaren

poet. Redan som tonåring började Mona Sahlin

skriva dikter. För Veckans Affärer skriver hon här exklusivt

om sin syn på livet och framtida utmaningar.

Mona är här. Mona är tillbaka. Ni trodde

Mona var uträknad. Ni trodde Mona hade

lämnat fajten. Ni hade fel. Fett fel. Mona

tar fajten.

Ni trodde Mona låtit sig manövreras ut

av gubbarna. Ni trodde att sörmländske

godsägaren tagit knäcken på Mona. Men ingen knäcker

Mona. Det är Mona som knäcker. Mona knäcker fett.

Ni trodde alliansen är värsta grymma gänget. Ni

trodde Mona tillhör det förflutna. Ni hade fel. Mona är

framtiden.

Nya moderaterna har inte en suck mot Nya Mona. Nu

med pondus. Utan pardon. Laddad med flera ton.

JAn häggström,

hAndelsbAnken

”Avgjort den stiligaste

mustaschen i

svenskt näringsliv.

Mycket välvårdad

och symmetrisk.”

scanpix

sven af ordning, VA:s stilpolis är sur

och konservativ. Men något överraskande

tycker han att mångfald förnöjer och vill

här slå ett slag för smyckade överläppar.

måndag 26 mars 2007

på Rival i Stockholm

anmäl dig på www.4good.se

pris 1 295:- exkl moms

Partners Arrangör

scanpix


Catarina

af sandeberg

p e r s p e k t i v

AnnA cArrfors bråkenhielm

som äntligen har hittat rätt

konsulterna från helvetet

i över ett decennium har jag letat och nu har jag

hittat rätt. Det värsta är att man inte vet att det varit

fel förrän den dag man äntligen når fram. Detta gäller

kärlek, arbete, vänskap och konsulter.

Sedan jag tog mina första skälvande steg som vd på

ett ganska nedkört tv-produktionsbolag för elva år

sedan har jag varit på ständig jakt efter den perfekta

läraren. Jag har letat efter den bästa chefen och

mentorn. Jag har gått managementprogram som

ska ge mig nätverk och känna mig mindre obildad.

Jag har jagat upp en hel hög coacher som ska göra

mig till en bättre människa och ledare. Jag har rapporterat

till fyra olika chefer och haft lika många

mentorer under mina vd-år på två bolag. Jag har provat

en hel samling konsulter för snabba inhopp i

ledningsgrupper och som injektioner i kreativa processer.

Jag och mina medarbetare har gjort färgtester,

gått UGL-kurser, suttit på stolar i en ring, lekt

lekar, mjukat upp sinnena i varma bad, kört hårdträning

i försäljningens ädla konst och lyssnat på

otaliga föreläsningar i allt från presentationsteknik

till finansiering.

En trist ovana coacher har är att de envisas med

att inte säga vad de tycker. De anser att man på egen

hand ska lösa alla problem trots att man betalat

dem dyrt. Ja, jag vet att det är det coachning handlar

om, men vem sjutton har tid med det?

Mina mentorer har varit mycket bra. En gick bort,

en blev sjuk, en var tidsbegränsad och en rann det

ut i sanden med, som det ska när man inte har mer

att säga varandra.

Av de två managementprogram jag gått, gav det

ena mig ett bra nätverk. Vad sex veckors föreläsningar

och övningar handlade om har jag däremot

glömt.

”Jag och mina medarbetare har gjort färgtester, suttit

på stol i en ring, mjukat upp sinnena i varma bad”

66 | va | 4 | 25 januari 2007 | www. ekonominyheterna.se

gunnar

lindstedt

mats

qviberg

VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden.

Den andra kursen har lämnat sämre eftersmak.

Det var ett program med enbart kvinnliga deltagare,

just detta fick mig att anmäla mig. Sedan visade

det sig att de, alla fantastiska personligheter, tyvärr

hade för lite yrkeserfarenhet i bagaget, många hade

varken resultat- eller personalansvar vilket gjorde

att det bästa med ett yrkesmässigt nätverk uteblev.

Av de fyra chefer jag har haft under de här åren är

en en underbar ledare, två ganska usla och en mer

karismatisk förebild och envåldshärskare än chef.

Nu har jag äntligen träffat en konsult som gör sitt

jobb, det vill säga åstadkommer en massa skillnad

för mig och mina nyckelmedarbetare. Här slipper vi

långa föreläsningar och självgott skrytande om

egna meriter. Han lyssnar intensivt och missar ingenting.

Han förstår vår ”konstiga” bransch direkt

och låter sig inte imponeras eller manipuleras. Han

ställer tusen frågor och leder processen framåt utan

att ängsligt klamra sig fast vid agendan.

Det bästa av allt är att han säger vad han tycker.

Han ger feedback och reagerar. Han är inte överdrivet

korrekt, hemlighetsfull eller soft i rösten på ett

sådant där terapeutaktigt sätt. Han tänder inte levande

ljus och är inte utbildad psykolog. Han är snarare

väl bevandrad i filosofi.

Utan att sätta på taxametern hör han av sig mellan

kurstillfällena, ringer för att fråga hur det gått

på en pitch, mailar synpunkter och kloka reflektioner.

Utan extra debitering tar han sig an en viktig

medarbetare som behöver extra guidning.

Det låter så enkelt, men herregud alla coacher, beteendevetare,

utbildningsmänniskor, organisations-

och managementkonsulter och allt vad ni heter.

Hur svårt kan det vara? Jag är så glad att jag

numera vet vad som funkar för mig i alla fall. n

kungen

i exklusiv

intervju

svanbergs

hemliga plan

n

va minglar

med makteliten

n

militär

disciplin

hett på

arbets-

marknaden

n

succéportföljerna

n

tema:

energi

& miljö

n

catharina

af sandeberg

NÄSTA

NUMMER

VECKANS AFFÄRER

kommer

1 februari

More magazines by this user
Similar magazines