Km 10 2010 - Katolskt Magasin

More documents

Recommendations

Info

sid. 30 | nya mässordningen I förra <strong>Km</strong> informerade vi om att den romerska Gudstjänstkongregationen nu godkänt den av Katolska liturgiska nämnden, KLN, utarbetade översättningen av mässans fasta delar. KLN:s ordförande Anders Piltz inledde samtidigt en presentation av ändringarna i mässtexterna. Presentationen av ändringarna fortsätter i detta och kommande nummer. Ära i höjden åt Gud – Gloria in excelsis Deo Ära i höjden åt Gud och på jorden frid åt människor av god vilja. Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig, vi tackar dig för din stora härlighet. Herre Gud, himmelske konung, Gud Fader allsmäktig. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus. Herre Gud, Guds lamm, Faderns Son. Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss. Du som borttager världens synder, tag emot vår bön. Du som sitter på Faderns högra sida, förbarma dig över oss. Ty du allena är helig, du allena Herre, du allena den högste, Jesus Kristus, med den helige Ande, i Guds Faderns härlighet. Amen. Kommentar: Gloria är en tidigkristen prosahymn i biblisk stil, en av de få som har överlevt. I Västerlandet började man använda den i julmässan på grund av inledningsorden, senare på sön- och helgdagar i allmänhet, utom i bottider. I östkyrkan har den sin plats i morgonbönen efter de tre sista psalmerna i Psaltaren. Den inleds med änglarnas sång enligt Lukas 2:14 och fortsätter med en lovsång till Fadern och därefter till Sonen. Den äldsta melodin till den latinska texten är den som står i Cecilia nummer 411 och som påminner om Pater noster. Den enda ändringen i den nya mässordningen är att de första raderna nu troget återger den latinska översättningen av Lukas-texten, inte den grekiska grundtexten. Hur ska man förstå detta bibelställe? Det är omtvistat, beroende på det grekiska ord (eudokía) som betyder ”god vilja” eller ”välvilja”. Är det Guds välvilja eller människors goda vilja som avses? Den svenska översätt - ningen i Bibel 2000 utgår från att orden syftar på att det är välviljans människor, dem som Gud i sin goda vilja har utvalt (”som han finner behag i” i äldre svenska), som får den himmelska friden. I latinsk tradition har orden tolkats så att det är människor besjälade av god vilja som kan ta emot den frid som erbjuds från himlen. Den nya mässöversättningen ansluter sig till den latinska traditionen. Magister Mathias från Lin - köping, den heliga Birgittas förste biktfar, säger: ”Den goda viljan lever i frid med alla. Därför sjöng änglarna efter Herrens födelse att äran tillhör Gud och friden människor av god vilja. Gud verkar den i oss utan oss. Den är början till alla goda ting, och genom den verkar han i oss allt annat gott, så som Paulus säger: Gud verkar i er både viljan och gärningen för den goda viljans skull.” Påven Johannes XXIII inledde 1963 seden att påvarna i sina högtidliga rundskrivelser om fred och sociala frågor vänder sig till alla människor av god vilja. Ingmar Bergman kallade en tv-film om sina föräldrar från 1991 ”Den goda viljan”. Anders Piltz, ordf. KLN, biskopsvikarie för gudstjänstlivet
I credo | sid. 31 Vår trosbekännelse (9) trosbekännelsen har vi hittills fokuserat på Fadern och på Sonen och nu handlar det om oss själva: För oss människor och för vår frälsnings skull nedsteg han från himmelen. Gud, i sin eviga fullkomlighet och glädje, saknar ingenting, men kärlekens natur är att ge sig själv! Gud skapar oss inte för att tillfredsställa något behov, utan av kärlek. Kärleken längtar alltid efter ömsesidighet. Gud som inte saknar någonting längtar efter vår egen kärlek. Han vill dela sin glädje med oss. Kärleken är en gåva, den ges och tas emot av fria varelser, Gud kan bara erbjuda sin kärlek till sina skapade varelser. Kärleken är sårbar. När Gud skapar människan med en fri vilja, gör han sig sårbar, han engagerar sig, han förväntar sig att vi ska besvara hans kärlek. Han hoppas på det. Gud vill att människan ska växa. Hon är skapad till Guds avbild, kallad till att förverkliga Guds likhet och bli sig själv, det vill säga ge sitt liv och hela skapelsen tillbaka som ett tacksägelseoffer åt den som ständigt ger henne allt. Från början har Gud älskat och utvalt oss (Ef 1:4). Från början vill skaparen ingå ett förbund med sin skapelse. Gud stiger ner och kommer människan till mötes redan från begynnelsen. Han kommer ner och promenerar ”i trädgården i den svala kvällsvinden” för att umgås med människan, men ljudet av hans steg får henne att gömma sig. Hon är rädd. Ormen har, med sina ord, förgiftat hennes hjärta, hon känner inte igen kärlekens ansikte, hon misstänker sin skapare. Gud ger sig inte, från och med nu ger han sig iväg och söker den som flyr för honom. Han blir människans gode herde. Han kommer ner och kallar Abraham. I honom vill han välsigna alla släkten på jorden. Han uppenbarar sig för Mose och säger till honom: ”Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten. Jag har hört deras klagorop över sina slavdrivare – ja, jag vet vad de får lida. Därför har jag stigit ner för att befria dem” (2Mos 37-8). Han böjer sig ner, han är som en far för sitt folk: ”det var jag som lärde Efraim gå och jag som tog dem i mina armar, men de förstod inte att jag botade dem. Med trofasthetens band drog jag dem, med kärlekens rep. Jag var som den som lyfter upp ett barn till kinden. Jag böjde mig ner och gav dem att äta’’ (Hos 11:3). För oss människor och för vår frälsnings skull steg han ned från himmelen. När tiden var inne sände Fadern sin Son till världen. Sonens nedstigande har förberetts under hela mänsklighetens historia och är dess höjdpunkt. I mässan ber prästen i den fjärde eukaristiska bönen: ”I din barmhärtighet kom du alla människor till hjälp, för att de skulle söka och finna dig. Åter och åter har du erbjudit människan ditt förbund och genom profeterna lärt henne att hoppas på frälsningen. Och så älskade du världen, helige Fader, att du, när tiden var inne, sände din ende Son för att rädda oss.” Den ”genom vilken allting är skapat” har stigit ner för oss människor, och det förbund som Gud från all evighet erbjuder människan sker, efter människans synd, genom Jesu Kristi blod: ”för vår frälsnings skull”. ”Ordet blev kött för att frälsa oss och försona oss med Gud”, läser vi i Katolska Kyrkans Katekes. ’’Vår sjuka natur längtade efter att bli frisk; vår fallna natur längtade efter att upprättas; vår döda natur längtade efter att återuppväckas. Vi hade mist det goda, vi måste få det tillbaka. Vi var instängda i mörkret men måste få ljuset tillbaka. Vi var fångna och väntade på en befriare’’ (Gregorius av Nyssa). Ordet blev kött för att vi på detta sätt skulle kära känna Guds kärlek: ”Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende Son till världen för att vi skulle få liv genom honom” (1 Joh 4:9). Ordet blev kött för att bli vår förebild i helighet: ”ta på er mitt ok och lär av mig…” (Matt 11:29). ”jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6). Ordet blev kött för att göra oss ”delaktiga av den gudomliga naturen”(2 Pet 1:4). ”Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud” (Athanasius). ”Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar’’ (Thomas av Aquino). (Se KKK 457, 458, 459, 460.) Ormen lurade människan till att tro att hon kunde bli Gud av egen kraft, utan Gud, och hon blev instängd i sin synd. Ordet kommer ner. Han ger sitt liv för människan och öppnar för henne paradisets portar, som är att leva med Gud för evigt, att dela hans liv och glädje. Fotnot: KKK: Katolska Kyrkans Katekes Sr Veronica Tournier OP
Page 1 and 2: #10 8 oktober 2010 Pris 40 kr Salig
Page 3 and 4: ”Ett lands behandling av dess rom
Page 5 and 6: nyheter utrikes | sid. 5 Km i Birmi
Page 7 and 8: Hem till bloggen. Två präster fr
Page 9 and 10: I enskildhet. En som inte ville fir
Page 11 and 12: som begått fel och uttryckte sin
Page 13 and 14: Under de senaste 500 åren har inge
Page 15 and 16: Tanken på en högskola väcktes i
Page 17 and 18: På kvällen var det dags för mer
Page 19 and 20: Glad festdeltagare. Sr Elisha Mary
Page 21 and 22: Dela hans liv - en uppföljare Nu h
Page 23 and 24: Välbesökt kyrka. Interiör av S:t
Page 25 and 26: ”Glädjens skola.” Fader Mamdou
Page 27 and 28: 100-årsjubileum nästa år År 201
Page 29: Reträtter med bön för inre helan
Page 33 and 34: Det förefaller mig som om Kyrkan u
Page 35 and 36: Måltidsgemenskap Den här typen av
Page 37 and 38: Motiv mellan schablonmönster. Ett
Page 39 and 40: ”…där två eller tre är samla
Page 41 and 42: Citaten är ofta jordnära och konk
Page 43 and 44: Den 8 juli avled syster Edit Hincz.
Page 45 and 46: Biskop Anders kalender OKTOBER/NOVE
Page 47 and 48: sätt blir de mer förankrade i en

Km 10 2010 - Katolskt Magasin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?