Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sid. 36 | kultur<br />
500-årige Albert berättar på våra kyrkväggar<br />
Fyra böcker om Albertus Pictor:<br />
Pia Melin (red.):<br />
Albertus Pictor: Målare av sin tid. Bilder i urval samt studier och analyser<br />
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 2009<br />
Christina Sandquist Öberg (red.):<br />
Albertus Pictor: Målare av sin tid. Samtliga bevarade motiv och språkband med kommentarer och analyser<br />
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, 2009<br />
Hans Hartman och Kerstin Selén:<br />
Väggarna talar. Albertus Pictors kyrkor<br />
Ordbruket AB, Järlåsa, 2009<br />
Martin Lönnebo och Tord Harlin:<br />
Pilgrimsbok: I Albertus Pictors fotspår<br />
Karin Hallgren Produktion, Uppsala, 2009<br />
Evangelistsymbol. På bilden ser vi Markus-lejonet med ett språkband som<br />
identifierar honom. Evangelistymbolerna är inspirerade av texten i Upp 4:7<br />
som i sin tur inspirerades av de väsenden som enligt Hesekiel 1:<strong>10</strong> omger<br />
Guds tron.<br />
Foto: Michael Andersson<br />
Medeltida konstnärer brukar vara anonyma, men det finns<br />
undantag. En av de mest kända och numera närmast att<br />
betecknas som folkkär i Sverige är den tyskfödde Albert<br />
Ymmenhausen/Immenhausen som etablerade sig i Sverige vid<br />
mitten av 1400-talet som pärlstickare och även målare.<br />
Troligtvis kommer efternamnet sig av den ort i Tyskland som<br />
han härstammade från, men eftersom det finns flera<br />
Immenhausen går det inte att säga vilken av dem det var. Efter<br />
två världskrig är det inte att förvänta sig att arkivalier från historisk<br />
tid bevarats på samma sätt som i vårt mer fredliga land.<br />
Tyskland var vid hans tid halvvägs in i renässansen, men<br />
Sverige var ännu inte där. Det tog på den tiden lång tid för idéer<br />
att spridas, eftersom de färdades från mun till mun. Under<br />
1400-talets första hälft bidrog särskilt den italienske teoreti -<br />
kern Leone Battista Alberti till att öka konstnärernas känsla för<br />
sitt eget värde genom sitt måleritraktat.<br />
Växande självuppskattning ledde till att målare började<br />
betrakta sig som något förmer än en vanlig hantverkare, vilket<br />
skilde sig från medeltida synsätt, och de började därför signera<br />
sina verk mer allmänt. Denna praxis spred sig vidare utanför<br />
Italien till angränsande länder. Det är därför inte särskilt förvånande<br />
att den tyske Albertus tillägnat sig vanan att med stolt -<br />
het deklarera vilka verk han betraktade som sina egna.<br />
Att Albert blev invandrare i Sverige är inte heller så konstigt,<br />
många tyska hantverkare begav sig norrut för att etablera sig<br />
eftersom verkstadskonkurrensen i Tyskland var hård.<br />
Dessutom brukade hantverkare på den tiden ge sig iväg på<br />
långa gesällvandringar i yngre år och råkade de då få möjlighet<br />
att etablera sig efter vägen, så tog de säkert chansen. Det har<br />
spekulerats i om Albert kallades till Sverige av någon svensk<br />
adelsman eller kyrkofurste, men några bevis finns inte. Vad<br />
man vet är att han blir synlig i svenska arkivalier första gången
Change language