Originalskrift i flerspråkiga bibliotekskataloger - BADA - Högskolan i ...

Uppläggningen av mitt arbete visar att det här inte är frågan om en litteraturinventering med
krav på ett urval som är fullständigt och heltäckande eller statistiskt representativt. Mitt arbete
har varit av mer kvalitativ natur. Urvalet har skett stegvis med syftet att uppnå så kallad
informationsmättnad. Dvs man arbetar med att bygga på urvalet ända till dess att nya material
gång på gång visar sig upprepa information i redan insamlade källor.
3.1 Disposition
Efter de tre inledande kapitlen följer kapitel fyra som innehåller en presentation av den
litteratur och tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsarbetet. Därefter har jag valt
att strukturera upp arbetet i tre övergripande avsnitt: Det första behandlar romanisering i
bibliografiska sammanhang (kap. 5), det andra avsnittet beskriver bland annat tekniska
problem och lösningar för icke-latinsk skrift i den datoriserade miljön (kap. 6) och det tredje
visar mer konkret på flerspråkiga bibliografiska resurser och tillämpningar (kap. 7).
Romanisering och lagring av datorbaserad text är egentligen två skilda ämnesområden. I den
bibliografiska miljön möts de båda som arbetsredskap för att återvinna information. För att
förstå vikten av att ett språk skrivs med sitt ”eget” skriftsystem bör man vara medveten om
metodens konsekvenser. I kapitlet som behandlar romanisering ger jag exempel på vad som
sker då ett skriftsystem ersätts med ett annat. Förutom detta tar jag också upp dess historia, de
bakomliggande idéerna och den kritik som sedan flera decennier funnits mot att metoden
används i bibliografiska sammanhang.
I uppsatsens tekniska kapitel går jag igenom utvecklingen av teckenuppsättningar, från ASCII
till Unicode och visar på några problem som olika skriftsystem medför i den datoriserade
miljön. När bibliotekskatalogen automatiserades medförde detta först att originalskrift blev en
omöjlighet men så småningom hittade man lösningar för hur den nya tekniken kunde
användas. ALEPH och MINISIS är exempel på tidiga system som införde originalskrift i
katalogposterna. I dag finns det olika modeller för hur ett flerspråkigt MARC-format kan se
ut. En revolutionerande utveckling på den tekniska sidan då det gäller lagring av icke-latinsk
skrift är teckenuppsättningen Unicode som under de senaste tio åren definitivt har förändrat
möjligheterna till flerspråkiga tillämpningar. Jag beskriver hur Unicode är strukturerat men
också den kritik som finns i och med att Unicode inte löser alla problem.
I det tredje övergripande avsnittet, kapitel 7, beskriver jag först de två stora bibliografiska
databaserna OCLC WorldCat och RLG Union Catalog där de bakomliggande
organisationerna Online Computer Library Center (OCLC) och The Research Libraries Group
(RLG) utvecklat olika programvaror för katalogisering och sökning med originalskrift. Den
bibliografiska informationen i dessa databaser delas och används av många bibliotek men alla
använder sig inte av originalskriften. Två bibliotek som gör detta är Queens Library och
SOAS och dessa ger jag som exempel på bibliotek som tillämpar originalskrift. Detta avsnitt
rymmer också beskrivningen av de sökningar med arabisk skrift jag själv utfört i deras
respektive katalog.
I slutet av uppsatsen frågar jag mig vad som händer på området i Sverige idag. Jag gör en kort
beskrivning av en bibliotekskatalog i landet som innehåller poster med kinesisk och japansk
skrift: Östasiatiska museets bibliotek i Stockholm. Jag berättar därefter kortfattat vilka
möjligheter och planer som finns på LIBRIS att införa originalskrift i sitt system. Jag nämner
6