Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar
Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar
Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Domarbanans framtid<br />
Unga berättar<br />
Branden i Lycksele<br />
En trotsig tonåring<br />
Två blir en<br />
- Vänersborg och Trollhättan<br />
nr 2 <strong>2004</strong><br />
domkretsen<br />
EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET<br />
Läs om Ann-Marie Sjöberg<br />
- ny rådman i Gävle
LEDARE INNEHÅLL<br />
Verakritiker kommer att bli Veraentusiaster<br />
UNDER VÅREN HAR utvecklingen av Vera i<br />
basversion slutförts. Samtidigt har införandet<br />
i domstolarna satt ordentligt fart. När<br />
detta skrivs har ett drygt 50-tal domstolar<br />
och nämnder fått Vera.<br />
I april nästa år ska alla<br />
domstolar och nämnder<br />
omfattas.<br />
Den version av Vera<br />
som nu levereras är en<br />
grundversion som har i<br />
stort sett all den funktionalitet<br />
som MÅHS har.<br />
Det ligger därför nära<br />
till hands att göra jämförelser.<br />
Men om vi bara<br />
nöjt oss med vad MÅHS<br />
kan prestera hade vi<br />
naturligtvis aldrig börjat<br />
utveckla Vera.<br />
Vera är inte MÅHS<br />
i nya kläder. Vera är ett<br />
domkretsen<br />
nr 2/<strong>2004</strong><br />
POSTADRESS Domstolsverket<br />
551 81 Jönköping<br />
TELEFON 036 15 53 00<br />
FAX 036 15 09 04<br />
E-POST domkretsen@dom.se<br />
ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind<br />
REDAKTÖR Peder Jonsson<br />
REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson<br />
MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg,<br />
Anne Hammarskjöld, Katarina Juvander, Petra Meyer,<br />
Annina Rabe, Gudrun Rosén, Petra Thor-Jonzon,<br />
Magnus Västerbro<br />
LAYOUT Johanna Blomberg, Per Carlsson<br />
TRYCK Danagårds Grafiska AB<br />
UPPLAGA 7 200 ex<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
nr 2 <strong>2004</strong><br />
domkretsen<br />
Domarebanans framtid<br />
Unga berättar<br />
Branden i Lycksele<br />
En trotsig tonåring<br />
EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET<br />
Två blir en<br />
- Vänersborg och Trollhättan<br />
Läs om Ann-Marie Sjöberg<br />
- ny rådman i Gävle<br />
Rådman<br />
Ann-Marie Sjöberg<br />
berättar om arbetsglädje<br />
och sin juridiska bana på<br />
sidan 13.<br />
FOTO Mauro Rongione<br />
2 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
helt nytt system som när det är utbyggt ska<br />
stödja i stort sett all verksamhet i domstolen<br />
och kunna kommunicera på många sätt med<br />
dem som domstolarna samarbetar med.<br />
2 LEDARE<br />
Vera har tagits emot<br />
med blandade känslor.<br />
Många är kritiska till<br />
hur en del av basfunktionerna<br />
fungerar men<br />
ser samtidigt positivt på<br />
alla nya möjligheter som<br />
ett modernt system för<br />
med sig.<br />
Prestanda och svarstider<br />
har påverkat arbetet<br />
i Vera - både i den<br />
skarpa versionen och i<br />
utbildningsversionen.<br />
Detta anser vi oss nu ha<br />
fått ordning på men vi<br />
följer naturligtvis svarstiderna<br />
kontinuerligt.<br />
Innehåll nr 2 <strong>2004</strong><br />
3 NY UTBILDNING<br />
Statistik I Verksamheten<br />
4 AKTUELLT Brottmål i Vera<br />
5 Moderna lokaler i Malmö<br />
6 Heroiska insatser i Lycksele<br />
8 GÄSTTYCKARE<br />
Staffan Levén<br />
10 AKTUELLT Åsikterna om<br />
domarbanan går isär<br />
13 Ann-Marie Sjöberg PÅ NY<br />
TJÄNST<br />
14 PROFIL Gudrun Antemar<br />
16 TEMA Medarbetarens rätt, etik<br />
och moral, unga berättar och<br />
byte av arbetsplats inspirerar<br />
22 AKTUELLT Brottsutredare utan<br />
polisiär bakgrund<br />
Utvecklingsarbetet har involverat många<br />
i domstolsväsendet. Detta till trots visar det<br />
sig när Vera börjar användas i praktiken att<br />
en del funktioner behöver utvecklas ytterligare.<br />
Vi arbetar nu på högvarv med att förbättra<br />
och trimma in systemet. Bland annat<br />
ska vi konstruera om dokumenthanteringen<br />
vid kallelser. I detta arbete behöver vi ett<br />
konstruktivt stöd från alla dem som arbetar<br />
med Vera.<br />
Vera är ett modernt och utvecklingsbart<br />
system. Även om många nu är skeptiska är<br />
jag övertygad om att den skepticismen med<br />
tiden kommer att förbytas i entusiasm.<br />
Sommarhälsningar<br />
Stefan Strömberg<br />
23 Intressanta föredrag och<br />
rapporter<br />
24 VERA en trotsig tonåring<br />
26 AKTUELLT Användarna i fokus<br />
27 Tre års förlängt förordnande<br />
28 EN DAG blir två en i<br />
Vänersborg<br />
30 Teater och intressanta<br />
föreläsare på seminarium<br />
32 AKTUELLT Framtidens domstol<br />
i Uppsala<br />
34 Pocketbok i hängmattan<br />
36 KULTUR OCH HISTORIA<br />
1800-talet i rättsligt vakuum<br />
38 NOTISER<br />
40 Finlands ros och VI FEM
Dags att börja räkna med SIV<br />
Ingela Bergström, hovrätten för Nedre Norrland<br />
Carl Furengren, Domstolsverket<br />
Åke Eriksson, Hudiksvalls tingsrätt<br />
Som ett led i införandet genomför Domstolsverket nu en rad<br />
SIV-kurser. Till exempel på Stockholms tingsrätt den 12 mars.<br />
Där var deltagarna mer än nöjda med sina första intryck av<br />
Statistik I Verksamheten, SIV.<br />
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO CARL JOHAN ERIKSON<br />
DELTAGARNA PÅ SIV-KURSEN kunde inte<br />
vara i bättre händer. Utbildnings ansvarige<br />
Carl Furengren är en av Domstolsverkets<br />
nyckelpersoner i utvecklingen av SIV. Han är<br />
knuten till ekonomiavdelningen. SIV är en<br />
mer flexibel efterföljare till ISS, det gamla<br />
internstatistikprogrammet, berättar Carl<br />
Furengren.<br />
– SIV kommer att finnas i versionerna SIV<br />
och SIV Plus, där den senare är mer av ett<br />
analysverktyg och erbjuder mer avancerade<br />
anpassningar, till exempel beräkningar och<br />
skapandet av parametrar.<br />
Carl Furengren framhåller att SIV och SIV<br />
Plus öppnar möjligheter som inte tidigare<br />
varit tillgängliga.<br />
– SIV har betydligt fler sök- och urvals-<br />
»Nu får domstolarna ett flexibelt<br />
verktyg för överblick, analys, jämförelser<br />
och uppföljning av verksamheten<br />
på organisationsnivå.«<br />
Carl Furengren, utbildningsansvarig<br />
möjligheter än ISS. Nu får domstolarna ett<br />
flexibelt verktyg för överblick, analys, jämförelser<br />
och uppföljning av verksamheten. Nu<br />
har alla användare tillgång till all information,<br />
det vill säga nu kan de jämföra sig med<br />
andra domstolar.<br />
Domstolsverket representeras idag också<br />
av Owe Liljegren, budgethandläggare med<br />
lång erfarenhet av statistikarbete. Owe<br />
Liljegren är påtagligt nöjd med det nya statistikstödet.<br />
– SIV erbjuder andra möjligheter till sammanställning<br />
och analys än vi tidigare haft<br />
tillgång till. Det är spännande att få vara<br />
med i utvecklingen.<br />
Det är ingen stor grupp som deltar idag<br />
och flera har just avslutat en Vera-kurs på<br />
nästan två veckor. Men alla lyssnar och arbetar<br />
koncentrerat för att lösa övningsuppgifterna.<br />
Ingela Bergström, domstolssekreterare<br />
vid hovrätten för nedre Norrland, är på kurs<br />
NY UTBILDNING<br />
för att bli SIV-lärare på sin domstol.<br />
– Vi har redan SIV, så jag kunde lite innan<br />
kursen. Det jag sett av SIV så här långt tycker<br />
jag är enkelt och bra. Och handen på hjärtat<br />
– ur ett lärarperspektiv är det klart att det<br />
är lättare att vara för ambassadör för något<br />
som är bra.<br />
Åke Eriksson, administratör vid tingsrätten<br />
i Hudiksvall, är ytterligare en nöjd deltagare.<br />
– Jag är statistikfreak och har länge hållit<br />
på med internstatistiken, ISS. SIV verkar<br />
väldigt bra och flexibelt – man kan ta fram<br />
vilken statistik som helst. Nu kan man verkligen<br />
leka med siffrorna och det känns bra.<br />
Sedan är det klart att det alltid tar lite tid att<br />
vänja sig vid något nytt, men ganska snabbt<br />
glöms det gamla bort och man vill inte byta<br />
tillbaka. Det mest nervösa nu är att hålla liv<br />
i SIV-kunskaperna i två månader. Den 3 maj<br />
ska vi in. u<br />
Kort om SIV<br />
TEXT CARL FURENGREN,<br />
ANNE HAMMARSKJÖLD<br />
SIV betyder Statistik I Verksamheten och är<br />
ett verktyg för planering och uppföljning för<br />
domstolarna. SIV följer Veras införandeplan.<br />
Vera är SIVs källdatabas, vilket innebär att<br />
de uppgifter som registreras i Vera kan tas<br />
ut som statistik i SIV. SIV innehåller avidentifierad<br />
statistik och de ändringar som görs<br />
i Vera under dagen läses över till SIV varje<br />
natt. Historiska måluppgifter hämtas främst<br />
från statistikkällorna ABB och Sema.<br />
Precis som Vera är SIV en webb-baserad<br />
lösning. I botten finns programvaran Oracle<br />
Discoverer Viewer och Discoverer Plus, en<br />
avancerad men användarvänlig plattform för<br />
sökningar, sammanställningar och presentation<br />
av information, i detta fall domstolsstatistik,<br />
från olika typer av datakällor.<br />
SIV ersätter andra statistiksystem, till<br />
exempel internstatistiken (ISS) för underrätter.<br />
När samtliga domstolar tagit Vera i drift<br />
blir SIV ett gemensamt statistiksystem för<br />
alla domstolar.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 3
AKTUELLT<br />
Brottmål ny funktion när<br />
tingsrätterna går in i Vera<br />
De första tingsrätterna har börjat arbeta i Vera. Med det följer en ny brottmålsfunktion. Information som<br />
håller hög kvalitet ska kunna föras över från tingsrätterna till polisens system utan avbrott.<br />
TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PER CARLSSON<br />
KARIN NACKE, chef för sektionen<br />
för verksamhetsstöd på<br />
Domstolsverket, summerar arbetet<br />
med brottmålsfunktionen<br />
i Vera, domstolsväsendets nya<br />
verksamhetsstöd, så här långt:<br />
– Det har varit viktigt för oss<br />
att utveckla ett bra stöd i Vera<br />
för domare när de skapar<br />
brottmålsavgöranden. Ett antal<br />
domare har deltagit i arbetet<br />
med vår kvalitetssäkring. Under<br />
ett år rapporterar tingsrätterna<br />
över 60 000 avgöranden till<br />
Rikspolisstyrelsens (RPS) system;<br />
information som sedan går<br />
vidare till exempelvis belastningsregistret.<br />
Vi vill skapa förutsättningar<br />
för hög kvalitet på de uppgifter<br />
som förs över från domstolarna till RPS.<br />
Hittills har de driftsatta tingsrätterna rapporterat<br />
cirka 100 avgöranden till RPS med hjälp<br />
av den nya kommunikationslösningen i Vera.<br />
Under året kommer vi tillsammans med RPS<br />
att noga följa upp resultatet av överföringarna<br />
från Vera.<br />
BÄTTRE STÖD ÄVEN FÖR DOMARE<br />
Agneta Kornstrand är en av flera jurister på<br />
Domstolsverket som har arbetat med att ta<br />
fram brottmålsfunktionen i Vera. Hon har<br />
bland annat jobbat med kravspecifikationer<br />
för rapporteringen av brottmålsavgöranden<br />
till Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens<br />
system.<br />
– Brottmålsfunktionen i Vera har en ny<br />
4 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
struktur som möjliggör en bättre kvalitetskontroll<br />
på de uppgifter som registreras<br />
och som dessutom ger användarna stöd vid<br />
registreringen. Vi har försökt minimera möjligheterna<br />
att skriva fritext, och domsluten<br />
går inte att redigera i Word. Detta har vi<br />
gjort för att minska risken för fel i domsluten,<br />
säger Agneta Kornstrand.<br />
Brottmålsfunktionen är tänkt att ge<br />
domaren stöd i samband med överläggning.<br />
Det finns bland annat stöd för vilka förordnanden<br />
som kan kombineras med varandra,<br />
och när ett domslut är färdigt utför Vera<br />
en del kontroller. Tanken är att ett domslut<br />
ska vara förberett inför förhandlingen så att<br />
domaren då ska kunna registrera brott och<br />
påföljd i Vera och därmed - i de flesta fall -<br />
kunna färdigställa domslutet.<br />
– En annan nyhet är att<br />
användarna i Vera inte behöver<br />
ta ställning till vilka blanketter<br />
som ska bifogas domen, fortsätter<br />
Agneta Kornstrand. I Vera<br />
väljer man istället mellan ett fåtal<br />
avgörandetyper. Detta kommer<br />
också att underlätta arbetet på<br />
domstolarna.<br />
NÄRA SAMARBETE<br />
Domstolsverket och<br />
Rikspolisstyrelsen har haft ett<br />
nära samarbete under flera år<br />
för att se till att information<br />
smidigt kan föras över från<br />
Vera till polisens system (RIsystemet).<br />
Arbetet avslutades<br />
med tester under våren, och i början av<br />
maj var det dags för skarp drift. I samband<br />
med det besökte en projektgrupp från RPS<br />
Domstolsverket, bland annat för att själva<br />
för första gången få prova på Vera. Robert<br />
Strand har arbetat på RPS med förvaltningen<br />
av RI-systemet sedan mitten av 70-talet,<br />
och han är nöjd med samarbetet med<br />
Domstolsverket.<br />
– Vi befinner oss ju fortfarande på ett<br />
tidigt stadium, men jag tycker resultatet är<br />
över förväntan så här långt. Vi har haft ett<br />
väldigt bra samarbete med alla som har<br />
arbetat med utvecklingen av Vera. Jag är<br />
övertygad redan nu, efter att de första avgörandena<br />
kommit in, om att Vera kommer att<br />
bli ett mycket bra användarstöd när det är<br />
fullt utvecklat. ♦
Barbro Thorblad och Thomas Bodström minglade med bland andra lagman Lena Berke, Stockholms tingsrätt, polismästare Ulla Ardermark samt överåklagare Sven-Erik Alheim.<br />
Modern lösning i anrik byggnad<br />
Den tredje juni invigdes den ombyggda Malmö tingsrätt av<br />
justitieminister Thomas Bodström. Efter en lång och prövande<br />
byggperiod fanns det mycket att fira denna dag. Så var också<br />
lagman Barbro Thorblad märkbart nöjd när hon hälsade välkommen<br />
till ”<strong>Sveriges</strong> äldsta och yngsta domstolsbyggnad”.<br />
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO SVANTE ÖRNBERG<br />
MALMÖ TINGSRÄTT HUSERAR i lokaler som<br />
delvis har anor från 1546. Den tredje juni samlades<br />
närmare 200 gäster för att efter två och<br />
ett halvt års planering och projektering fira den<br />
nygamla tingsrätten. Ombyggnationen har<br />
varit en lång process, som initierades av förre<br />
lagmannen Ulf Arrfelt flera år innan byggdammet<br />
lade sig som Lützendimman i december<br />
2002. Målet med projekteringen var att samla<br />
alla medarbetare i gemensamma, ändamålsenliga<br />
och trivsamma lokaler. Detta efter att<br />
tvistemåls- respektive brottmålsavdel ningarna<br />
under lång tid funnits i olika hus, berättar lagman<br />
Barbro Thorblad.<br />
– Tvistemålsavdelningen satt i egna<br />
lokaler och det påverkade självklart det dagliga<br />
arbetet. Jag vet inte hur många kilometer<br />
våra vaktmästare vandrat genom åren. Även<br />
för oss andra har avstånden påverkat arbetet.<br />
Det kräver ju en del om man vill samråda<br />
med någon i ett annat hus.<br />
Thomas Andersson, lokalplanerare på<br />
Domstolsverkets lokalsektion, har arbetat med<br />
projektet sedan den officiella starten vintern<br />
2001. Han är mycket nöjd över resultatet, som<br />
ingen trodde var möjligt när de olika alternativen<br />
för ombyggnation först diskuterades.<br />
– Ingen trodde att vi skulle få in hela<br />
verksamheten i samma hus. Det bästa vi<br />
hoppades på var att kunna samla all personal<br />
på ett ställe, men kanske behålla förhandlingssalarna<br />
på andra sidan gatan. Det har verkligen<br />
varit positivt att vi hittade en lösning så att<br />
både den dömande och den administrativa<br />
verksamheten rymdes på ett ställe.<br />
Hemligheten bakom den nyfunna ytan<br />
var att utnyttja befintliga utrymmen på ett<br />
mer effektivt sätt. Stora rum delades in i flera<br />
mindre, och i tillbyggnaden från 1960-talet<br />
fick kallvinden en ny roll som ”plan 5”. Här<br />
arbetar nu bland annat brottmålsavdelningen<br />
i ljusa rum med vinklade tak och pittoresk<br />
utsikt över Malmös takåsar. Och det är bara<br />
en bråkdel av förändringarna. Under om -<br />
byg gnationen revs de gamla lokalerna ut<br />
helt och hållet. Av tingsrättens cirka 120<br />
medarbetare fick 50 under ett år flytta till<br />
mycket provisoriska lokaler. Allt för att erbjuda<br />
byggentreprenörer och inredare möjligheter<br />
att bygga om arbetsrum, arkivet, vaktmästeriet,<br />
regi stratorsexpeditionen och telefonväxeln.<br />
Dessutom flyttades biblioteket från<br />
botten våningen till förmån för nya förhandlingssalar.<br />
Ny teknik har installerats i förhandlingssalarna<br />
och säkerheten har förbättrats.<br />
Det enda som är sig någorlunda likt är förhandlingssalarna<br />
och övriga utrymmen i det<br />
gamla rådhuset, berättar Barbro Thorblad.<br />
Lagmannen framhåller också att det är den<br />
positiva attityden hos tingsrättens anställda<br />
som gjort att tingsrätten kunnat fortsätta att<br />
fungera väl under den 18 månader långa<br />
ombyggnadstiden.<br />
– Ombyggnationen har varit mycket<br />
besvärlig för alla. Ändå har klagomålen varit få<br />
och alla har gjort sitt bästa för att hålla humöret<br />
uppe. Därför är det väldigt roligt att alla är<br />
så nöjda med sin nya arbetsmiljö.<br />
Även Thomas Andersson framhåller det<br />
goda humöret som kännetecknande för<br />
Malmöprojektet.<br />
– Den process som personalen gått<br />
igenom har inneburit stora påfrestningar<br />
som fordrar tålamod och positiv inställning.<br />
De har varit helt fantastiska. Jag vill också<br />
framhålla byggentreprenörens, inredningsarkitektens<br />
och fastighetsägarens enorma<br />
engagemang. Alla som varit inblandade i<br />
detta projekt har gjort mer än man kunnat<br />
förvänta sig.<br />
Stämningen var också hög redan från<br />
början när tingsrättens medarbetare, tillsam-<br />
»De nya lokalerna är helt fantastiska.<br />
Det absolut viktigaste är att vi är<br />
i ett hus, arbets mässigt och för<br />
gemenskapen är det mycket lättare<br />
när man finns nära varandra.«<br />
Barbro Thorblad, lagman<br />
mans med inbjudna dignitärer och andra<br />
gäster, samlades på invigningsdagen. I sitt<br />
tal prisade justitieminister Thomas Bodström<br />
Malmös moderna tingsrätt.<br />
– En bra och trevlig arbetsmiljö betyder<br />
mycket, också för oss tåliga jurister. Nu återstår<br />
att ta vara på möjligheterna som de nya<br />
lokalerna erbjuder, och jag vet att utvecklingen<br />
av arbetsformerna pågår som bäst.<br />
För mig är Malmö tingsrätt ett glädjande<br />
resultat av den pågående effektiviseringen av<br />
det svenska domstolsväsendet.<br />
Efter tal av Barbro Thorblad och Domstols<br />
verkets generaldirektör Stefan Strömberg<br />
samlades gästerna under magnifika, gamla<br />
kristallkronor för att njuta av snittar och<br />
vin. Det var en stor dag för Malmö tingsrätt<br />
och kanske för hela domstolsväsendet.<br />
Metamorfosen vid Stortorget i Malmö bevisar<br />
att det även under mycket gamla tak ryms<br />
nya möjligheter. u<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 5
AKTUELLT<br />
Heroiska insatser när tingsrätten<br />
i Lycksele brann<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO ERIK SUNDSTRÖM<br />
Lycksele tingshus, en av stadens äldsta och i mångas ögon vackraste byggnader, totalförstördes vid en<br />
brand tidigt på Kristihimmelfärdsmorgon. Efter en enorm insats från många inblandade, bland andra lagmannen<br />
Erik Sundström, vaktmästaren Kjell Johansson och beredningsjuristen Michael Bergelin, kunde personalen<br />
börja arbeta igen på måndagsmorgonen i nya lokaler.<br />
TINGSHUSET FRÅN 1909 var en av de ståtligare<br />
byggnaderna i trä i Lycksele. Många av<br />
tingsrättens medarbetare har arbetat i tingshuset<br />
hela sitt yrkesverksamma liv. Branden<br />
den 20 maj var anlagd och två personer har<br />
åtalats för mordbrand.<br />
HANDLINGSKRAFT TROTS STOR SORG<br />
Erik Sundström berättar att personalen agerade<br />
handfast. De samlades snabbt utanför<br />
tingshuset och alla hjälpte till så gott de<br />
kunde. – Det var med mycket smärta vi såg<br />
vår arbetsplats i lågor, säger Erik Sundström.<br />
Dessbättre hann luften aldrig gå ur oss. Vår<br />
första prioritering var att få ut alla mål och<br />
ärenden samt våra backuppband, innan<br />
huset var helt rökfyllt. Därefter gällde det<br />
att ordna lokal och se till att verksamheten<br />
kunde fungera ”som vanligt” efter helgen.<br />
Vi lyckades rätt bra och förlorade bara en<br />
dag, och det var fredagen som ändå var en<br />
förhandlingsfri klämdag.<br />
KUNDE HA BLIVIT STÖRRE KATASTROF<br />
Räddningstjänsten räddade Lycksele från en<br />
större katastrof. Det blåste mycket under<br />
6 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
morgonen och det var stor risk för att branden<br />
kunde sprida sig till intilliggande hus.<br />
– Min familj fick order om att evakuera vårt<br />
hus som ligger nära tingsrätten, men som<br />
tur var kunde branden stoppas, berättar Erik<br />
Sundström.<br />
Erik Sundström berömmer särskilt vaktmästare<br />
Kjell Johanssons insats. Utan honom<br />
hade inte så mycket kunnat räddas.<br />
– Man tror inte att röken har sådan<br />
effekt som den har, berättar Kjell Johansson.<br />
Jag blev väckt av räddningstjänsten på<br />
morgonen den där kalla dagen med nordliga<br />
vindar. Jag kom till tingsrätten före brandbilen<br />
och låste upp. Eftersom det brann utanför<br />
huset förstod jag nästan på en gång att<br />
branden var anlagd. Adrenalinet strömmade<br />
till när jag tillsammans med lagmannen<br />
sprang upp till tingsrättens rökfyllda övre<br />
plan där juristerna hade sina rum. Från juristernas<br />
bord samlade vi ihop alla akter vi såg.<br />
Därefter bar vi två ut alla hängmappar med<br />
mål från kanslipersonalens rum på tingsrättens<br />
nedre plan, samtidigt som det blev mer<br />
och mer rökfyllt när elden spred sig på det<br />
övre planet. Vi fick även med oss de flesta<br />
konstverken, tingsrättens backuppband som<br />
hade gått under natten och några av våra<br />
datorer, berättar Kjell Johansson.<br />
Brandkårens rökdykare lyckades med<br />
viss möda rädda Olle Blombergs stora tavla<br />
”De fyra sfärerna” eller ”Livets labyrint” som<br />
hängde i förhandlingssalen. Rökdykarna fick<br />
skruva ner tavlan och såga sönder ramen för<br />
att få ut tavlan genom fönstret. – En konservator<br />
har tittat på verket och konstaterat<br />
att skadorna inte är så allvarliga som vi först<br />
befarade, säger lagmannen.<br />
När rökdykarna hade kommit ut med<br />
tavlan sprang Kjell Johansson in i den brinnande<br />
tingsrätten. – Häradshövdingen Frans<br />
Gustaf Timelins gamla domarstol från 1909<br />
fanns kvar där inne. Jag sprang fram till stolen<br />
och tog den som skydd över mig för det<br />
ramlade så mycket brinnande kol från taket,<br />
berättar den våghalsige vaktmästaren, som<br />
räddade det oersättliga föremålet.<br />
LOKALFRÅGAN LÖSTE SIG SAMMA DAG<br />
Samtidigt som branden rasade som värst<br />
påbörjade tingsrätten sin jakt efter nya<br />
lokaler. En av medborgarhusets vaktmästare
fanns på plats vid branden och kunde upplysa<br />
lagmannen om att lediga lokaler fanns<br />
i medborgarhuset, ett par hundra meter<br />
från det gamla tingshuset. Tingsrätten fick<br />
omedelbart därefter ytterligare två tips om<br />
lediga lokaler i centrala Lycksele. Eftersom så<br />
gott som hela personalstyrkan fanns samlad<br />
utanför den brinnande tingsrätten kunde<br />
man i samlad trupp inspektera de erbjudna<br />
lokalerna. Det tog inte lång stund innan<br />
gruppen bestämde sig för att lokalerna i<br />
medborgarhuset var bäst lämpade för en<br />
provisorisk arbetsplats, och vid lunchtid,<br />
medan branden ännu pågick, kunde flytten<br />
till de nya lokalerna påbörjas.<br />
VERKSAMHETEN I FULL GÅNG IGEN<br />
Redan dagen efter branden kunde Domstolsverkets<br />
IT-tekniker Tommy Lööf och Anders<br />
Dahlgren koppla in det lokala nätverket samt<br />
de datorer och skrivare som räddats från<br />
lågorna. De kopplade även in NT-servern.<br />
– Vi har knorrat en hel del över barnsjukdomarna<br />
i verksamhetsstödet Vera, men en<br />
stor fördel är att den centrala servern står<br />
där den står. Det gör oss mindre sårbara,<br />
anser Erik Sundström. Det håller Kjell Johansson<br />
med om. – Det är bra att man bara kan<br />
logga in i Vera, så finns allt där.<br />
Tillsammans med Erik Sundström arbetade<br />
Kjell Johansson och beredningsjuristen<br />
Michael Bergelin hela helgen med bland<br />
annat omhändertagandet av tingsrättens<br />
gamla arkiv, som mirakulöst klarade sig utan<br />
större sk ador, och med färdigställandet av<br />
de nya lokalerna.<br />
På måndagen när personalen kom till sin<br />
nya arbetsplats var tjänsterummen möblerade,<br />
datorerna inkopplade och alla mappar<br />
med mål och ärenden på plats.<br />
MYCKET HAR FÖRSVUNNIT<br />
Trots allt som räddats har mycket förstörts.<br />
Hela biblioteket på övervåningen måste<br />
rekonstrueras. Många domstolar har dock<br />
redan bidragit med böcker och det finns<br />
stora förhoppningar om att en större mängd<br />
litteratur som finns kvar från den nedlagda<br />
tingsrätten i Piteå kan användas. – Allt tar<br />
längre tid nu när så mycket saknas, men vi<br />
löser allt dag för dag, säger Kjell Johansson.<br />
OSÄKER FRAMTID<br />
Sedan tidigare har Domstolsverket planerat<br />
att under <strong>2004</strong> starta en utredning rörande<br />
Räddningstjänsten gjorde en massiv instats men tyvärr gick inte byggnaden att rädda.<br />
tingsrättsorganisationen i Västerbotten. Ett<br />
av de viktigaste argumenten för den landsomfattande<br />
översynen av domstolsorganisationen<br />
är att skapa mindre sårbara domstolar.<br />
– Översynen har varit nödvändig, men<br />
de argument för sammanslagningar som kan<br />
vara giltiga i södra Sverige har inte samma<br />
bärkraft i norra Norrland. Medborgarperspektivet<br />
kräver andra lösningar när avståndet<br />
till närmaste tingsrätt blir mer än 40 mil<br />
vid en sammanslagning. Vi är bara tolv personer<br />
i Lycksele och vår lilla grupp har rest<br />
sig snabbare ur askan än en stor grupp skull<br />
ha gjort. Vi har lätt att nå varandra och enas<br />
i vår strävan att skapa en bra och fungerande<br />
arbetsplats. I det avseendet är vi faktiskt<br />
mindre sårbara, säger lagmannen.<br />
För att Lycksele tingsrätt ska kunna<br />
veta hur framtiden ska bli har domstolen av<br />
regeringen och Domstolsverket begärt att<br />
deras ärende ska behandlas skyndsamt.<br />
– Platsen där tingshuset stod är i dag<br />
ett öppet sår i stadsbilden och många sörjer<br />
det vackra hus som krönte kullen. Huset var<br />
också en viktig symbol eftersom det genom<br />
sin centrala placering på ett tydligt sätt<br />
markerade rättsväsendets närvaro i staden<br />
och i regionen. Det kommer utan tvekan att<br />
stå ett nytt hus där en dag och tingsrättens<br />
förhoppning är att det blir en domstolsbyggnad.<br />
Fastighetsägaren kommer att bygga<br />
upp huset om domstolen blir kvar och ett<br />
långtidskontrakt kan tecknas, men om så blir<br />
fallet är det upp till regeringen att avgöra,<br />
säger Erik Sundström. ♦<br />
Tack vare bland andra Kjell Johansson, kunde många av tingsrättens akter och datorer räddas.<br />
AKTUELLT
GÄSTTYCKARE<br />
Reflektioner kring domarens roll<br />
Det är svårt att tala om hur domare utövar sin domarroll när man aldrig får se några andra domare än sig<br />
själv i aktion. Det är ju faktiskt så för de flesta domare. Det innebär också att det finns stort utrymme för<br />
oss domare att utveckla egen särart, eget sätt att leda förhandlingar. Min reflektion om domarrollen och<br />
hur den speglas i media får därför ses utifrån hur jag själv uppfattar min roll.<br />
TEXT STAFFAN LEVÉN FOTO MARTIN JOHANSSON<br />
DET ÄR FRAMFÖR allt två tendenser i<br />
mediebevakningen som jag vill uppehålla<br />
mig vid, där rapporteringen och kommentarerna<br />
kring domstolarnas arbete enligt min<br />
mening till stor del bygger på missuppfattningar<br />
om och feltolkningar av domarens<br />
roll.<br />
Den första är att media och därmed allmänheten<br />
inte har förmåga att göra skillnad<br />
på om utgången i ett mål beror på lagstiftningens<br />
utformning och eventuella luckor<br />
eller brister i denna eller om utgången beror<br />
på domstolens egna bedömningar.<br />
Den andra tendensen jag vill peka på<br />
är att media och allmänheten ofta tillskriver<br />
domaren en mer aktiv roll i processen än<br />
den han eller hon faktiskt har.<br />
LAGSTIFTNING OCH RÄTTSTILLÄMPNING<br />
Exemplen på att domstolen beskylls för<br />
lagens innehåll är otaliga. Denna svaghet i<br />
medierapporteringen är också något som<br />
utnyttjas av politikerna. När en lag de stiftat<br />
inte får den effekt som allmänheten kräver,<br />
är de snara, att i stället för att ta sitt ansvar<br />
för eventuella ofullkomligheter i lagstiftningen,<br />
skylla på domstolarnas tillämpning.<br />
Ett tydligt exempel på detta gäller påföljden<br />
för rattfylleri, där t.o.m. justitieutskottets<br />
ordförande skyllde på domstolarna när dessa<br />
dömde precis så som det stod i utskottets<br />
eget betänkande att de skulle göra.<br />
<strong>Domstolar</strong>na får alltså klä skott för vad<br />
allmänheten anser vara ofullkomligheter i<br />
lagstiftningen eller vad som anses rätt och<br />
riktigt från rättspolitiska synpunkter. Det<br />
krävs därför enligt min mening bättre information<br />
till media och till beslutsfattare om<br />
varför utgången blivit som den blivit i ett<br />
mål. Detta är en svår pedagogisk uppgift.<br />
8 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
Självklart krävs det tydliga och klargörande<br />
domar. Men vi har lärt oss att detta inte är<br />
tillräckligt. Ytterligare åtgärder krävs. Det är<br />
också viktigt att media lär sig och är medvetna<br />
om huruvida de så kallade sakkunniga<br />
som de anlitar för kommentarer verkligen är<br />
kunniga på det aktuella området eller om de<br />
av politiska eller andra skäl bara ger uttryck<br />
för ett partsintresse.<br />
DOMARENS AKTIVITET<br />
Den andra tendensen jag vill peka på är<br />
alltså att domaren i media regelmässigt tillskrivs<br />
en mer aktiv roll i processen än den<br />
han faktiskt har. Ibland förekommer rent<br />
felaktiga påståenden om domarens roll, men<br />
vanligare är att allmänheten ges en felaktig<br />
uppfattning genom sättet att referera<br />
»Ibland förekommer rent felaktiga<br />
påståenden om domarens roll,<br />
men vanligare är att allmänheten<br />
ges en felaktig uppfattning genom<br />
sättet att referera avgörandena«<br />
avgörandena. Vad jag avser är uttryck som:<br />
”domstolen intresserade sig däremot inte<br />
för…”, ”domstolen prövade däremot inte…”<br />
och liknande meningar som alla mer för tanken<br />
till en inkvisitorisk process. Häri ligger att<br />
media ser polis, åklagare och domstol som<br />
likställda enheter inom rättsväsendet, alla<br />
med brottsbekämpande uppgift. Kanske har<br />
vi själva medverkat till detta, genom att inte<br />
ständigt betona skillnaden mellan polis och<br />
åklagares brottsutredande uppgift och domstolens<br />
roll som rättskipningsorgan.<br />
För oss som har varit med länge på<br />
domarbanan framgår en ganska klar utveckling<br />
av domarrollen mot ett allt större mått<br />
av passivitet under rättegången. Idag är t.ex.<br />
de domare jag arbetar med mycket försiktiga<br />
med egna frågor i brottmål. Åklagarens och<br />
försvararens agerande har därmed kommit<br />
att bli mer avgörande för utgången. Detta är<br />
också en naturlig utveckling som följt genom<br />
den kvalitetshöjning vi sett framför allt på<br />
åklagarsidan.<br />
En viktig skillnad mellan domarrollen<br />
och övriga aktörers roller är att domaren<br />
måste förhålla sig helt opartisk under rätttegången.<br />
Domaren är den enda aktören<br />
som har att beakta alla inblandades intressen.<br />
Detta manar till stor försiktighet i<br />
agerandet. Samtidigt öppnar det för kritik.<br />
Möjligheterna att försvara sig är obefintliga.<br />
Det ligger ju också i systemet att alla inte<br />
kan bli nöjda, i många fall inte någon.<br />
FRÅGOR KRING ROLLFÖRDELNINGEN<br />
I debatten har uppmärksammats frågan om<br />
rätten att ställa frågor. Saken regleras i 36:<br />
17 rättegångsbalken (RB) där det står att<br />
rätten skall avvisa frågor som uppenbart inte<br />
hör till saken eller som är förvirrande eller<br />
på annat sätt otillbörliga. Bestämmelsen korresponderar<br />
alltså inte med 35:7 som ger<br />
rätten möjlighet att avvisa bevisning som är<br />
utan betydelse. Skälet till detta är att rättens<br />
möjligheter är mycket små att under ett förhör<br />
bedöma om en ställd fråga kommer att<br />
vara av betydelse eller inte. I kommentaren<br />
till RB uttalas därför att rätten bör vara försiktig<br />
med att avvisa frågor som onödiga eller<br />
ovidkommande.<br />
Visst ifrågasätter man som ordförande då<br />
och då ställda frågor trots att man redan vet<br />
vilket svar man får, nämligen att frågan är<br />
avsedd att belysa förhörspersonens allmänna<br />
trovärdighet, och under sådan täckmantel
kan de flesta frågor ställas. Inte hjälper det<br />
heller att frågor av denna typ ofta faller<br />
tillbaka på frågeställaren själv och den han<br />
representerar, ty då är skadan redan skedd.<br />
Min erfarenhet är dock att ett större<br />
problem än själva frågan ofta är på vilket<br />
sätt den ställs. I en vänlig och förstående ton<br />
kan de mest ingripande frågor ställas utan<br />
att den hörde behöver känna sig förnedrad,<br />
men frågor ställda i en burdus och provocerande<br />
ton kan skada oavsett frågans innehåll.<br />
Det är för mig svårförståeligt att man som<br />
frågeställare tror sig vinna något på att<br />
komma på kant med den hörde. Och detta<br />
gäller tyvärr inte bara vissa försvarare utan<br />
förekommer minst lika ofta på åklagarsidan.<br />
En annan fråga i fokus gäller domstolens<br />
skyldighet att pröva frågeställningar som inte<br />
aktualiserats av parterna. Rent rättsligt råder<br />
det t.ex. inte någon tvekan om att det inte<br />
krävs åberopande för att likgiltighetsuppsåt<br />
skall kunna tillämpas. Samtidigt har domstolen<br />
en skyldighet att se till att den tilltalade<br />
inte drabbas av några överraskningar i<br />
domen som han inte fått tillfälle att försvara<br />
sig mot.<br />
En närbesläktad fråga med samma problematik<br />
är frågan om domstolens skyldighet<br />
att överväga alternativa hypoteser än dem<br />
som parterna presenterat. Att det finns en<br />
sådan skyldighet torde vara oomtvistligt. Min<br />
erfarenhet är att domstolarna i regel inte<br />
lägger ner tillräcklig möda på att söka alternativa<br />
förklaringar till dem som parterna presenterat.<br />
Man kan på samma sätt fråga sig<br />
om domstolen lägger ner tillräcklig möda på<br />
att söka svagheter i utredningen att beakta<br />
till den tilltalades förmån.<br />
En annan fråga gäller innehållet i pläderingar.<br />
Normalt ges parterna rätt fria händer<br />
i pläderingen. Frågan är om en domare bort<br />
ingripa när försvararen säger otillbörliga<br />
saker om målsäganden. Förmodligen bör<br />
domaren göra det, men var går gränsen för<br />
det tillbörliga i ett sådant sammanhang?<br />
En annan liknande fråga gäller parternas<br />
rätt att hålla egna personliga pläderingar.<br />
Det allmänna kravet att inget skall förekomma<br />
under rättegången som inte är relevant<br />
för målets avgörande måste gälla även för<br />
en sådan situation. Man kan ju lätt tänka sig<br />
hur ett sådant anförande skulle kunna spåra<br />
ur och utmynna i hätska personangrepp<br />
och anklagelser. I det sammanhanget kan<br />
Fakta om Staffan Levén<br />
Staffan Levén är hovrättslagman vid<br />
Hovrätten för Västra Sverige. Han har<br />
mångårig erfarenhet från arbete i statliga<br />
utredningar, främst rörande påföljdsfrågor,<br />
och från utvecklingsarbete inom<br />
Domstolsverket och den egna hovrätten.<br />
Han har även förekommit i den allmänna<br />
debatten.<br />
GÄSTTYCKARE<br />
man också fundera över domstolens sätt att<br />
bemöta brottsoffer överhuvudtaget. De känner<br />
sig idag med rätta mycket utsatta och<br />
övergivna av rättssystemet. Även här kommer<br />
emellertid kravet på opartiskhet att leda<br />
till att domaren tvekar att visa målsäganden<br />
den sympati och förståelse som han eller<br />
hon förmodligen förväntar sig och kräver.<br />
AKTIVA AKTÖRER BEHÖVS<br />
För egen del har jag svårt att se att det är<br />
en lämplig utveckling att domaren ges en<br />
mer aktiv roll i processen än den han nu<br />
intar. Vad jag kan se borde det istället gå att<br />
komma till rätta med de flesta situationer<br />
av den art jag här beskrivit om de övriga<br />
aktörerna i processen accepterar domarens<br />
passiva roll och istället själva tar på sig<br />
uppgiften att bevaka de motstående intressen<br />
som finns. Jag vill alltså se mer aktiva<br />
åklagare, försvarare och inte minst målsägandebiträden.<br />
Jag vill alltså som ordförande<br />
kunna lita på att parternas intressen bevakas<br />
av deras respektive företrädare, för att jag<br />
själv skall kunna koncentrera mig på min<br />
huvuduppgift: att avgöra målet. Om man<br />
som ordförande tvingas lägga för mycket<br />
energi på att bevaka förekomsten av processuella<br />
frågor, är det stor risk att sakfrågorna<br />
hamnar i skymundan.<br />
Mitt budskap rörande domarrollen blir: Jag<br />
vill se mer aktiva aktörer i rättegången för att<br />
själv kunna inskränka min roll till att avgöra<br />
de processuella frågor som väcks av parterna<br />
och sedan också avgöra målet i sak.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 9
AKTUELLT<br />
Vara eller icke vara – åsikterna<br />
om domarbanan går isär<br />
Remisstiden för regeringens betänkande ”En öppen domarrekrytering” gick ut i slutet på april. Betänkandets<br />
förslag om att bredda domarrekryteringen och skrota domarbanan välkomnas på vissa håll, medan andra<br />
är mer kritiska. <strong>Domkretsen</strong> har pratat med Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som<br />
är positiv till betänkandet, och med Jan Carrick, hovrättslagman som vill bevara domarutbildningen.<br />
TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO SVERIGES ADVOKATSAMFUND, LENNARTH STRÖM<br />
ÅSA ELIASSON, jurist på Domstolsverkets<br />
personalenhet, har samordnat arbetet med<br />
Domstolsverkets yttrande över betänkandet.<br />
En arbetsgrupp med representanter för flera<br />
olika enheter sattes ihop i slutet av januari,<br />
och arbetet var klart i början av april.<br />
– Förslagen i betänkandet är uppmärksammade<br />
och något som angår hela samhället.<br />
Domaryrket berörs i grunden av detta,<br />
så det känns ansvarsfullt, kommenterar Åsa<br />
Eliasson sitt uppdrag.<br />
DOMSTOLSVERKETS REMISSVAR<br />
Domstolsverket betonar i sitt remissvar att<br />
domare med olika kompetenser och erfarenheter<br />
behövs för att tillgodose samhällets<br />
krav på rättsväsendet. Därför är det<br />
nödvändigt att öppna rekryteringen. En<br />
öppen rekrytering enligt utredarens förslag<br />
kommer att leda till en bättre sammansatt<br />
domarkår och bidra till att konkurrensen om<br />
domaranställningarna ökar i hela landet. För<br />
att betänkandets förslag om ett modernare<br />
och mer förfinat sätt att rekrytera ska kunna<br />
bli verklighet, tillstyrker Domstolsverket<br />
även att nuvarande Tjänsteförslagsnämnden<br />
ersätts med en Domarnämnd. Dessutom bör<br />
domarutbildningen avskaffas för att det nya<br />
systemet ska bli framgångsrikt.<br />
– Det är viktigt med en förändring, även<br />
om utredningens förslag inte antas fullt ut<br />
av regeringen, säger Monica Dahlbom, chef<br />
för Personalenheten på Domstolsverket.<br />
Oavsett lösning måste man åstadkomma<br />
en breddad rekrytering även i praktiken,<br />
så att vi får blandad kompetens och olika<br />
erfarenheter hos våra domare. För det andra<br />
är det också nödvändigt att gå från nuvarande<br />
Tjänsteförslagsnämnden till en ny<br />
Domarnämnd. För det tredje är det viktigt<br />
att jobba på att övergången mellan nuva-<br />
10 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
rande system och det kommande blir så bra<br />
som möjligt.<br />
ADVOKATER VÄLKOMNAR FÖRSLAGEN<br />
<strong>Sveriges</strong> advokatsamfund har tillstyrkt<br />
domarutredningens förslag.<br />
– Det är nödvändigt att öppna<br />
upp domarrekryteringen, säger<br />
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne<br />
Ramberg. Många menar att rekryteringen<br />
redan är öppen för alla jurister, men i realiteten<br />
fungerar det ju inte så.<br />
Advokatsamfundet skriver i sitt remissyttrande<br />
att dagens domarutbildning är en god<br />
utbildning av hög kvalitet. Men underlaget<br />
för rekrytering till domaryrket måste breddas<br />
för att möta de krav som ställs på den<br />
dömande verksamheten. Enbart de skickligaste<br />
och lämpligaste juristerna ska anställas,<br />
menar samfundet.<br />
– Domarbanan är en bra utbildning,<br />
Anne Ramberg menar att det finns ett intresse för<br />
domaryrket inom advokatkåren.<br />
men det den gör är ju att den förser statsförvaltningen<br />
med personal, fortsätter Anne<br />
Ramberg. Vi på Advokatsamfundet tycker att<br />
domarna kan utbildas efter att de blivit förordnade.<br />
Idag är det ju så att man utbildas<br />
för yrket 15-20 år innan man blir domare.<br />
En bredare rekrytering kan tillföra domstolarna<br />
erfarenheter och kunskaper som de<br />
inte har idag på samma sätt, genom den i<br />
praktiken slutna domarrekrytering som hittills<br />
varit dominerande, skriver Advokatsamfundet<br />
i sitt yttrande. Specialistkunskaper blir allt<br />
viktigare i den dömande verksamheten och<br />
bör förekomma i ökad omfattning på domstolarna<br />
i framtiden. Att införa en ordning<br />
med rekrytering av både domarutbildade<br />
och icke domarutbildade jurister skulle inte<br />
lösa dagens rekryteringsproblem, enligt<br />
Advokatsamfundet.<br />
»Om man väl har bestämt sig<br />
för en öppen domarrekrytering<br />
så finns ingen medelväg.<br />
Utbildningen är i och för sig bra,<br />
men kanske inte den bästa för<br />
domare.« Anne Ramberg<br />
INTRESSE INOM ADVOKATKÅREN<br />
– Om man väl har bestämt sig för en öppen<br />
domarrekrytering så finns ingen medelväg,<br />
menar Anne Ramberg. Utbildningen är i<br />
och för sig bra, men kanske inte den bästa<br />
för domare. Idag har vi stora problem med<br />
att rekrytera domare; världen förändras och<br />
det ställer nya krav på domare. Dagens sätt<br />
att anställa domare utan att ens träffa dem<br />
personligen är oprofessionellt och känns helt<br />
förlegat, tycker jag. Vi måste ju kunna ställa<br />
krav på att domaren genomgår en rimlig<br />
rekryteringsprocess.
Anne Ramberg menar att det finns ett<br />
intresse för domaryrket inom advokatkåren.<br />
Det är dock nödvändigt att göra domaryrket<br />
mer attraktivt. En viktig aspekt är att domare<br />
ska ägna sig åt att döma, annan personal<br />
ska göra rättsutredningar. En renodling av<br />
domarens roll behövs för att göra yrket attraktivt<br />
för advokater, gärna med möjligheter<br />
till specialisering på olika områden.<br />
– Jag hoppas att regeringen vågar följa<br />
utredarens förslag, säger Anne Ramberg.<br />
Jag tror definitivt att en förändring måste<br />
ske, och jag vill inte ha några kompromisser.<br />
Jag menar att det vore av ondo att behålla<br />
domarbanan samtidigt som man öppnar<br />
upp rekryteringen.<br />
JAN CARRICK VILL BEVARA DOMARUT-<br />
BILDNINGEN<br />
Jan Carrick är hovrättslagman på Göta hovrätt.<br />
Han är kritisk till delar av betänkandet.<br />
– Jag tycker absolut inte att vi ska avskaffa<br />
domarutbildningen. Vad händer om det<br />
blir helt fel personer som söker domartjänsterna<br />
sedan? Det skulle vara svårt att återskapa<br />
domarbanan i efterhand. Förtroendet för<br />
»Oavsett lösning måste man<br />
åstadkomma en breddad rekrytering<br />
även i praktiken, så att vi<br />
får blandad kompetens och olika<br />
erfarenheter hos våra domare.«<br />
Monica Dahlbom<br />
yrket skulle få sig en knäck. Jag tycker så här<br />
för att jag känner omsorg för domstolsväsendet,<br />
inte för att jag till varje pris vill bevara<br />
själva domarutbildningen. Domaryrket ska ju<br />
vara krönet på en juristkarriär, och det tycker<br />
jag är en vällovlig ambition.<br />
Jan Carrick menar att det skulle bli mycket<br />
svårt att rekrytera fasta beredningsjurister<br />
på det sätt som utredaren föreslår. De löneskillnader<br />
som finns gör att unga duktiga<br />
jurister lockas till någon advokatbyrå där de<br />
får högre lön och möjlighet att bli delägare.<br />
– Det blir svårt att rekrytera de allra<br />
Jan Carrick vill bevara domarutbildningen, men välkomnar<br />
domare med annan bakgrund.<br />
skickligaste juristerna med de löner som är<br />
idag. Många tror dessutom att domaryrket<br />
inte är så krävande som det faktiskt är.<br />
Domaryrket är ett hantverk, samtidigt som<br />
det är stressigt; det finns många falluckor<br />
och man är väldigt utsatt på flera fronter<br />
- av media, JO, Justitiekanslern, riksåklagaren<br />
och andra. Men trots allt så trivs vi domare<br />
med vårt yrke. Yrket är väldigt intressant och<br />
intellektuellt stimulerande men vi lever ju<br />
tyvärr under knapphetens kalla stjärna. Jag<br />
menar att det första steget man måste ta är<br />
att rekrytera mycket bredare och exempelvis<br />
annonsera i dags- och fackpress. Intresset för<br />
att söka till domartjänster kanske redan finns!<br />
Man måste göra den här förändringen stegvis.<br />
MER TID TILL DÖMANDET<br />
Domarrollen behöver renodlas mer, tycker<br />
Jan Carrick. Tiden en domare sitter i förhandling<br />
måste öka.<br />
– Vi behöver helt klart vässa beredningsorganisationen.<br />
Domare behöver mer tid till<br />
AKTUELLT<br />
dömandet. Tanken från utredarens sida är<br />
väl att vi ska bli ”färre, skickligare och dyrare”,<br />
det vill säga att man kan betala högre<br />
löner till de allra skickligaste, som då ägnar<br />
sig enbart åt att döma. Men då finns risken<br />
att varje domare får för många mål.<br />
Jan Carrick hoppas på ett beslut från<br />
regeringen redan till hösten. Han menar<br />
dock att utredningen redan har haft effekt.<br />
– En sådan här utredning sätter igång<br />
en diskussion; det blir ringar på vattnet.<br />
Ett exempel är advokaten som utnämnts<br />
till hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och<br />
Blekinge. Det tror jag är en direkt följd<br />
av den diskussion som uppstått tack vare<br />
domarutredningen. Men varför inte börja<br />
annonsera bredare redan nu. Upprätta en<br />
kravspecifikation och gå ut och annonsera<br />
bredare. Och varför kan inte regeringen<br />
börja rekrytera advokater till kallelsetjänsterna<br />
i större utsträckning? Dessutom tror<br />
jag att när omorganisationerna av tingsrätterna<br />
är klara, så kommer fler att söka till de<br />
tjänsterna. När man vet hur framtiden blir.<br />
– Avslutningsvis vill jag poängtera att vi<br />
må ha olika åsikter om vägen dit, men målet<br />
»En sådan här utredning sätter<br />
igång en diskussion; det blir<br />
ringar på vattnet. Ett exempel är<br />
advokaten som utnämnts till hovrättsråd<br />
i Hovrätten över Skåne<br />
och Blekinge. Det tror jag är en<br />
direkt följd av den diskussion som<br />
uppstått tack vare domarutredningen.«<br />
Jan Carrick<br />
är detsamma för alla. Grundfrågan är ju<br />
hur får vi fram de allra skickligaste och mest<br />
lämpliga juristerna till domartjänstgöring.<br />
Själv välkomnar jag sökanden med annan<br />
juristbakgrund än den traditionella domarutbildningen.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 11
AKTUELLT<br />
Sammanställning av några remissvar<br />
Nedan finner du ett axplock av de<br />
192 remissvaren. Översikten gör<br />
inte på något sätt anspråk på att<br />
vara fullständig.<br />
STOCKHOLMS TINGSRÄTT<br />
Domarbanan ska finnas kvar, utredarens skäl<br />
att avskaffa den är inte tillräckligt väl underbyggda.<br />
Detta utesluter inte att även icke<br />
domarutbildade rekryteras, samt att andra<br />
åtgärder vidtas för att reformera domarbanan.<br />
Genom införandet av Domarnämnden<br />
och ett förändrat meritvärderingssystem kan<br />
man öppna domarbanan även för dem som<br />
inte genomgått domarutbildningen.<br />
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL<br />
Positiv till en öppnare domarrekrytering. En<br />
viss domarutbildning ska finnas kvar framför<br />
allt för att säkerställa rekryteringsunderlaget<br />
för de allmänna förvaltningsdomstolarna.<br />
Det nuvarande systemet för domarrekrytering<br />
måste förändras.<br />
KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING<br />
Positiv till en även i praktiken öppen domarbana.<br />
Det kan på sikt medföra svårigheter att<br />
ha två olika kategorier av beredare, där de<br />
som inte gått domarutbildningen i praktiken<br />
saknar möjlighet till framtida domaranställning.<br />
Detta är ett skäl till att domarutbildningen,<br />
som den ser ut idag, avskaffas.<br />
Dessutom kan det ifrågasättas om det är<br />
rimligt att urvalet av domare görs på ett så<br />
tidigt stadium. En adekvat utbildning för den<br />
som ska utöva domaryrket behövs självklart,<br />
men hur den ska se ut och i vilket skede<br />
den ska komma in är frågor som kräver mer<br />
djupgående överväganden.<br />
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG<br />
Tillstyrker utredningens förslag om en helt<br />
öppen domarrekrytering och slopad domarutbildning<br />
i dess nuvarande form.<br />
KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM<br />
Positiv till åtskilligt av vad som föreslås i<br />
betänkandet. Det bör även i framtiden vara<br />
möjligt att inom domstolarna erbjuda utbildning<br />
för domaryrket innehållande såväl<br />
adjunktionstjänstgöring som dömande i<br />
underrätt.<br />
12 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND<br />
Avstyrker att domarutbildningen avskaffas<br />
helt men tillstyrker att åtgärder vidtas för att<br />
åstadkomma en breddad rekrytering till ordinarie<br />
domartjänster.<br />
HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND<br />
Den nuvarande domarkarriären och<br />
domarutbildningen bör inte skrotas helt.<br />
Utbildningsfrågorna är centrala och kräver<br />
mer uppmärksamhet och resurser än utredningen<br />
velat offra på dem.<br />
HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE<br />
Tillstyrker i princip förslaget, men anser att<br />
det är vanskligt att avskaffa domarutbildningen<br />
innan man vet om det nödvändiga<br />
rekryteringsunderlaget finns annat än i de<br />
större städerna. Det bör dock vara möjligt<br />
att redan nu inleda förändringar i förslagets<br />
riktning. En successiv minskning av antagningen<br />
till domarbanan bör ske.<br />
SVEA HOVRÄTT<br />
Instämmer i principen att domarrekryteringen<br />
ska vara öppen. Avstyrker ett totalt<br />
avskaffande av domarutbildningen enligt<br />
förslaget.<br />
GÖTA HOVRÄTT<br />
Rekryteringen av domare behöver breddas<br />
med utgångspunkt från att de allra<br />
skickligaste och lämpligaste juristerna bör<br />
rekryteras till domarbanan. Avstyrker att den<br />
nuvarande domarutbildningen avskaffas.<br />
HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE<br />
Avstyrker att domarutbildningen avskaffas.<br />
Är positiv till att underlaget för rekryteringen<br />
av ordinarie domare breddas, så att även<br />
jurister med annan yrkesbakgrund än den<br />
traditionella domarkarriären i praktiken kommer<br />
i fråga för domartjänster.<br />
REGERINGSRÄTTEN<br />
Ställer sig bakom förslaget att domarrekryteringen<br />
ska vara öppen för skickliga jurister<br />
inom alla yrkesgrupper. Avstyrker förslaget<br />
om att avskaffa domarutbildningen. Förordar<br />
i stället att utbildningen reformeras.<br />
HÖGSTA DOMSTOLEN<br />
Finner det inte övertygande framgå att det<br />
finns behov av en genomgripande reform av<br />
domarrekryteringen. Domarutbildningen bör<br />
finnas kvar, men med mindre antal platser<br />
än idag. Ytterligare ansträngningar bör göras<br />
att till domare rekrytera jurister med annan<br />
bakgrund än domarutbildning.<br />
RIKSFÖRENINGEN YNGRE JURISTER VID<br />
SVERIGES ÖVERRÄTTER<br />
Avstyrker förslaget om att avskaffa domarutbildningen.<br />
Delar uppfattningen att det bör<br />
ske en bredare rekrytering till domaryrket.<br />
ARBETSGIVARVERKET<br />
Har i allt väsentligt inget att invända mot<br />
utredningens förslag. På sikt krävs en anpassning<br />
av lönesystemet till den övriga marknaden<br />
om domstolsväsendet ska kunna erbjuda<br />
attraktiva anställningsvillkor.<br />
STATSKONTORET<br />
Rekryteringen till domaryrket bör ske från<br />
en vidare krets jurister än vad som sker idag.<br />
Domarutbildningen ska finnas kvar. Inslaget<br />
av individuell lönesättning bör öka.<br />
SVENSKT NÄRINGSLIV<br />
Det är nödvändigt att öppna det nuvarande<br />
slutna systemet för domarrekrytering och<br />
övergå till ett öppet system. Ifrågasätter<br />
om ett öppnare rekryteringssystem gör det<br />
nödvändigt att helt avskaffa den nuvarande<br />
domarutbildningen. Det kan finnas skäl att<br />
avvakta utvecklingen innan beslut fattas om<br />
en avveckling.<br />
JUSEK<br />
Domaryrket bör öppnas även för andra<br />
lämpliga jurister som inte genomgått domarutbildningen.<br />
Detta kan och måste dock ske<br />
utan att domarutbildningen avskaffas. ♦<br />
Betänkandet ”En öppen domarrekrytering”<br />
(SOU 2003:102) skickades<br />
på remiss till 192 instanser. Tobias<br />
Eriksson, rättssakkunnig och handläggare<br />
på Justitiedepartementet,<br />
arbetar med att sammanställa alla<br />
remissvaren. Hans ambition är att<br />
sammanställningen ska vara klar i<br />
början av juli. Regeringen kommer<br />
troligtvis att fatta beslut under hösten,<br />
enligt Tobias Eriksson.
Ann-Marie Sjöberg<br />
– passionerad<br />
trädgårdsteoretiker<br />
och tuff rådman<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MATS JONHOLT<br />
ANN-MARIE SJÖBERG har nyss fyllt 45 år<br />
och bor tillsammans med sin man, tre barn<br />
och familjens hund i ett stort sekelskifteshus<br />
vid havet norr om Gävle. Hon upplever<br />
sig ha blivit tuffare och mer van att fatta<br />
obehagliga beslut och vara obekväm från<br />
tiden som kammaråklagare. Inom domstolsväsendet<br />
har hon arbetat på Svea hovrätt<br />
och Sandvikens tingsrätt. Nu har regeringen<br />
utnämnt henne att vara rådman vid Gävle<br />
tingsrätt.<br />
VARFÖR DEN JURIDISKA BANAN?<br />
– När jag var liten ville jag bli ”fröken” och<br />
efter ett tag ville jag bli journalist. Efter att<br />
jag hade läste filosofi i Uppsala kom jag i<br />
kontakt med juridiken genom två bekanta. Ju<br />
mer de berättade desto mer intresserad blev<br />
jag. Jag började på juristlinjen i Stockholm<br />
januari 1983 och tog examen i april 1987,<br />
därefter blev det ting i Huddinge.<br />
UPPLEVER DU NÅGRA KULTURSKILLNA-<br />
DER MELLAN ATT VARA KAMMARÅKLA-<br />
GARE OCH RÅDMAN?<br />
– Det är klart att det finns kulturskillnader,<br />
men det är inte så lätt att sätta fingret på<br />
dem. Åklagarjobbet är att befinna sig mitt<br />
i getingboet med ett ständigt inflöde som<br />
ska sovras och behandlas. Beslut ska fattas,<br />
ibland oerhört snabbt. Som åklagare är man<br />
ständigt på språng och det kunde vara svårt<br />
att få tid att läsa på och analysera. Som rådman<br />
är man inte precis mitt i hetluften. Det<br />
kan vara nog så mycket att göra och nog<br />
så svåra beslut att fatta men det är sällan så<br />
bråttom. Man kan få sitta på sitt rum och<br />
läsa och begrunda. Som rådman finns det<br />
ett helt annat stöd, med notarie och domstolssekreterare<br />
– vilket gör att jag kan få<br />
ägna mig åt dömandet.<br />
MOTTO OCH ARBETSGLÄDJE<br />
– Jag har inte direkt något motto men jag<br />
försöker tänka ”var sak har sin tid”. Man kan<br />
inte göra allting på en gång, eller hinna med<br />
allt, man måste försöka bottna i det man gör<br />
och försöka hitta balans i tillvaron.<br />
Ann-Marie Sjöberg menar att arbetsglädje<br />
för henne är att trivas med sina arbetsuppgifter<br />
och sina arbetskamrater.<br />
– Att känna att man har möjlighet att få<br />
göra ett bra jobb och att få uppskattning för<br />
det är viktigt för mig.<br />
VAD TYCKER DU OM BETÄNKANDET ”EN<br />
ÖPPEN DOMARREKRYTERING”?<br />
– Jag tror att det är viktigt och riktigt att<br />
även andra jurister än de som gått den traditionella<br />
domarbanan söker sig till domstolarna,<br />
men jag tror att det vore olyckligt att<br />
avskaffa domarutbildningen. Det är ju inte så<br />
att det bara är de som har tänkt sig en framtid<br />
som domare som söker sig till domarbanan<br />
– den utbildningen är en av de finaste<br />
man kan få i Sverige. Den tillgodoser också<br />
statsförvaltningens och även privata aktörers<br />
behov av högt kvalificerade jurister. Vill man<br />
PÅ NY TJÄNST<br />
bredda rekryteringen av domarna bör man<br />
i stället se över meritvärderingssystemet,<br />
lönerna och arbetsförhållandena.<br />
HUR SER DU PÅ BEGREPPET OBJEKTIVI-<br />
TET?<br />
– Att förhålla sig neutral så att man inte<br />
går in och tar parti för en part i processen.<br />
Att med öppet sinne och utan förutfattade<br />
meningar lyssna på varje part. Det betyder<br />
däremot inte att man inte kan ifrågasätta<br />
eller ta ställning i en fråga – det är ju det<br />
man delvis är till för.<br />
HUR SER DU PÅ DOMSTOLSVÄSENDETS<br />
FRAMTID?<br />
– Jag tror att det kommer att hända mycket<br />
och jag tror att det är nödvändigt med<br />
förändringar. Bland annat tror jag att man<br />
måste kunna göra domstolsförfarandet mer<br />
effektivt utan att ge avkall på rättssäkerheten.<br />
VAD GÖR DU HELST PÅ DIN FRITID?<br />
– Hos oss har vi fullt sjå med att få vardagen<br />
att gå runt. Barnen tar förstås mycket tid<br />
och hunden ska få sina promenader och<br />
trädgården ska skötas. Jag tycker om att läsa<br />
och har alltid någon roman på gång. Att<br />
göra saker med händerna är trevligt men<br />
jag upplever att jag hinner allt mindre. Jag<br />
är en passionerad trädgårdsteoretiker. Älskar<br />
att läsa om trädgård men är inte alltid lika<br />
sugen på det praktiska arbetet. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 13
PROFIL<br />
Engagerad ny chef vill bekämpa<br />
ekobrott med kraft<br />
Gudrun Antemar tar emot i arbetsrummet högst upp på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Från den<br />
ringlande Kungsholmsterrassen utanför hörnrummet kan Gudrun Antemar blicka ut över en stor del av<br />
Stockholm, över fasader innanför vilka det döljer sig en och annan ljusskygg aktivitet som hon nu är tillsatt<br />
att stoppa. Även om Gudrun Antemar är ny i chefskostymen på Ekobrottsmyndigheten (EBM), menar hon<br />
sig ha bra insyn i verksamheten efter åren som chefsjurist hos Riksåklagaren.<br />
TEXT LARS COLLIN FOTO MAURO RONGIONE<br />
HON TAR ÖVER ett EBM som nyligen fått<br />
kritik, både av Stockholmsbörsens chef,<br />
Kerstin Hessius, för sina långa handläggningstider<br />
och alltför få fällande domar av insiderbrott<br />
– och av överåklagare Christer van<br />
der Kwast från Riksenheten mot korruption.<br />
Han vill behålla sin lilla grupp för att effektivt<br />
kunna bekämpa mutor och bestickning inom<br />
näringslivet.<br />
Gudrun Antemar är i grunden nöjd med<br />
EBM:s organisation, men menar att det är en<br />
verksamhet i viss mån i förändring.<br />
– Jag har just rest runt till våra avdelningar<br />
i landet och märkt en hög ambitionsnivå<br />
och ett starkt engagemang i uppgiften. Alla<br />
är väldigt inriktade på att ekobrottsligheten<br />
ska bekämpas med kraft. Och jag måste säga<br />
att det här är en av de viktigaste uppgifterna<br />
just nu för svenskt rättväsende. Sedan finns<br />
det ju alltid saker som kan bli bättre, säger<br />
Gudrun Antemar som tycker hon har fått ett<br />
av de roligaste jobb man kan ha inom rättsväsendet.<br />
Hon menar att den sex år gamla organisationen<br />
är väldigt speciell – och mycket<br />
bra - jämfört med andra delar av rättsväsendet,<br />
både för att olika yrkesgrupper arbetar<br />
tillsammans och för att de har sina goda<br />
samarbetspartners. Högt upp på hennes<br />
åtgärdslista står nu att ytterligare utveckla<br />
denna samverkan.<br />
– Att det är en ung myndighet är en av<br />
de saker jag tycker är roligt med EBM. Det<br />
kan inte sitta så mycket i väggarna eftersom<br />
de inte är särskilt gamla. Här är resurserna<br />
fredade för ekobrottsbekämpning. Punkt<br />
slut. Det är en av våra styrkor.<br />
14 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
SVÅRA MÅL BÖR TA TID<br />
När det gäller långa handläggningstider,<br />
menar Gudrun Antemar att det framför allt<br />
gäller de stora målen. Dessa komplicerade<br />
mål ska och måste få ta sin tid.<br />
– Visst finns det anledning för oss att<br />
se över våra handläggningstider. Men jag<br />
måste poängtera att det är så lätt att säga<br />
att ”ni har så långa handläggningstider”.<br />
De ska vara så pass långa att vi hinner<br />
utreda varje ärende ordentligt.<br />
Den allmänna bilden av att ekobrott bestraffas<br />
mildare än annan typ av brottslighet,<br />
tycker hon inte stämmer. Fängelsestraffen<br />
hamnar på i snitt runt tre månader.<br />
– Ekobrott är så väldigt, väldigt mycket.<br />
Vi rör oss nästan dagligen med straff från<br />
dagsböter via villkorliga domar till mycket<br />
långa fängelsestraff. När det gäller den<br />
riktigt grova ekonomiska brottsligheten är<br />
påföljderna stränga, det blir fleråriga fängelsestraff.<br />
Runt 80 procent av EBM:s mål rör enklare<br />
ärenden som resulterar i böter eller<br />
villkorlig dom. Många av dessa brott är rent<br />
slarv, som snarare sägs bero på okunskap än<br />
medvetet fifflande. Därför kommer EBM att<br />
satsa mycket mer på förebyggande åtgärder<br />
och information, något som också ingår i<br />
organisationens huvuduppdrag förutom att<br />
utreda och lagföra brott.<br />
– Det är ett område som vi kommer att<br />
ägna mycket kraft och där jag ser att vi har<br />
en stor utvecklingspotential. Vi har haft en<br />
del olika branschprojekt, bland annat för<br />
småföretagare. Ta frisörerna som ett exempel;<br />
det är otroligt viktigt för de seriösa<br />
frisörerna att de inte har någon bredvid sig<br />
som klipper för halva priset eftersom de fuskar<br />
med skatten. Vi har inlett ett projekt där<br />
vi talar om att reglerna inte är så krångliga.<br />
EBM:s roll är ofta att sprida kunskap om hur<br />
man bär sig åt.<br />
VINSTINTRESSET STYR EKOBROTTEN<br />
Gudrun Antemar, som har ägnat halva sitt liv<br />
åt juridiken, tror att den ekonomiska brottsligheten<br />
speglar mycket av hur ett samhälles<br />
ekonomi ser ut. I goda tider döljer man vinster<br />
och i dåliga begås skattebrott genom att<br />
man tar pengar ur bolaget.<br />
– Det är alltid vinstintresset som styr<br />
den som är beredd att begå ekobrott, man<br />
vill tjäna pengar på systemet. Det gäller alla<br />
kategorier, förutom de fall som beror på rent<br />
slarv. Därför är det så viktigt att vi ägnar oss<br />
åt att lagföra den här stora massan av enklare<br />
ekobrott. Det är ett sätt att upprätthålla<br />
respekten för systemet.<br />
Förutom att staten förlorar stora inkomster,<br />
handlar det om en respekt för<br />
skattesystemet och i förlängningen för vår<br />
demokrati, enligt Antemar. Men störst resurser<br />
måste EBM ändå lägga på att komma åt<br />
den organiserade brottsligheten. Det senaste<br />
decenniets allt öppnare gränser har gjort det<br />
lättare för den ekonomiska brottsligheten att<br />
breda ut sig internationellt. Modern IT-teknik<br />
gör det enkelt att förlägga sina affärer utomlands<br />
och på så sätt göra olagliga affärer<br />
svårare att utreda.<br />
– Det finns ett väl fungerande rättsligt<br />
nätverk i Europa. När jag började på regeringskansliet<br />
1991 var vi inte ens med i EU.
I dag är det här den svenska polisens och<br />
åklagarens vardag, och där gäller det att<br />
ha ett gott samarbete. Det är väldigt viktigt<br />
att vi har de här kontakterna så att vi tillsammans<br />
kan hjälpa till att förebygga och<br />
stoppa brott – för det internationella inslaget<br />
i brottsutredningarna har växt.<br />
I efterdyningarna av de stora korruptions-<br />
och mutskandalerna inom Skandia<br />
och Systembolaget har det uppstått en<br />
diskussion mellan EBM och Christer van der<br />
Kwast på Riksenheten mot korruption. Vem<br />
ska sköta den här typen av frågor? Van der<br />
Kwast är rädd för att EBM ska drunkna i uppdrag.<br />
Men för Gudrun Antemar är uppdraget<br />
glasklart:<br />
– När det gäller mutor som begås i miljöer<br />
där man behöver den specialkompetens<br />
som vi faktiskt har, då ska det handläggas<br />
av EBM. Svårare än så är det inte. Sedan<br />
samverkar vi och löser det praktiskt på det<br />
sättet att vi har lånat ut ekonomer till van<br />
der Kwast när han har behövt till exempelvis<br />
Skandiautredningarna. Men det blir en<br />
onödig omgång, så därför har jag sagt att<br />
jag tycker att den typen av utredningar kan<br />
ligga här. Men det är Riksåklagaren (RÅ)<br />
som ska sätta ner foten och under tiden<br />
samverkar van der Kwast och jag på ett bra<br />
sätt. Det viktiga är ju att utredningarna går<br />
framåt.<br />
Hon sägs ha hårda nypor, Gudrun<br />
Antemar. Själv tror hon att det ryktet kom-<br />
Kort om Gudrun Antemar<br />
Yrke: Sedan den 1 april generaldirektör<br />
och chef för Ekobrottsmyndigheten.<br />
Ålder: 46 år<br />
Bakgrund: Efter juriststudierna<br />
har hon bland annat arbetat på<br />
Justitiedepartementet, som domare i Svea<br />
hovrätt och Stockholms tingsrätt och<br />
senast som chefsjurist hos Riksåklagaren.<br />
Fritid: Joggar när hon inte ”kör, coachar<br />
och är materialförvaltare” åt sina två judotränande<br />
söner.<br />
mer från åren som chefsjurist hos RÅ,<br />
där hon drev uppmärksammade fall som<br />
Göteborgskravallerna och misshandelsdomen<br />
i Spånga och överklagade domslutet i<br />
Tumbamålet.<br />
– Det ligger i sakens natur att det ofta<br />
yrkas på strängare straff när RÅ tar upp ett<br />
mål i Högsta domstolen. Antagligen är det<br />
från de fallen som ryktena om mina ”hårda<br />
nypor” kommer. Annars tror jag inte att jag<br />
som person präglas av just det. Däremot kan<br />
jag vara ganska tydlig och det bör man<br />
nog vara i det här jobbet.<br />
Trots att hon satt ting<br />
redan som 23-åring, säger<br />
hon sig aldrig ha haft<br />
någon utstakad karriärplan.<br />
Målet är kort<br />
och gott att ha roligt<br />
på jobbet. För<br />
PROFIL<br />
Gudrun Antemar innebär arbetsglädje lika<br />
mycket att vara en glad och lättsam person<br />
som att behandla människor med respekt.<br />
– Det finns oerhört mycket kunnande<br />
i ens omgivning, bara man bryr sig om att<br />
lyssna. Det tror jag skapar arbetsglädje både<br />
för en själv och dem man arbetar med. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 15
TEMA - MEDARBETARE<br />
Medarbetarens rätt när<br />
tingsrätter läggs samman<br />
Vad händer med mig som anställd när den tingsrätt jag jobbar på ska läggas samman med en annan domstol?<br />
Elizabeth Thoor, samordningsansvarig för sammanläggningsprojekten på Domstolsverket, reder ut<br />
begreppen och berättar om det stöd som verket kan ge.<br />
TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG<br />
– EFTERSOM ORGA-<br />
NISATIONSFÖRÄND-<br />
RINGARNA ser olika<br />
ut vid de olika domstolarna,<br />
kan de praktiska<br />
konsekvenserna variera,<br />
menar Elizabeth Thoor.<br />
Alla anställda erbjuds<br />
möjlighet att följa med till<br />
den nya myndigheten. För dem som tackar<br />
ja innebär det att man i den nya organisationen<br />
får samma lön, anställningsform och<br />
tjänstgöringsomfattning som i den tidigare<br />
anställningen.<br />
DOMARE KAN FÖRFLYTTAS<br />
En arbetstagare med fullmakt får förflyttas till<br />
en annan statlig anställning enligt lagen om<br />
fullmaktsanställning. I regeringsformen framgår<br />
det att ordinarie domare får förflyttas<br />
till annan jämställd domartjänst om det är<br />
påkallat av organisatoriska skäl. Det här innebär<br />
i praktiken att en domare på en tingsrätt<br />
kan förflyttas till en annan domstol, där det<br />
finns en likvärdig anställning. Förflyttningen<br />
är inte begränsad till domstolar som berörs<br />
av en omorganisation.<br />
Det finns inga regler som styr vilka<br />
domare som ska flytta i en situation där<br />
domarna inte är knutna till en viss verksamhet.<br />
Domare som är anställda med fullmakt<br />
är skyldiga att flytta till annan domstol med<br />
likvärdig anställning vid organisatoriska<br />
förändringar. Om domstolssekreterare och<br />
beredningsjurister väljer att inte följa med till<br />
den nya myndigheten, uppstår en övertalighetssituation<br />
vid den ”gamla” domstolen.<br />
– Om alla väljer att följa med till den nya<br />
myndigheten så kan det finnas risk att det<br />
uppstår övertalighet, säger Elizabeth Thoor.<br />
Men man väntar alltid tills sammanläggning-<br />
16 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
en är klar och gör sedan en helhetsbedömning<br />
av den nya domstolen. Då sitter alla<br />
medarbetare i samma båt, och den som är<br />
sist anställd i den turordningskrets där man<br />
ska lägga arbetsbristen blir i så fall drabbad<br />
av uppsägningen.<br />
TRYGGHETSAVTALET<br />
Trygghetsavtalet gäller den som är anställd<br />
inom det statliga området och är uppsägningshotad<br />
eller uppsagd på grund av<br />
arbetsbrist. Avtalet ger dem som berörs vissa<br />
förmåner, till exempel förlängd uppsägningstid,<br />
löneutfyllnad och hjälp till vidareutbildning.<br />
Trygghetsavtalet gäller vid vissa<br />
sammanläggningar av tingsrätter, men inte<br />
alla. Avtalet gäller inte om man erbjudits<br />
ny anställning med likvärdiga arbetsvillkor i<br />
samband med att verksamheten övergår till<br />
ny arbetsgivare på orten, och man därmed<br />
undgår att bli uppsagd. Ort betyder här det<br />
som kan anses som en gemensam arbetsmarknad<br />
med hänsyn till bland annat reseavstånd<br />
och godtagbara kommunikationer.<br />
– Vi har, åtminstone än så länge, ett<br />
mycket förmånligt trygghetsavtal som gäller<br />
så länge individen behöver stöd, alltså även<br />
efter uppsägningstidens slut, säger Elizabeth<br />
Thoor.<br />
STÖD FÖR ENSKILDA MEDARBETARE<br />
När regeringen fattat beslut om en sammanläggning<br />
besöker en grupp från Domstolsverket<br />
de berörda domstolarna och går igenom<br />
med domstolens ledning vad regeringens<br />
uppdrag innebär, ansvarsfördelningen<br />
mellan domstolen och Domstolsverket och<br />
andra övergripande frågor.<br />
En tid därefter blir all personal kallad till<br />
en sammankomst där lagmannen och representanter<br />
från Domstolsverket informerar om<br />
hur genomförandet är tänkt att gå till. Per-<br />
sonalen får information om vilka regler som<br />
gäller vid övergång av verksamhet, förmåner<br />
med mera, och de får möjlighet att ställa<br />
frågor.<br />
– Efter de här inledande informationstillfällena<br />
kan vi, utefter domstolens önskemål<br />
och behov, hålla täta kontakter med dem<br />
och ge stöd när sammanläggningen ska<br />
planeras och genomföras, fortsätter Elizabeth<br />
Thoor. Vi på Domstolsverkets personalenhet<br />
och ekonomienhet jobbar mycket med att<br />
stötta domstolarna under arbetet med sammanläggningarna.<br />
Vi har även möjlighet att<br />
erbjuda stöd åt enskilda medarbetare som<br />
behöver det. ♦<br />
GÄLLANDE LAGAR OCH AVTAL<br />
6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd<br />
(LAS)<br />
8 § lagen (1999:261) om fullmaktsanställning<br />
11 kap. 5 § 3 st. Regeringsformen<br />
ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal)<br />
DOMSTOLAR SOM LÄGGS SAM-<br />
MAN UNDER RESTEN AV <strong>2004</strong><br />
OCH 2005<br />
Strömstad och Uddevalla läggs samman,<br />
tingsställe i Strömstad.<br />
Trollhättan och Vänersborg läggs<br />
samman till Vänersborg.<br />
Arvika, Sunne, Kristinehamn och<br />
Karlstad läggs samman till Karlstad.<br />
Två tingsställen.<br />
Kalmar, Västervik och Oskarshamn<br />
läggs samman, tingsställen i Oskarshamn<br />
och Västervik.<br />
Kansliorten i Ängelholm omlokaliseras<br />
till Helsingborgs tingsrätt.
UNDER DE SENASTE<br />
ÅREN har det privata<br />
näringslivet skakats av<br />
ett stort antal ”skandaler”,<br />
vilket har fått allmänhetens<br />
förtroende<br />
för den sektorn att rasa<br />
i botten. Människors<br />
tillit till andra delar av<br />
samhället har däremot inte påverkats i<br />
samma grad. Enligt de mätningar som SOMinstitutet<br />
vid Göteborgs universitet gör är<br />
inte minst förtroendet för <strong>Sveriges</strong> domstolar<br />
fortfarande gott.<br />
Samtidigt väcker de senaste årens skandaler<br />
många frågor. Finns det en risk för<br />
liknande förtroendekriser för domstolsväsendet?<br />
Vilka moraliska och etiska krav bör man<br />
ställa på de anställda vid landets domstolar?<br />
På den senare frågan tycks de flesta vara<br />
överens: kraven på domstolspersonalen är<br />
höga, och ska så vara.<br />
– Allmänheten förväntar sig att domstolarnas<br />
personal ska ha särskilt hög moral. Det<br />
märks tydligt. Det gäller förstås framförallt<br />
rådmännen, men egentligen all personal,<br />
säger Anette Jellve, ordförande i ST domstol.<br />
HÖGA KRAV PÅ DOMARE<br />
Hon får medhåll av Jan Carrick, ordförande<br />
i Juseks domstolsavdelning. Han tar dock<br />
framförallt sikte på domarnas särskilda situation.<br />
I tjänsten är kraven självklart orubbliga,<br />
säger han.<br />
– Men även till vardags bör en domare<br />
agera på ett sätt som väcker respekt för dennes<br />
ämbete. Man kan till exempel inte vara<br />
ute på krogen och dricka sig redlöst berusad.<br />
Vem skulle vilja låta sig dömas av en sådan<br />
domare, frågar Carrick.<br />
När det gäller hur rådmännen ska uppföra<br />
sig på fritiden finns inga entydiga regler.<br />
Vad som anses vara provocerande förändras<br />
dessutom med tiden. Tidigare hade man till<br />
exempel svårt att tänka sig en rådman som<br />
skiljde sig, eller befann sig i en vårdnadstvist.<br />
– I dag är sådant förstås inget problem<br />
längre. Däremot finns det ett antal andra<br />
frågor som kan vara känsligare, och där olika<br />
domare har olika inställning, säger Charlotte<br />
Brokelind, chefsjurist på Domstolsverket.<br />
LOKALA ENGAGEMANG<br />
En sådan fråga gäller hur engagerad en<br />
domare bör vara i lokalsamhället. Är det<br />
lämpligt att man är medlem i ett politiskt<br />
parti? Bör man eller bör man inte vara med<br />
i Rotary? Är det OK om en rådman på en<br />
liten ort umgås privat med några av stadens<br />
advokater, som han eller hon sedan kommer<br />
att möta i rätten? Vissa är väldigt försiktiga<br />
med sådant medan andra är mycket aktiva,<br />
och är med i mängder av föreningar. Här<br />
handlar det inte om vad som är rätt eller fel<br />
utan om etiska frågor av mer subtil karaktär.<br />
En fråga som osökt dyker upp i detta<br />
sammanhang är hur domstolsväsendets<br />
personal i praktiken lever upp till dessa<br />
högt ställda krav. Det är förstås en fråga<br />
som är svår att svara på. Ett tecken på att<br />
läget är relativt gott kan ändå vara att såväl<br />
Personalansvarsnämnden, som granskar<br />
misstankar mot den administrativa personalen,<br />
och Statens ansvarsnämnd, som prövar<br />
rådmännen, har mycket få fall. De ärenden<br />
som tas upp är dessutom sällan av något<br />
allvarligare slag.<br />
TEMA - MEDARBETARE<br />
Etik och moral är högt skattat i<br />
de egna leden<br />
Att anställda inom domstolsväsendet måste leva upp till särskilt höga krav på etik och moral tycks alla vara<br />
överens om. Etikfrågor ingår också i många av Domstolsverkets utbildningar. Men chefsjustitieombudsman<br />
Mats Melin menar att etik- och moralfrågor behöver diskuteras oftare ute i landets domstolar.<br />
TEXT MAGNUS VÄSTERBRO ILLUSTRATION LARS REHNBERG<br />
MER DISKUSSION BEHÖVS<br />
Denna positiva bild bekräftas av chefsjustitieombudsman<br />
Mats Melin, som har tillsynen<br />
av de allmänna domstolarna som sitt<br />
ansvarsområde.<br />
– Så vitt jag vet klarar de flesta av att på<br />
ett ganska hyggligt sätt uppfylla de krav på<br />
ett etiskt förhållningssätt som man har rätt<br />
ställa på en domare, säger Mats Melin.<br />
En sak som han däremot är missnöjd<br />
med är att dessa frågor diskuteras så pass<br />
sällan i vardagen ute på domstolarna.<br />
– Jag minns inte när jag senast var med<br />
om en sådan diskussion i något organiserat<br />
sammanhang. Det blir oftast när det gäller<br />
något enskilt fall, då en kollega har agerat på<br />
ett mindre lämpligt sätt. Mitt intryck är att<br />
moral och etik borde diskuteras mera. Det är<br />
något som varje domstolschef ytterst bör ta<br />
ansvar för, säger chefs-JO Mats Melin.<br />
Sedan flera år tillbaka ingår inslag om<br />
etik och moral i de utbildningsprogram som<br />
Domstolsverket anordnar, berättar Christina<br />
Helldén, tillförordnad utbildningschef. Såväl<br />
utnämnda domare, notarier, fiskaler, domstolssekreterare<br />
som annan administrativ<br />
personal får tillfälle att diskutera etiska frågeställningar.<br />
När Domstolsverket däremot<br />
arrangerar särskilda inslag om etik tycker hon<br />
sig ha märkt att det är svårt att få domstolarna<br />
att prioritera dem.<br />
– Jag skulle önska att de här frågorna<br />
blev mer levande på arbetsplatserna, säger<br />
Christina Helldén. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 17
TEMA - MEDARBETARE<br />
Ungas syn på domstolsväsendet<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE, FREDRIK HERRLANDER, TORSTEN BERGLUND OCH ULRIK SÖDERGREN<br />
VAD TYCKER DU OM<br />
ATT ARBETA PÅ EN<br />
DOMSTOL?<br />
När jag sökte det här<br />
jobbet så trodde jag att<br />
det var ett ”vanligt”<br />
sekreterarjobb, men<br />
det visade sig vara lite<br />
annorlunda. Jag arbetar<br />
inom ett område som jag aldrig trott att jag<br />
skulle arbeta med. Som domstolssekreterare<br />
har man större ansvar än vad jag föreställt<br />
mig och det är bara ett skäl till varför detta<br />
jobb är så givande. Jag är väldigt nöjd med<br />
att få arbeta på en domstol.<br />
VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN<br />
ARBETSPLATS?<br />
Jag försöker att inte prata för mycket om<br />
vad som sker på tingsrätten. Kan hända att<br />
jag nämner någonting för min familj men<br />
för mina vänner försöker jag att inte säga för<br />
mycket. När jag berättar var jag arbetar blir<br />
alla intresserade, de ställer frågor och tycker<br />
HELENA RASK<br />
Domstolssekreterare<br />
Östersunds tingsrätt<br />
VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN<br />
DOMSTOL?<br />
Det är utvecklande och intressant, det händer<br />
saker hela tiden och man vet aldrig hur<br />
en dag blir. Att vara tingsrättens ansikte utåt<br />
på absolut bästa sätt är oerhört stimulerade<br />
för mig. Det är som en helt ny värld som<br />
öppnat sig för mig och jag försöker hela<br />
tiden lära mig varför jag gör olika saker för<br />
18 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
att det verkar spännande. Då berättar jag<br />
självklart lite om vad jag gör. Eftersom jag<br />
har en ganska positiv bild av tingsrätten och<br />
domstolsväsendet så är det den bilden jag<br />
försöker förmedla.<br />
HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR-<br />
ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ<br />
DOMSTOL?<br />
Ja, det har den. Idag vet jag varför vissa mål<br />
har långa handläggningstider och att juridiken<br />
bakom många domar inte är så enkel<br />
som man tror när man inte har någon större<br />
insikt i hur verksamheten eller juridiken fungerar.<br />
Till en stor del har min syn förändrats<br />
till det positiva. Efter att ha jobbat här en tid<br />
så inser man att det verkligen finns riktiga<br />
människor bakom alla mål.<br />
VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE<br />
HA?<br />
Lyhörd, intresserad, våga ta ställning och stå<br />
för det, rättvis, konsekvent.<br />
att förstå helheten, därför efterlyser jag mera<br />
samarbete med de olika aktörerna vi samarbetar<br />
med.<br />
VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN<br />
ARBETSPLATS?<br />
Jag berättar att det är ett väldigt roligt,<br />
intressant och utvecklande arbete. Många<br />
har aldrig varit i en domstol och vet inte<br />
hur det fungerar. Det är mycket rädsla och<br />
respekt för en domstol, så man får en chans<br />
att berätta hur det verkligen är och vad man<br />
kan göra för att hjälpa de inblandade på<br />
bästa sätt.<br />
HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR-<br />
ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ<br />
DOMSTOL?<br />
Att domstolen är en arbetsplats som trots<br />
knappa resurser gör ett fantastiskt arbete!<br />
VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE<br />
HA?<br />
En viktig egenskap är att våga ta obekväma<br />
ANNA PELLICANO<br />
Domstolssekreterare<br />
Stockholms tingsrätt<br />
VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR<br />
FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS?<br />
Oj, oj, oj… alla har någonting att säga om<br />
tingsrätten. Många har en negativ bild av<br />
verksamheten. Jag tror att det mycket beror<br />
på tidningar och att människor sväljer allt<br />
som står istället för att konstruktivt ifrågasätta<br />
om den information som ges är korrekt.<br />
♦<br />
beslut. Att lyssna på sin personal, ta den på<br />
allvar. Uppmuntra och tala om när man gör<br />
ett bra arbete.<br />
Att ha en bra chef är det viktigaste som<br />
finns på en arbetsplats. Domstolsverket<br />
borde därför se över hur man tillsätter chefer.<br />
Det är viktigt att den person man väljer<br />
har de egenskaper en bra chef ska ha.<br />
VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR<br />
FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS?<br />
Människor i allmänhet har en väldig respekt<br />
för domstolen. Jag kan tycka att vår nuvarande<br />
kallelse är skrämmande, så att till och<br />
med de utsatta kan känna sig skyldiga när de<br />
kommer till en domstol. Precis så sa en person<br />
till mig häromdagen som var kallad till<br />
en rättegång som vittne. Han tyckte det var<br />
hemskt att få en sådan brutal kallelse att han<br />
kände obehag att gå och vittna. Jag hoppas<br />
man kan få fram en medborgarvänligare kallelse<br />
i framtiden. ♦
JONAS EKMAN<br />
Domstolssekreterare<br />
Luleå tingsrätt<br />
VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN<br />
DOMSTOL?<br />
Arbetet är på många sätt fascinerande och<br />
intressant, även om jag redan efter ett par år<br />
inser att ett ökat inflöde av idéer från andra<br />
områden och från människor med andra<br />
erfarenheter skulle vara till gagn.<br />
VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN<br />
DOMSTOL?<br />
Arbetet är intressant och spännande på<br />
många sätt. Det är ett varierande arbete som<br />
sällan känns monotont eller tråkigt. Förutom<br />
att följa målens gång genom domstolen så<br />
är kontakten med allmänheten något som<br />
jag ser som ett (för det mesta) positivt inslag<br />
i domstolsarbetet. Det känns angeläget att<br />
ge bra service till de som kommer i kontakt<br />
med domstolen och att ta sig tid att förklara<br />
hur saker och ting fungerar i denna ”annorlunda<br />
värld”.<br />
VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN<br />
ARBETSPLATS?<br />
Jag tror att jag ger en positiv bild av den<br />
domstol där jag arbetar eftersom jag trivs<br />
väldigt bra både med mina arbetsuppgifter<br />
och med mina kolleger och det är givetvis<br />
viktigt för hur man uppfattar sin arbetsplats.<br />
Eftersom de flesta har en åsikt om rättsväsendet<br />
och det rättsväsendet gör så blir det<br />
ofta diskussioner och små debatter där jag<br />
blir något av en ”domstolsrepresentant”.<br />
VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN<br />
ARBETSPLATS?<br />
Att en domstol är något helt annat än vad<br />
folk tror. Arbetet ger en mycket god breddning<br />
av perspektivet på hur samhället fungerar.<br />
Det är vanligt att allmänheten tror att<br />
det som sker i tingssalen är det enda som<br />
händer i domstolen trots att verkligheten är<br />
en helt annan.<br />
HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR-<br />
ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ<br />
DOMSTOL?<br />
Jag hade en ganska god bild innan jag började<br />
arbeta inom domstolarna men visst<br />
har bilden förändrats. För min del var inte<br />
förändringarna så omfattande, men insynen<br />
i domstolens roll i rättskedjan är en av de<br />
större förändringarna.<br />
Hela rättsväsendet står inför stora förändringar<br />
och det är enligt mig mycket viktigt,<br />
för att inte säga helt avgörande, för det<br />
Uppmärksammade mål hamnar ibland på<br />
agendan men även frågor om domstolar och<br />
rättsväsendet i största allmänhet, något som<br />
jag gärna berättar om.<br />
HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR-<br />
ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ<br />
DOMSTOL?<br />
Min bild av rättsväsendet har blivit mer<br />
nyanserad. Jag har fått en möjlighet att se<br />
hur det verkligen fungerar i en domstol och<br />
jag tycker det fungerar mycket bra. Att domstolar<br />
är konservativa och helst gör ”som<br />
man alltid gjort” stämmer inte riktigt på min<br />
arbetsplats. Förändring och nytänkande uppmuntras<br />
och välkomnas här. Jag tror att vi<br />
inom den närmaste framtiden kommer att få<br />
se en intressant utveckling av domstolsarbetet<br />
på många plan.<br />
VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE<br />
HA?<br />
Ledaren ska vara klar och tydlig i kommunikationen<br />
med sina medarbetare. Han/hon<br />
ska kunna lyssna, klara av att ge och ta posi-<br />
TEMA - MEDARBETARE<br />
framtida förtroendet för rättssamhället att<br />
denna sektor kan utvecklas i samklang med<br />
samhället i övrigt.<br />
VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE<br />
HA?<br />
Förmåga att hitta balans mellan snabba<br />
beslut, när sådana är nödvändiga, och att ta<br />
in synpunkter från medarbetarna.<br />
VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR<br />
FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS?<br />
Den allmänna bilden av vad en domstol<br />
sysslar med är ju inte helt och fullt den<br />
sanna. Det borde ligga i samtliga anställdas<br />
intresse att nyansera den bilden. Framförallt i<br />
samband med uppmärksammade rättsfall då<br />
det kan vara ganska vanligt att människor i<br />
allmänhet har svårt att acceptera att lagarna<br />
alltid måste komma efter samhällsförändringarna<br />
och inte kan ligga före eftersom lagar<br />
stiftas efter behov. ♦<br />
HELENA NILSSON<br />
Domstolssekreterare<br />
Hovrätten för Västra Sverige<br />
tiv och negativ kritik samt vara närvarande<br />
bland sina medarbetare.<br />
VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR<br />
FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS?<br />
Jag tror att min omgivning tänker på min<br />
arbetsplats som en intressant sådan på<br />
grund av vad jag berättar och förmedlar. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 19
TEMA - MEDARBETARE<br />
20 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
Domstolssekreterare - Byte av<br />
Irène Lindskoug är domstolssekreterare på Göteborgs tingsrätt, avd 7. Hon och kollegan<br />
Ulla Wallin på Varbergs tingsrätt bytte arbetsplats med varandra under en månad i<br />
höstas. Irène hade ingen tidigare erfarenhet av att arbeta på blandat kansli, men tyckte<br />
genast att det var roligare än att enbart arbeta med samma typ av mål. Ulla menar<br />
TEXT IRÈNE LINDSKOUG OCH ULLA WALLIN REDIGERAD AV ÅSA NORDSTRÖM FOTO ULRIK SÖDERGREN<br />
Varbergs tingsrätt<br />
Varbergs tingsrätt består av nio rotlar. Alla<br />
rotlar handlägger både brottmål och tvistemål.<br />
Rotel tre är även konkursrotel. Varje<br />
rotel har en sekreterare och en notarie,<br />
utom rotel 6 och 7 som har en och en<br />
halv sekreterartjänst vardera, varav den<br />
ena sekreteraren arbetar som protokollförare.<br />
Nya brottmål och tvistemål<br />
(utom gemensamma ansökningar om<br />
äktenskapsskillnad som handläggs av<br />
notarie tillsammans med sekreterarna på<br />
försäkringskassan) läggs upp av registrator<br />
som lägger in parter, målsäganden,<br />
vittnen m.fl. Dessutom aktbilagerar<br />
hon och dagbokför.<br />
På avdelning 7 i Göteborg har alla<br />
sekreterare delegation att utfärda<br />
stämning och förordna offentlig<br />
försvarare i vissa mål, medan på<br />
Varbergs tingsrätt endast ett fåtal av<br />
sekreterarna har denna delegation.<br />
Vi tänker att rotlarnas olika rutiner<br />
och mallar kanske blir inplanterade i<br />
högre grad vid en tingsrätt som Varbergs<br />
eftersom rådmännen i princip inte byter<br />
rotlar, vilket även medför att sekreterarna<br />
mycket länge arbetar för samma rådman.<br />
NÄMNDEMÄN OCH TOLKAR<br />
Nämndemännen vid Varbergs tingsrätt får<br />
vid årets början ett schema över sina ordinarie<br />
ting. En vecka före brottmålsförhandlingen<br />
får de uppropslista och<br />
stämningsansökningarna. Närvarolistorna<br />
sköter nämndemännen helt<br />
själva.<br />
Begäran om tolk faxas till tolkcentralen<br />
som faxar tillbaka bekräftelse.<br />
Kansliet kontrollerar på<br />
tolklista om den aktuelle tolken<br />
avlagt generell tolked. Om<br />
inte, avlägger tolken ed vid<br />
förhandlingen. Förhand-<br />
lingsprotokollet lämnas till ärendeavdelningen<br />
som lägger upp domstolsärende, för<br />
upp tolken på tolklista i Word och expedierar<br />
protokollet till tolken tillsammans med information<br />
om att han finns med på dataförteckning.<br />
HÄKTNINGAR OCH HUVUDFÖRHANDLING<br />
Varbergs tingsrätt delar jourhäktningarna<br />
med Halmstads tingsrätt. Protokollföringen<br />
sköts av notarier och någon sekreterare.<br />
Telefonkedja sköts hemifrån mellan åklagare<br />
- protokollförare – rådman – advokat varje<br />
lördag och söndag förmiddag under någon<br />
timmas tid. Vardagshäktningar sköts av den<br />
rotel som målet lottas på. Protokollförare<br />
finns alltid med. Åklagare sköter kontakt med<br />
förhörsledare och personal på arrest.<br />
Rotelinnehavaren beräknar tidsåtgången<br />
för förhandling och anvisar när målsäganden<br />
och vittnen ska komma.<br />
PERSONEFTERLYSNING<br />
I mål med personefterlysning sätts målet<br />
ut till förhandling ca sex månader i förväg.<br />
Stämning med kallelse till tilltalad skrivs ut<br />
och skickas med begäran om personefterlysning<br />
till polisen. På stämningsblanketten<br />
markeras rader för tilltalades underskrift och<br />
för uppgift om av vem och var tilltalade blivit<br />
delgiven. Om tilltalade inte blivit delgiven<br />
när dagen för förhandling närmar sig, flyttas<br />
förhandlingen fram ytterligare ca ett halvår.<br />
Ny stämning med kallelse skrivs ut och en<br />
skrivelse skickas till polisen med innehåll att<br />
begäran om personefterlysning kvarstår och<br />
att de gamla handlingarna byts ut mot de<br />
nya bifogade. På så sätt fortsätter personefterlysningen<br />
till preskription.<br />
MÅL SOM ÖVERKLAGAS TILL HOVRÄTTEN<br />
När överklagade akter skickas från Varberg<br />
till hovrätten skickas hela akten i originalkappan<br />
utom ”skräpet” som behålls på tingsrätten<br />
i kuvert eller plastmapp.
arbetsplats en givande erfarenhet<br />
Göteborgs tingsrätt<br />
Göteborgs tingsrätt har tre brottmålsavdelningar.<br />
Avd 7 har sex rotlar, varav en är<br />
fiskalsrotel. Fiskalsroteln har en sekreterare<br />
medan övriga rotlar har två sekreterare<br />
vardera. De flesta sekreterare har både<br />
kansli- och protokollföraruppgifter. Samtliga<br />
notariemål är samlade på en särskild rotel<br />
hos avd 8. Ekomålen är numera fördelade<br />
på tvistemålsavdelningarna 1-3. Lottning av<br />
tvistemål och vissa brottmål sker på tingsrättens<br />
aktuariekontor. I brottmål registreras tilltalad<br />
och åklagaren men inte övriga parter,<br />
vittnen m.m. Man aktbilagerar inte heller<br />
handlingarna.<br />
NÄMNDEMÄN OCH TOLKAR<br />
På Göteborgs tingsrätt får nämndemännen<br />
vid årsskiftet ett schema på samma sätt som<br />
i Varberg. Handlingarna får de dock först vid<br />
förhandlingarna. Protokollföraren ser till att<br />
närvarolistorna fylls i.<br />
På avdelning 7 kallas tolkar via tolkcentralen<br />
med kallelseblankett och kopia av<br />
stämningsansökan. Tolken tillfrågas vid förhandlingen<br />
om han eller hon avlagt tolked.<br />
Om inte, avläggs tolked, och protokoll skrivs<br />
som diarieförs hos administrativa avdelningen.<br />
Man litar annars på tolkens uppgift om<br />
att tolked avlagts.<br />
HÄKTNINGAR OCH HUVUDFÖRHANDLING<br />
Häktningsförhandlingarna cirkulerar mellan<br />
samtliga brottmålsrotlar, förutom fiskalsrot-<br />
larna. Vissa helger har Mölndals tingsrätt<br />
jourhäktningarna. Häktningsförhandlingarna<br />
äger rum på polishuset, där domstolen<br />
har egen lokal med kontor i anslutning till<br />
häktningslokalen. Där finns datautrustning<br />
uppkopplad till MÅHS. På helghäktningarna<br />
finns alltid protokollförare med,<br />
men på vardagarna endast om det är<br />
många förhandlingar. På helgerna har<br />
domstolspersonalen en jourdag och en<br />
bakjoursdag.<br />
På avdelning 7 sköts planering av<br />
förhandlingen med kallelsetider osv. i<br />
de flesta fall av sekreterarna. I större<br />
mål kan planering ske i samråd med<br />
ordföranden och/eller åklagaren.<br />
PERSONEFTERLYSNING<br />
Vid Göteborgs tingsrätt skickas<br />
inga handlingar med till polisen.<br />
Personefterlysningen avser endast<br />
uppgift om den efterlystes adressuppgift.<br />
MÅL SOM ÖVERKLAGAS TILL HOV-<br />
RÄTTEN<br />
Från avdelning 7 skickas akten i nytt<br />
omslag. ”Skräpet” ligger kvar i originalkappan<br />
hos tingsrätten. ♦<br />
TEMA - MEDARBETARE<br />
att det finns många fördelar med blandade kanslier. Det blir ett roligare arbetsinnehåll och lugnare arbetstempo<br />
jämfört med att endast arbeta med brottmål, och mindre sårbart när många behärskar de olika<br />
måltyperna. Båda upplevde det tillfälliga bytet av arbetsplats som intressant och lärorikt, samtidigt som de<br />
plötsligt fick känna sig som nybörjare igen. Jobbigast var det kanske ändå för arbetskamraterna!<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 21
AKTUELLT<br />
Specialister som brottsutredare<br />
I ett försök att stärka kompetensen hos kriminalpolisen föreslår Beredningen för rättsväsendets utveckling<br />
att kvalificerade brottsutredare utan polisiär bakgrund ska rekryteras. Jurister, ekonomer och naturvetare<br />
är några av de specialister som efter en kortare internutbildning skulle kunna få kalla sig kriminalutredare.<br />
TEXT LARS COLLIN<br />
BEREDNINGEN FÖR RÄTTSVÄSENDETS gårdh styr behovet i varje enskilt fall vilken<br />
UTVECKLING (BRU) har undersökt möjlig- kompetens man behöver rekrytera. Rikspolisheterna<br />
att öka effektiviteten och kvaliteten i styrelsen, som är positiv till förslaget, bedö-<br />
rättsväsendets arbete. I ett betänkande anser mer att ungefär 300 nyanställningar behövs<br />
BRU att det finns brister i just kompetensen runt om i landet för dessa mer kvalificerade<br />
hos kriminalpolisen, bland annat eftersom brottsutredningar.<br />
genomströmningstiden från brottsanmälan I arbetsuppgifterna ska det inte ingå<br />
till dom är alltför lång och eftersom uppklar- så kallade mängd- eller vardagsbrott. Den<br />
ningsprocenten är för låg.<br />
typen av brott arbetar utredningsassistenter<br />
En förbättring skulle kunna ske dels med redan i dag. För kriminalutredarna<br />
genom en enhetlig vidareutbildning för verk- handlar det om placeringar på centrala utsamma<br />
kriminalpoliser, men också genom redningsenheter som undersöker grövre och<br />
att vidga rekryteringen och tillföra kunskap mer gränsöverskridande brottslighet.<br />
utanför den traditionella verksamheten.<br />
– Att få polismans fulla befogenheter<br />
Dessa brottsutredande specialister, som innebär att man kommer att få bruka våld<br />
föreslås få yrkestiteln kriminalutredare, ska och även utrustas med vapen. Och det<br />
hämtas inom yrkeskategorier som jurister, kanske är lite kontroversiellt, tror Birgitta Trä-<br />
ekonomer, naturvetare och beteendevetare. gårdh.<br />
Kriminalutredaren föreslås också få i<br />
Den uppfattningen delas av Domstols-<br />
princip samma rättigheter som en polisman verket, som har granskat betänkandet ur<br />
under en brottsutredning.<br />
domstolsväsendets synvinkel och i sitt re-<br />
– Våra betänmissyttrande<br />
skriver<br />
kanden har kretsat »Brottslighet handlar om väldigt att man inte har<br />
mycket kring polisens många olika saker och självklart några invändningar<br />
brottsutredande verk- är det svårt för poliser, precis mot de förslag som<br />
samhet. Det är inte<br />
heller första gången<br />
ett förslag läggs om<br />
att rekrytera andra än<br />
som för åklagare och domare,<br />
att behärska allting till fulländning«<br />
Martin Andersson<br />
lämnas.<br />
– Visst kan<br />
förslaget uppfattas<br />
som kontroversiellt,<br />
polisutbildade perso-<br />
men vi tycker att de<br />
ner. Men den här gången har vi gått längre argument som fördes fram i utredningen var<br />
än tidigare eftersom vi tycker att man ska övertygande. Det verkar vara en bra lösning.<br />
utrusta de här brottsutredande personerna Det är väl klart att polisen som alla andra<br />
med polismans befogenheter, säger Birgitta organisationer är i behov av spetskompe-<br />
Trägårdh, sekreterare i BRU och den som har tens på många olika områden. Brottslighet<br />
skrivit betänkandet.<br />
handlar om väldigt många olika saker och<br />
självklart är det svårt för poliser, precis som<br />
LÅG UPPKLARNINGSPROCENT<br />
för åklagare och domare, att behärska allting<br />
Varje år får polisen in ungefär 1,2 miljoner till fulländning, säger hovrättsassessor Martin<br />
anmälningar. Men personuppklaringsprocenten,<br />
där en gärningsman har bundits till ett<br />
Andersson vid Domstolsverket.<br />
brott, ligger på runt 15 procent. Så självklart NY KARRIÄR FÖR JURISTER?<br />
måste något göras.<br />
Däremot menar Martin Andersson att det<br />
Även om det inte ska vara ett formellt uppstår en helt ny situation om och när<br />
krav, har BRU tänkt sig i första hand högsko- jurister får rätt att bruka våld och använda<br />
leutbildade personer. Men enligt Birgitta Trä- skjutvapen. Men de befogenheterna ligger<br />
22 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
nära till hands för funktionen som kriminalutredare,<br />
menar han.<br />
Kan det här rentav bli en alternativ karriärmöjlighet<br />
för juristkåren?<br />
– Det är väldigt svårt att svara på i detta<br />
skede. Det beror till stor del på vilken typ av<br />
jurister som polisen kommer att efterfråga<br />
och hur lönesättningen och karriärutvecklingen<br />
kommer att se ut. Det får visa sig.<br />
Men det är klart att det blir lättare att rekrytera<br />
jurister direkt från universitetet än från<br />
notarie- eller assessorsområdet. Då krävs en<br />
helt annan lönesättning, tror Martin Andersson.<br />
Vägen till att bli kriminalutredare för en<br />
jurist kommer enligt förslaget att gå via en<br />
halvårslång praktisk och teoretisk internutbildning<br />
i brottsutredning. Beredningen för<br />
rättsväsendets utveckling nämner Ekobrottsmyndigheten<br />
som ett exempel på en organisation<br />
där det redan i dag finns spetskompetens<br />
inom polisens utredningsverksamhet.<br />
– De har ju många ekonomer anställda,<br />
men problemet är att de inte har en polismans<br />
befogenheter under en brottsberedning.<br />
Så när de håller ett förhör på<br />
Ekobrottsmyndigheten måste alltid en polis<br />
vara förhörsledare, även om en ekonom själv<br />
skulle kunna hålla i det. Det finns även andra<br />
myndigheter, som Skattemyndigheten, som<br />
driver brottsutredningar. Så delar av det här<br />
finns ju redan, men inte inom den vanliga<br />
polisen, säger Birgitta Trägårdh på BRU. ♦<br />
Fakta<br />
Beredningen för rättsväsendets utveckling<br />
(BRU) började för drygt tre år sedan undersöka<br />
möjligheterna att öka effektiviteten<br />
i och kvaliteten på rättsväsendets arbete.<br />
Undersökningarna har resulterat i sex<br />
betänkanden.<br />
I BRU:s uppgift ligger också frågor kring<br />
utbildning, personalrörlighet och kompetensutveckling<br />
inom rättsväsendet.
Skattemålshanteringen<br />
vid länsrätterna<br />
och i kammarrätterna<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
DOMSTOLSVERKET HAR FÅTT i uppdrag<br />
att finna lösningar för att komma tillrätta<br />
med skattemålens långa handläggningstider.<br />
I rapport ”DV-rapport <strong>2004</strong>:4” presenteras<br />
förslag och ges rekommendationer som syftar<br />
till att begränsa dessa hinder och därigenom<br />
förbättra skattemålshanteringen. För att<br />
effektivisera skattemålshanteringen föreslås<br />
bland annat en bättre planering, styrning<br />
och uppföljning av skattemålen.<br />
De förändringar som föreslås är i huvudsak<br />
utökade möjligheter att överlämna mål<br />
mellan de olika förvaltningsdomstolarna<br />
förenklade rutiner<br />
muntliga förberedelser<br />
utökade möjligheter att avgöra vissa skattemål<br />
med ensamdomare. ♦<br />
FOTO PER CARLSSON<br />
FAKTA<br />
Rapporterna kan beställas hos<br />
Domstolsverket. De finns även<br />
på domstolsväsendets webbplats<br />
www.dom.se under rapporter.<br />
NOTISER ANNONS<br />
Inkomstgränsen<br />
och avgifterna<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
REGERINGEN HAR GETT Domstolverket i<br />
uppdrag att, i samråd med Rättshjälpsmyndigheten,<br />
Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket<br />
och <strong>Sveriges</strong> advokatsamfund, se över<br />
inkomstgränsen för rätt till rättshjälp.<br />
Uppdraget har redovisats i en rapport<br />
”DV-rapport <strong>2004</strong>:5”, där Domstolsverket<br />
föreslår att inkomstgränsen för rätt till rättshjälp<br />
höjs till 315 000 kr.<br />
– Den höjning av inkomstgränsen som<br />
verket nu föreslår innebär att en ungefär<br />
lika stor del av befolkningen som 1999, då<br />
inkomstgränsen fastställdes till 260 000 kr,<br />
kommer att uppfylla de ekonomiska förutsättningarna<br />
för rätt till rättshjälp, säger<br />
Lotten Ögren, jurist vid Domstolsverket och<br />
huvudansvarig för rapportarbetet. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 23
VERA I VÄNERSBORG<br />
En trotsig<br />
tonåring<br />
När <strong>Domkretsen</strong> besöker länsrätten i Vänersborg<br />
nästan på dagen tre månader efter deras Vera-införande,<br />
är stämningen mer dämpad än i februari. Inledningsvis<br />
har Vera upplevts som både långsamt och omständligt,<br />
men där finns också en övertygelse om att det kommer<br />
att bli bra i slutänden.<br />
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO SVANTE ÖRNBERG<br />
LÄNSRÄTTEN I VÄNERSBORG var pilotdomstol<br />
för Vera-införandet och genomförde sitt<br />
förberedelsearbete på ett föredömligt sätt.<br />
Länsrättens personal var därför informerad<br />
och utbildad för att på bästa sätt välkomna<br />
Vera vid drifttagningen den 17 februari. Vid<br />
<strong>Domkretsen</strong>s besök dagen efter, arbetade<br />
alla målmedvetet för att så snart som möjligt<br />
lösa de problem som oftast uppstår vid en<br />
så omfattande drifttagning. Stämningen var<br />
kanske inte översvallande positiv, men det<br />
fanns en genuin vilja att ta till sig domstolsväsendets<br />
nya verksamhetsstöd. Lagman<br />
Gunilla Brydolf var dock entusiastisk till Veras<br />
funktioner och möjligheter. Tre månader<br />
senare är Gunilla Brydolf fortfarande optimistisk,<br />
även om Vera inledningsvis medfört<br />
en hel del merarbete.<br />
– MÅHS var visserligen omodernt, men<br />
det var ett väl inarbetat system. Nu har vi<br />
24 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
ett nytt system med nya rutiner som tar tid<br />
att lära sig, samtidigt har det också varit<br />
en hel del väntetider i Vera. Men jag är en<br />
obotlig optimist – jag tror att det kommer<br />
att bli bra i slutänden.<br />
Gunilla Brydolf är kritisk till att Dom stols-<br />
»Vissa barnsjukdomar går ganska<br />
enkelt att lösa. Men det stora<br />
klagomålet hos oss är att det går<br />
så långsamt, och det drabbar<br />
kanslipersonalen hårdast.«<br />
Robert Beckard, föredragande<br />
verket utsett pilotdomstolar, men inte tagit<br />
tillvara deras erfarenheter innan systemet<br />
togs i skarp drift. Ann Enderhag, domstolssekreterare<br />
och systemadministratör vid<br />
länsrätten, instämmer i den kritiken och tilllägger.<br />
– Som systemadministratör hade jag<br />
mina misstankar om att Vera kanske inte<br />
skulle vara perfekt från början. Det värsta<br />
har varit väntetiderna. Samtidigt måste vi<br />
komma ihåg att Vera inte är färdigt, utan<br />
kommer att bli stadigt bättre. Jag hyser gott<br />
hopp om framtiden.<br />
SAKNAR GENVÄGARNA<br />
Många av länsrättens medarbetare har också<br />
varit kritiska till att deras vanligaste arbetsuppgifter<br />
blivit mer omständliga, berättar<br />
registrator Anita Henriksson.<br />
– Jag är inte lika positiv som tidigare, det<br />
man framför allt saknar är genvägar mellan<br />
de olika funktionerna. Det gäller till exempel<br />
vid registrering av delgivningar. Förr körde<br />
man alla på en sida, nu får man ta dem en<br />
och en.<br />
Lagman Gunilla Brydolf vill att Vera ska växa ur barnskorna.<br />
Anita Henriksson menar att problemen<br />
har påverkat personalen.<br />
– Det är klart att man blir både stressad<br />
och irriterad när det tar längre tid. Nu får vi<br />
jobba längre dagar. Det är flera av oss som<br />
ligger mellan 20 och 40 timmar plus sedan<br />
i februari.<br />
Domstolssekreterare Solveig Svantesson<br />
hör till dem som har sett sin arbetstid öka<br />
sedan den 17 februari.<br />
– Jag arbetar deltid 80 procent. För att<br />
sköta mina arbetsuppgifter har jag redan 40<br />
timmar övertid. Det som stör mig mest med<br />
Vera är att enkla rutiner blivit så komplicerade.<br />
Det finns inga genvägar, man måste<br />
gå fram och tillbaka. Väntetiderna gör också<br />
att Vera känns betydligt långsammare än<br />
MÅHS.<br />
Som Ann Enderhag ser Solveig<br />
Svantesson ändå fördelar med Vera.<br />
– Kalendern är till exempel väldigt bra<br />
och överskådlig. Men jag måste nog säga<br />
att så här långt har det negativa övervägt.<br />
FLERA FÖRDELAR<br />
Det finns också de på länsrätten som tycker<br />
att Vera har fått ett oförtjänt dåligt rykte.<br />
Domstolssekreterare Ann-Marie Ståhlberg<br />
hade en svår tid i samband med införandet.<br />
Hennes tekniska hjälpmedel, den specialanpassade<br />
tangentbordsplattan, fungerade inte<br />
med Vera. Utan den var risken överhängande<br />
att Ann-Maries ständiga värk i nacke och<br />
axlar skulle blossa upp och förvärras. Därför<br />
värmer det hjärtat att möta hennes strålande<br />
leende denna vackra majdag.<br />
– Idag är hela situationen fantastiskt<br />
mycket bättre än i vintras. Då trodde jag<br />
inte att jag skulle klara det som hände. Jag
Inte ens ett tonårstrotsigt verksamhetsstöd hotar den höga stämningen på länsrätten i Vänersborg.<br />
var så orolig och frustrerad. Men ganska<br />
snart fick jag nya hjälpmedel som fungerade.<br />
Nu kan jag arbeta med båda händerna<br />
och det känns jättebra.<br />
– Jag håller med om att programmet<br />
är för långsamt, och mycket omständligare<br />
än tidigare. Samtidigt måste jag säga att<br />
Vera har många fördelar, och då är jag ändå<br />
ingen dataälskare. Nu ser jag fram emot den<br />
nya releasen som kommer i höst och tror att<br />
Vera kommer att bli bra när det är klart.<br />
Kerstin Johansson, domstolssekreterare<br />
och IT-ansvarig, hörde till de mer Verakritiska<br />
i februari. Hon har också märkt av<br />
problemen med de långa väntetiderna, men<br />
hyser gott hopp om framtiden.<br />
– Det tar alltid ett tag innan nya program<br />
sätter sig och Vera har redan tydliga<br />
fördelar. Till exempel är sökmöjligheterna<br />
mycket bättre än i MÅHS. Kalenderbiten är<br />
också bra och överskådlig. Jag är positiv och<br />
på det hela taget är Vera inte dåligt.<br />
REFERENSGRUPP FÖR VERA-ANVÄNDARE<br />
Domstolsverket har nyligen startat en referensgrupp<br />
med deltagare från domstolar<br />
som idag arbetar med Vera. Ett syfte är att<br />
ta reda på hur det går och vad som kan<br />
förbättras, som stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet.<br />
Länsrätten i Vänersborg representeras<br />
av föredragande Robert Beckard.<br />
Han har full förståelse för kanslipersonalens<br />
frustration.<br />
– Vissa barnsjukdomar går ganska enkelt<br />
att lösa. Men det stora klagomålet hos<br />
oss har varit att det gått så långsamt, och<br />
det har drabbat kanslipersonalen hårdast.<br />
Resultatet för dem har varit mer tidskrävande<br />
rutiner och en hel del extraarbete.<br />
För oss jurister är det ingen större skillnad<br />
mot tidigare.<br />
I juni ska referensgruppen ha sitt första<br />
möte, berättar Robert, som ser fram emot<br />
att föra sina kollegors talan.<br />
– Jag har skickat e-post till alla här och<br />
VERA I VÄNERSBORG<br />
»Jag håller med om att programmet<br />
är för långsamt, och mycket<br />
omständligare än tidigare.<br />
Samtidigt måste jag säga att<br />
Vera har många fördelar, och då<br />
är jag ändå ingen dataälskare.«<br />
Ann-Marie Ståhlberg, domstolssekreterare<br />
bett dem maila sina tankar och synpunkter<br />
till mig. Jag kommer att sammanfatta allting<br />
och ta med mig på mötet. Förhoppningsvis<br />
kommer referensgruppens input kunna<br />
bidra till en snabb och positiv utveckling av<br />
Vera.<br />
Det finns många mindre smickrande<br />
omdömen om Vera hos länsrätten i<br />
Vänersborg. Ändå är det tydligt att de allra<br />
flesta tror och hoppas att framtiden bär en<br />
funktionell version i sitt sköte. Och inte ens<br />
ett tonårstrotsigt verksamhetsstöd hotar den<br />
höga skrattfaktorn på den leende länsrätten.<br />
– Inkörningsproblemen har inte påverkat<br />
den goda stämningen här. Vi är ju rörande<br />
överens om läget och har gott stöd av varandra,<br />
säger Ann Enderhag.<br />
Länsrättens uppskattade Kamratförening<br />
stöttar också. Efter vårfesten med kubb,<br />
musikfrågor och god middag väntar en<br />
utflykt till Oslo i slutet på maj, berättar en<br />
förväntansfull lagman.<br />
– Programmet blir en överraskning, men<br />
en sak kan vi vara säkra på – det kommer att<br />
bli en väldigt trevlig dag. u<br />
Det kom e-post från<br />
Vänersborg<br />
Från: Gunilla Brydolf<br />
Till: Anne Hammarskjöld<br />
Ämne: Vera 3 i <strong>Domkretsen</strong><br />
Hej själv, det är klart att Ni får komma,<br />
men jag är inte alls säker på att Ni<br />
möter så glada miner som sist. Vera<br />
är inte någon jättehit hos min kanslipersonal.<br />
Hon håller på att mycket<br />
långsamt växa ur barnskorna och<br />
trotsåldern och tonårskrisen kommer<br />
att bli häftig. Den där envisa Gunilla<br />
tror i alla fall att hon i det långa loppet<br />
kommer att växa till sig och bli en<br />
riktig snygging när hon väl lämnat<br />
puberteten.<br />
Hälsningar Gunilla<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 25
AKTUELLT<br />
Användarna i fokus under<br />
utvecklingen av Vera<br />
Efter ett febrilt arbete på Domstolsverket har man nu kommit tillrätta med de prestandaproblem som uppstod<br />
i samband med att allt fler domstolar tog Vera i drift under våren. Uppföljningar visar att arbetet med<br />
att förkorta svarstiderna har gett positiva resultat. Samtidigt fortsätter arbetet med att förändra funktionerna<br />
utifrån de användarsynpunkter som kommer in.<br />
TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PER CARLSSON<br />
I MITTEN AV APRIL togs ett åtgärdspaket<br />
fram för att komma tillrätta med de långa<br />
svarstiderna. Åtgärderna genomfördes under<br />
april och maj, bland annat byggdes maskinkapaciteten<br />
ut. Uppföljningar visar på ett<br />
gott resultat. Detta har även bekräftats, dels<br />
vid kontakter med enskilda domstolar, dels<br />
genom mätningar av svarstider som utförs<br />
löpande av Domstolsverket.<br />
– Naturligtvis fortsätter vi på IT-enheten<br />
att bevaka svarstider och övrig prestanda för<br />
att kontinuerligt hitta ytterligare förbättringsåtgärder,<br />
säger Marianne Hassel, Domstolsverkets<br />
IT-chef.<br />
– I slutet av maj sattes en stor rättningsrelease<br />
av Vera i drift och med den har en<br />
stor mängd brister och fel i Vera åtgärdats,<br />
säger Karin Nacke, chef för sektionen för<br />
verksamhetsstöd på Domstolsverket. Dessutom<br />
genomfördes samtidigt ytterligare<br />
förändringar för att öka Veras prestanda och<br />
stabilitet. I mitten av juni kommer vi med<br />
ytterligare en rättningsrelease.<br />
MÅNGA BRA SYNPUNKTER<br />
Veraprojektet, som varit ett mycket omfattande<br />
IT-projekt genomfört under relativt<br />
kort tid, har nu avslutas.<br />
– Vi har samarbetat mycket med domstolarna<br />
under utvecklingen av Vera, säger<br />
Karin Nacke. Våra pilotdomstolar, där vissa<br />
varit med redan från starten 2002, har gjort<br />
ett fantastiskt arbete. En av våra viktigaste<br />
utgångspunkter har varit att utveckla ett så<br />
användarvänligt system som möjligt. Vi vill<br />
ha ett system som stödjer samtliga yrkeskategorier<br />
inom domstolsväsendet och som<br />
är flexibelt och anpassningsbart för den<br />
enskilda domstolens behov. Vera finns nu i<br />
sin basversion och arbetet med förvaltningen<br />
är igång för fullt.<br />
– Vi får in massor av bra synpunkter<br />
på Vera från domstolarna, fortsätter Karin<br />
26 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
Nacke. Sektionen för verksamhetsstöd på enkelt. Vi har därför inlett ett uppföljande<br />
Domstolsverket arbetar med att fånga upp arbete i de domstolar som tagit Vera i drift<br />
och ta tillvara användarnas synpunkter på för att på plats svara på frågor, ge tips på<br />
och önskemål om Vera.<br />
hur Vera kan användas på ett effektivt sätt<br />
– Vi har tagit fram en blankett där domstolarna<br />
och nämnderna kan fylla i sina syn-<br />
och fånga upp synpunkter.<br />
punkter och önskemål, berättar Karin Nacke. FÖRBÄTTRAD KALLELSEFUNKTION<br />
Vi sammanställer kontinuerligt önskemålen Redan nu är vissa förbättringar av Vera under<br />
och presenterar dem på Veras webbplats på utveckling. Den första underhållsreleasen<br />
domstolsväsendets intranät. I sammanställ- (R1) innebär bland annat att flera mottagare<br />
ningen kan alla se vilka ändringsönskemål av dokument ska kunna registreras i Vera.<br />
som vi fått in och statusen på önskemålet. Vera kommer nu också ge stöd för delgiv-<br />
Vi är noga med att användarnas synpunkter ning av avgörande. Förändringen kommer<br />
ska tas tillvara så att Vera kan utvecklas på enligt planerna att genomföras i månadsskif-<br />
ett bra sätt. De flesta ändringsönskemål som tet augusti/september.<br />
vi hittills har fått avser större eller mindre<br />
– En annan förändring som många dom-<br />
förändringar av befintliga funktioner i Vera. stolar och nämnder har önskat rör kallelse-<br />
Efterhand, när användarna blivit mer vana funktionen, menar Karin Nacke. Den upplevs<br />
vid Vera, tror vi också att kraven på ny funk- som omständlig och tidskrävande vilket<br />
tionalitet kommer att öka och att användar- naturligtvis inte är bra. Vi har tagit till oss de<br />
na då kommer att efterfråga helt nya delar. synpunkter som vi fått från domstolarna och<br />
Domstolsverket har nyligen startat en kommer att prioritera även en förbättring<br />
referensgrupp med representanter från av kallelsefunktionen. Vi har redan i den här<br />
samtliga domstolsslag. De kommer att delta delen påbörjat ett arbete tillsammans med<br />
i diskussioner om vilka förändringar som ska en grupp användare. Vi planerar att en änd-<br />
prioriteras framöver.<br />
ring av kallelsefunktionen ska vara klar att<br />
– För många användare tror jag att det<br />
kan vara lite av en chock att från ena dagen<br />
gå från ett invant system till ett helt nytt<br />
system, säger Karin Nacke. Många<br />
har jobbat med det tidigare verk-<br />
sättas i drift under hösten <strong>2004</strong>. ♦<br />
samhetsstödet MÅHS i många år<br />
och de kommer kanske inte ihåg<br />
att det införandet inte heller var<br />
smärtfritt. Det är alltid jobbigt när<br />
man som användare ska ställa om<br />
sig till ett nytt program, och det är<br />
lätt att man stirrar sig blind på de<br />
svagheter som finns i stället för att<br />
lyfta blicken och se de möjligheter<br />
som systemet ger. Att under en kort<br />
utbildning ta till sig alla de möjligheter<br />
som Vera ger är självklart inte<br />
Karin Nacke, sektionen för verksamhetsstöd,<br />
Domstolsverket
Förlängt förordnande säkrar kontinuitet<br />
Regeringen har beslutat att förlänga Stefan Strömbergs förordnande som generaldirektör för<br />
Domstolsverket i ytterligare tre år.<br />
TEXT PEDER JONSSON<br />
BESLUTET INNEBÄR att Stefan Strömberg<br />
sitter kvar som generaldirektör fram till 30<br />
september 2007.<br />
Hur känns det att ha fått en förlängning<br />
av förordnandet?<br />
– Det känns mycket bra. Det ger mig en<br />
möjlighet att få vara med och säkra kontinuiteten<br />
i vårt arbete med reformeringen av<br />
domstolsväsendet.<br />
Kommer du att genomföra några nya<br />
större förändringar under de kommande<br />
tre åren?<br />
– Det är idag svårt att sia om. Men vi har<br />
redan inlett vårt arbete med en långsiktig<br />
plan för Domstolsverkets verksamhet för att<br />
säkerställa framgången i det fortsatta reformarbetet.<br />
Vilka konsekvenser det ger på sikt får<br />
vi återkomma om.<br />
Det kärva läget när det gäller statsbudgeten<br />
påverkar även domstolsväsendet<br />
med budgetramar som inte<br />
täcker upp för pris- och löneutveckling.<br />
Hur ser du på domstolsväsendets<br />
möjligheter att få utökade budgetramar?<br />
– Just nu är det ett tufft statsfinansiellt<br />
läge. Vi måste ha mycket bra argument för<br />
att få några nya tillskott. Jag tror att det då<br />
måste röra sig inom områden som ny teknik,<br />
kompetensutveckling och fortsatt reformar-<br />
AKTUELLT<br />
bete. Paradoxalt nog är det svårt att få gehör<br />
för krav på mer resurser för att kompensera<br />
för målökning.<br />
Hur går det ihop?<br />
– Det gör det kanske inte, men utgångspunkten<br />
bör vara att utveckla domstolsväsendet<br />
så att effektiviteten kan höjas utan att<br />
kvalitén försämras eller att det går ut över<br />
arbetsmiljön.<br />
Till sist Stefan, vad ser du fram emot i<br />
sommar?<br />
– Lättjefulla dagar i skuggan, vilket förutsätter<br />
sol, med en lättläst deckare. u<br />
Domstolsverkets adressförteckning<br />
- Rättssverige i behändigt format<br />
Domstolsverket ger årligen ut en förteckning i behändigt format<br />
med adressuppgifter. Adresser, telefon<strong>nummer</strong>, e-postadresser och, i<br />
förekommande fall, webbadresser, besöksadresser och telefontider till<br />
samliga domstolar och andra myndigheter inom domstolsväsendet finns<br />
med. Dessutom finns adresser till myndigheter inom rättsväsendet<br />
samt till EG-domstolen och Europadomstolen. Du finner även uppgifter<br />
om inskrivningsmyndigheterna.<br />
Beställ ”Adressförteckning <strong>2004</strong>” genom Domstolsverket på 036-15 53 00 eller<br />
domstolsverket@dom.se om du arbetar inom domstolsväsendet. För dig som arbetar<br />
utanför domstolsväsendet beställer du förteckningen hos Fritzes offentliga publikationer<br />
på 08-690 91 90 eller på order.fritzes@liber.com. Det går att prenumerera på<br />
kommande utgåvor.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 27
EN DAG<br />
När två blir en<br />
Om fem månader flyttar personalen från Trollhättans tingsrätt<br />
in i det vita tegelhuset vid Vänerns strand. Där väntar personalen<br />
från Vänersborgs tingsrätt och tillsammans ska de bilda en helt ny<br />
domstol. Febril aktivitet råder därför för att lösa allt ifrån<br />
övergripande arbetssätt och byggkaos till fördelning av arbetsrum.<br />
Mitt i röran arbetar de nya kollegorna sida vid sida för att ta<br />
vara på möjligheterna när två blir en.<br />
TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO CARL JOHAN ERIKSON<br />
FÖR TINGSRÄTTERNA i Trollhättan och<br />
Vänersborg var det ingen överraskning att<br />
domstolarna skulle läggas ihop. Tankarna<br />
har funnits länge och Domstolsverkets utredning<br />
bekräftade det alla redan anade. Sedan<br />
årsskiftet är arbetet med att smälta samman<br />
de båda tingsrätterna till en myndig het med<br />
cirka 50 anställda i full gång. Det övergripan<br />
de arbetet kan delas in i tre huvuddelar:<br />
ombyggnaden av tingsrätten, förändringen<br />
av arbetssätt via storrotelsystem och enandet<br />
av personalen.<br />
Vid <strong>Domkretsen</strong>s besök en kylig morgon<br />
i maj, är det dags för storrotelprojektets<br />
arbetsgrupp att träffas i Vänersborg. Lagman<br />
Måns Uddenberg, rådman Cecilia Tisell<br />
och notarie Anna Oskarsson kommer från<br />
Vänersborgs tingsrätt. Från Trollhättan<br />
deltar beredningssekreterare Ing-Marie<br />
Johansson och notarie Urban Stiernström.<br />
Med är också Dan Töllborn, rådman, från<br />
Domstolsverkets utvecklingsgrupp. Kaffet<br />
är klart och kakorna är på plats men mötet<br />
börjar först när den sista deltagaren anländer.<br />
Patrik Claeson, rådman vid Trollhättans<br />
tingsrätt, är lokal projektledare för samman-<br />
28 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
läggningsprojektet och har ett finger med i<br />
spelet i det mesta som rör förändringsarbetet.<br />
– Jag fungerar som ett bollplank, och<br />
min roll är att samordna de olika moment<br />
som måste till. Jag har också informationsansvar<br />
och är med i styrgruppen för förändringsarbetet.<br />
Det har varit ett roligt arbete<br />
men det är samtidigt en helt ny roll för mig.<br />
Nu börjar det bli konkret vad som måste<br />
göras och då gäller det för mig att hålla i<br />
alla detaljer och förmedla de frågeställningar<br />
som vi själva ska lösa, säger Patrik Claeson.<br />
MED FRAMTIDEN I SIKTE<br />
Arbetsgruppen har träffats nästan varje<br />
vecka sedan starten för att enas om hur<br />
domare, notarier och domstolssekreterare<br />
ska arbeta i framtiden. Det märks. Det är<br />
högt i tak och alla säger vad de tycker.<br />
– Vi började diskutera fördelningen på<br />
två storrotlar. En annan viktig fråga har varit<br />
att överväga vilka mål och ärenden som ska<br />
ingå. Sedan har vi diskuterat utbildnings nivån<br />
på kanslipersonal och beredningssekreterare<br />
samt gjort en kompetensinventering, berättar<br />
notarie Anna Oskarsson.<br />
På agendan står också en första gemensam<br />
kick off, som kommer att hållas den 8<br />
och 9 september. Tid och plats är klart men<br />
frågan är vilka aktiviteter som programmet<br />
ska innehålla. Diskussionen böljar fram och<br />
tillbaka. Någon föreslår en bra föreläsare<br />
från domstolsväsendet, någon annan undrar<br />
om det inte kan vara bra att alla presenterar<br />
sig och sina förväntningar för varandra. Ett<br />
förslag om ett lustspel om sammanslagning en<br />
uppfört av tingsrätternas notarier kommer<br />
upp och skrattas bort. Alla är dock överens<br />
om att aktiviteterna måste vara roliga. Syftet<br />
är att göra träffen till ett positivt av stamp in<br />
i det nya och ge alla inspiration inför den<br />
första tiden som en enda domstol. En tid<br />
som ingen vet hur den egentligen kommer<br />
att se ut men som alla måste klara av.<br />
– Ett orosmoment är ju givetvis personkemin<br />
och hur det ska gå när vi börjar jobba<br />
ihop. Samtidigt tror jag att vi är lyckligt lottade<br />
och har en bra grund att stå på. Men det<br />
kan alltid hända saker, särskilt med nya<br />
arbetsformer och lite stress. Det viktiga är<br />
att se till att alla är med i skutan, konstaterar<br />
Måns Uddenberg, lagman för Vänersborgs<br />
tingsrätt och chef för den nya domstolen.<br />
Just delaktighet och samhörighet är<br />
viktiga framgångsfaktorer i ett förändringsarbete.<br />
Därför är personalen från de båda<br />
domstolarna engagerade i sju olika arbetsgrupper<br />
som ska bestämma vilka rutiner som<br />
ska gälla och hur arbetet ska se ut på den<br />
nya arbetsplatsen. Storrotelgruppen är en,<br />
IT-gruppen en annan. Det finns en grupp<br />
som har ansvar för inredningen i domstolen<br />
och en arbetar med miljön – både<br />
– Jag tycker nog att personalen på båda sidor är<br />
positiva till en gemensam domstol. Det som har<br />
varit svårt har varit lokalen och var den skulle ligga.<br />
Många domstolar strider för att vara kvar, men den<br />
diskussionen har vi inte alls haft här. Det var strid<br />
om placeringen, men sedan vi fick beslutet har vi<br />
lagt ned den diskussionen. Patrik Claeson, rådman<br />
och lokal projektledare, Trollhättans tingsrätt
»Jag är för systemet med storrotel och har pläderat för det.<br />
Det minskar sårbarheten och som chef ser jag genast problemen<br />
som uppstår vid semester eller sjukdom. Jag tror också att det<br />
river gränser och ökar möjligheterna till samarbete. Domarna<br />
har varit isolerade tidigare och bara skött sin rotel.«<br />
Måns Uddenberg, lagman, Vänersborgs tingsrätt<br />
arbetsmiljö och miljötänkande. I alla grupper<br />
finns personal från både Vänersborg och<br />
Trollhättan, som på så sätt lär känna varandra<br />
samtidigt som de skapar en ny tingsrätt. Dessutom<br />
har det ordnats informationsmöten och<br />
studieresor.<br />
– Vi har besökt tingsrätter i Jönköping,<br />
Nacka och Sollentuna för att titta på storrotlar.<br />
Vi var på Malmö tingsrätt för att titta<br />
på ombyggnaden och på Uppsala tingsrätt<br />
för att se på en reception. Det ger många<br />
goda idéer och framför allt förankras förändringarna<br />
genom att vi får en bild av hur det<br />
kan bli, berättar Måns Uddenberg.<br />
»Nu jobbar vi för en domare<br />
men efter sammanläggningen<br />
kommer vi att arbeta mer i grupp<br />
och mer schemalägga arbetet.<br />
Förhoppningsvis blir resultatet<br />
mindre stress eftersom vi blir fler<br />
som delar på bördan. Vi som<br />
är domstolssekreterare är inte<br />
vana att arbeta i grupp, men<br />
jag tycker att det ska bli kul.«<br />
Ing-Marie Johansson, beredningssekreterare,<br />
Trollhättans tingsrätt<br />
INFORMATION GULD VÄRD<br />
Sammanläggningen sker i samarbete med<br />
Domstolsverket som ger den ekonomiska<br />
ramen och ser till att uppdraget från<br />
regeringen genomförs. Som stöd finns<br />
Domstolsverkets olika enheter och en projektledare<br />
som hjälper till att hålla ihop alla trådar.<br />
Men mycket är upp till domstolen själv.<br />
– Här har man vävt in arbetssättet med<br />
storrotlar tillsammans med lokalfrågan och<br />
fått med alla på ett bra sätt. Det har varit<br />
positivt för sammanläggningen, säger Maria<br />
Isaksson, personalhandläggare och Domstolsverkets<br />
projektledare för Vänersborg.<br />
Dan Töllborn på Domstolsverkets utvecklingsgrupp<br />
håller med:<br />
– Arbetet som görs här i Vänersborg och<br />
Trollhättan är ett föredöme. De har tagit tag<br />
i verkligheten och vill göra något bra av den.<br />
Min roll har mer varit att agera coach än att<br />
vara pådrivande. Det är inte alltid det händer<br />
i domstolsväsendet. Istället väntar man på<br />
Som grädde på moset är tingsrätterna<br />
att något ska hända eller att någon ska styra pilotdomstolar för Vera och just nu kämpar<br />
när det uppstår en liknande situation.<br />
många tappert med det nya systemets barn-<br />
Den lokala projektledaren Patrik Claeson sjukdomar. Trots påfrestningarna kan det<br />
fungerar som spindeln i nätet. Det finns finnas en fördel med att ta allt på en gång<br />
till exempel en mängd frågor<br />
som kanske kan verka obetydliga,<br />
men som har stor praktisk<br />
betydelse. För att hinna med har<br />
domstolarna fått en assessor på<br />
heltid som avlastningshjälp.<br />
Patrik Claeson har tidigare<br />
arbetat i Vänersborg och känner<br />
alla på båda domstolarna.<br />
Det är en stor tillgång som<br />
säkert bidrar till den informella<br />
stämningen. En viktig uppgift<br />
för projektledaren är också att<br />
bringa klarhet i vad som gäller<br />
och kunna ge svar.<br />
– Man kan aldrig ge för<br />
Lagman Måns Uddenberg<br />
mycket information. Om det<br />
inte finns något nytt att rapportera<br />
så vill man veta det. Därför<br />
har vi ett veckobrev som går ut<br />
till personalen. Sedan är det viktigt<br />
att hela tiden entusiasmera<br />
folk när det känns mindre roligt.<br />
Jag måste alltid ha en positiv<br />
attityd och var påhejaren så att<br />
vi kan behålla initiativet.<br />
SMOLK I BÄGAREN<br />
Trots att arbetet löper på bra<br />
och de flesta är positiva till<br />
sammanläggningen, har det<br />
funnits och finns ett par moln<br />
på himlen. Tingsrätterna fick vänta länge på<br />
beskedet om den nya domstolens placering<br />
och vem som skulle leda den. Det har gjort<br />
att processen har trampat vatten, och bidragit<br />
till att tidplanen har kortats. Dessutom<br />
befinner sig domstolsväsendet i en besvärlig<br />
ekonomisk situation. En olycklig effekt av<br />
detta är att det efter sammanslagningen<br />
kommer att finnas påtagliga löneskillnader<br />
inom vissa yrkesgrupper. Det finns inte heller<br />
möjlighet till ny inredning i den utsträckning<br />
som personalen önskar.<br />
– Varje krona diskuteras med Domstols-<br />
EN DAG<br />
verket och det är pressande att pengarna<br />
inte räcker. Det blir ett förhandlande fram<br />
och tillbaka. Men besparingarna påverkar<br />
också kvaliteten. Vi hade till exempel hoppats<br />
på att få det senaste inom tekniken i våra<br />
rättssalar men det finns det inte pengar till,<br />
säger lagman Måns Uddenberg.<br />
innan premiären i höst. För Patrik Claeson<br />
innebär den dagen att en intensiv men<br />
intressant resa som lokal projektledare tar<br />
slut och en annan börjar.<br />
– Min roll som domare kommer att<br />
förändras, dels för att jag kommer att ha ett<br />
samordningsansvar, dels för att jag kanske<br />
inte kommer att ha samma inblick i beredningsarbetet.<br />
Men det är ju ett resultat av<br />
vår strävan att renodla domarrollen. Vi vill<br />
komma ifrån tänkandet att det är mina mål<br />
eller dina mål – vi vill att det ska vara domstolens<br />
mål. u<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 29
AKTUELLT<br />
Interaktiv teater visar på<br />
komplexiteten med objektivitet i<br />
rättsväsendet<br />
Under en dag debatterades objektivitet i rättsväsendet med särskild tonvikt på rättsprocessen. Deltagarna<br />
fick uppleva en interaktiv teaterföreställning där dramat åskådliggjorde frågeställningar kring brottsoffrets,<br />
och den tilltalades, upplevelse och situation kring och i rättegångssalen. Därefter fick publiken möjlighet att<br />
tycka till.<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO CARL JOHAN ERICSSON<br />
DOMARE, ÅKLAGARE, ADVOKATER och<br />
andra aktörer med erfarenheter och intresse<br />
av brottmål träffades i slutet av april för att<br />
belysa objektivitetsbegreppet.<br />
– Det är inte alltid uppenbart vad vi<br />
menar med objektivitet och begreppet är<br />
inte helt lätt, inledde moderatorn och generaldirektören<br />
vid Brottsoffermyndigheten<br />
Britta Bjelle. Det var Riksåklagaren, Brottsoffermyndigheten,<br />
<strong>Sveriges</strong> Advokatsamfund<br />
och Domstolsverket som stod bakom seminariet<br />
som hölls i Stockholm.<br />
STARKA SCENER ENGAGERADE<br />
Seminariets deltagare fick se ett drama om<br />
en man och en kvinna som ligger i skilsmässa,<br />
där kvinnan polisanmäler mannen<br />
efter att han har våldtagit och misshandlat<br />
henne både psykiskt och fysiskt. Scener från<br />
rättsprocessens olika arenor som samtal<br />
mellan den tilltalade och advokat och rätttegång<br />
spelades upp. Därefter fick åskådarna<br />
komma till tals och många i publiken kritiserade<br />
karaktärerna och ställde frågor om varför<br />
de gjorde si eller så. Skådespelarna provocerade<br />
publiken, det diskuterades livligt<br />
vem som bär ansvaret i rättssalen och var<br />
gränsen går. Det märktes tydligt att ämnet<br />
engagerade och många av deltagarna ville<br />
komma till tals.<br />
Lena Berke, lagman vid Stockholms<br />
30 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
tingsrätt, tyckte att dagen sammantaget var<br />
bra. – Grunden var förmiddagens spel som<br />
var nyttigt, tankeväckande och mycket väl<br />
genomfört. Jag tror att det var fler än jag<br />
som i den efterföljande dialogen glömde att<br />
det inte var professionella aktörer, utan skådespelare.<br />
Viktigt är att det i publiken finns<br />
en blandning av aktörerna i processen. Det<br />
fick oss alla att granska sin egen, men också<br />
övriga aktörers roller, berättar Lena Berke.<br />
– Skådepelarna gjorde en strålande<br />
insats. Det var uppenbart att många av åhörarna<br />
var känslomässigt berörda och att vi<br />
alla fick ett utmärkt underlag för att påbörja<br />
diskussionen, anser Peter Islander, jurist från<br />
Domstolsverket som medverkade under<br />
seminariet.<br />
»Vi strävar alla efter ett professionellt<br />
förhållningssätt men glömmer<br />
ibland vår egen person och<br />
vad vi bär med oss.«<br />
Lena Berke, Stockholms tingsrätt<br />
KUNNIGA SKÅDESPELARE<br />
De som lyckades så bra kom från utbildningsföretaget<br />
”Vardagens dramatik”, där<br />
skådespelarna är både utbildade samhällsvetare<br />
och psykologer. Deras del skulle inspirera<br />
samtliga rättsaktörer till reflektion och<br />
diskussion om komplexiteten kring begreppet<br />
objektivitet samt om sitt eget agerande<br />
i rättssalen. Frågor som hur rättsväsendet<br />
kan behålla sitt förtroende i samhället och<br />
hur värnar vi bäst om rättssäkerheten, debatterades.<br />
– Vi ser oss som igångsättare för bra diskussioner.<br />
Det är mycket viktigt att alla aktörer<br />
samlas för att få en bra dialog eftersom<br />
alla utgör en viktig del av helheten, säger<br />
Mikael Säflund, som spelade både tilltalad<br />
och domare. Det som är självklart för dem<br />
som är här idag är inte självklart för dem<br />
som är utomstående, menade Mikael Säflund<br />
som är både utbildad skådespelare och<br />
pedagog.<br />
FYRA AKTÖRER TRÄFFAS<br />
Britt Björneke, som arbetar på Huddinge<br />
tingsrätt som rådman och var en av dem<br />
som var med och arrangerade dagen, tycker<br />
att det är bra att alla fyra aktörer träffas tillsammans.<br />
– Jag ser det som oerhört viktigt att fler<br />
domare, åklagare och advokater får tillfälle<br />
att se den interaktiva teatern och resonera<br />
om sina roller utöver de som är här idag.<br />
– På detta sätt kan vi höja kvaliteten i<br />
bemötandet och processledningen och få<br />
synpunkter från andra aktörer på vårt agerande<br />
som ordförande i känsliga rättegångar.<br />
Inledningsscenen är starkt känsloladdad där publiken får se Anders misshandla Linda både psykiskt och fysiskt och avslutar med att våldta henne.
”En alltför strikt tillämpning av objektivitetsbegreppet<br />
kan fjärma domstolarna från vad som uppfattas<br />
som rimligt och kan därmed påverka förtroendet<br />
för rättsväsendet”, Lena Berke.<br />
Det är viktigt att vi som domare vågar skärskåda<br />
vår egen roll i rättsprocessen, menar<br />
Britt Björneke.<br />
OBJEKTIVITETENS OLIKA KRAV<br />
En av talarna var Lars Heuman, professor i<br />
processrätt, som beskrev att objektiviteten<br />
har olika krav beroende på objektet.<br />
– Det kan vara personer, material, systematik<br />
och framställning. Objektiviteten<br />
måste ses i ett större perspektiv så vi i beslutfattandet<br />
alltid kommer till samma resultat.<br />
EN AV DE FRÅGESTÄLLNINGAR som togs<br />
upp vid seminariet var hur rättsväsendet kan<br />
arbeta för att öka allmänhetens förtroende.<br />
Detta inte minst med tanke på den senaste<br />
tidens mycket uppmärksammade rättegångar.<br />
Bakom seminariet stod Domstolsverket,<br />
Riksåklagaren och <strong>Sveriges</strong> advokatsamfund.<br />
Bland deltagarna konstaterades att seminariet<br />
bidragit till att öka förståelsen för de<br />
olika rollerna i rättssalen. En av deltagarna<br />
Det personliga tyckande i beslutsfattandet<br />
måste vi komma bort ifrån, ansåg Lars Heuman.<br />
Lena Berke tyckte att det finns all anledning<br />
att arbeta med frågor om objektivitet<br />
inom rättsväsendet. – Jag tycker att man kan<br />
vara medkännande och objektiv som domare<br />
men att man måste ha klart för sig vad rollen<br />
kräver. Det är inte det personliga tyckande<br />
som får ta överhanden, säger hon.<br />
Madeleine Leijonhufvud, professor i<br />
straffrätt och biträdande generaldirektör vid<br />
Vetenskapsrådet, talade om att det finns en<br />
rädsla hos jurister att visa känslor. – Man<br />
måste kunna sätta sig in i verkligheten och<br />
man kan faktiskt vara empatisk i domstol.<br />
ETISKA REGLER<br />
Advokat Thomas Nilsson talade också under<br />
dagen och han menade att försvararna är de<br />
enda aktörerna inom rättsväsendet som inte<br />
har ett krav på sig att vara objektiva och att<br />
de inte är skyldiga att kontrollera riktigheten<br />
i den tilltalades version av händelseförloppet.<br />
– Vi har våra etiska regler att följa och<br />
vår främsta plikt är att efter bästa förmåga<br />
se efter vår klients intressen. Men försvarare<br />
som försöker att bättra på sin klients version<br />
är illa ute, hävdade Thomas Nilsson.<br />
INGEN GENERATIONSFRÅGA<br />
Katarina Wennstam, journalist och författare<br />
känd för sin kritiska granskning av våldtäktsbegreppet<br />
och dess praktiska juridiska<br />
var Johan Hirschfeldt, president vid Svea<br />
hovrätt och seminariets moderator. Han<br />
konstaterade inledningsvis att domstolarna<br />
levererar intressant material till media, men<br />
att media har andra utgångspunkter än<br />
rättsväsendet och ibland tillspetsar, generaliserar<br />
och dramatiserar. Johan Hirschfeldt<br />
menar att rättsväsendets parter bättre borde<br />
ta vara på den möjlighet som kontakterna<br />
med media ger för att därigenom stärka all-<br />
AKTUELLT<br />
”Den som inte kan sätta sig in i och förstå en<br />
annan persons situation kan knappast göra en korrekt<br />
helhetsbedömning”, Peter Islander.<br />
tillämpning, var sista talaren under dagen.<br />
– Det är inte vilka frågor som ställs, utan<br />
hur frågorna ställs som är avgörande. Man<br />
måste ha respekt för andra människor och<br />
framförallt för brottsoffret. Det är inte en<br />
generationsfråga, även yngre jurister och<br />
poliser kan vara hårda och ställa kränkande<br />
frågor, menar Katarina Wennstam som även<br />
har givit ut boken ”Flickan och skulden” på<br />
detta tema och är aktuell med en ny om<br />
samma ämne. ♦<br />
Förtroendet för rättsväsendet<br />
I mars genomfördes ett seminarium då representanter från några av rättens aktörer samlades för att<br />
samtala om olika roller och förhållningssätt, mot varandra och mot allmänheten.<br />
TEXT PEDER JONSSON<br />
mänhetens förtroende för rättsväsendet.<br />
Hovrättslagmannen Staffan Levén var en<br />
av föreläsarna på seminariet. Han berättade<br />
om sin syn på domarens roll i rättssalen.<br />
Staffan Levén skriver på sidan 8-9 som<br />
gästtyckare i <strong>Domkretsen</strong> under rubriken<br />
”Reflektioner kring domarens roll”.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 31
AKTUELLT<br />
Framtidens<br />
domstol skapas<br />
i Uppsala<br />
JERIKO-projektet i Uppsala har<br />
lett till en långtgående samverkan<br />
mellan tingsrätten och länsrätten.<br />
De två domstolarna delar redan<br />
lokaler och har en gemensam<br />
administration. Men samarbetet<br />
går utöver det administrativa.<br />
I slutändan handlar det om att<br />
skapa en domstol som kan samla<br />
en juridisk kompetens över<br />
domstolsgränserna.<br />
TEXT PETRA MEYER<br />
FOTO CARL JOHAN ERIKSON<br />
– PROCESSEN STARTADE MED insikten om<br />
att vi som organisationer inte klarade oss var<br />
och en för sig, säger Erik Lempert, lagman<br />
vid Uppsala tingsrätt, som tillsammans med<br />
Jerry Eriksson, lagman vid länsrätten, utgör<br />
JERIKO-projektets styrgrupp. För tingsrättens<br />
del har nedskärningarna slagit så hårt att vi<br />
inte kunde uppnå våra verksamhetsmål om<br />
vi inte agerade för att göra oss mindre<br />
sårbara vid sjukdomar och semestrar.<br />
Att fläta samman två domstolar med<br />
olika kulturer handlar om betydligt mer än<br />
att dela lokaler och administration. Samtliga<br />
personalgrupper måste känna sig involverade,<br />
och varje steg i förändringsprocessen<br />
förankras underifrån. Sammanslagningen<br />
måste ske mellan två jämbördiga parter.<br />
– Den dagen det blir en domstol ska<br />
ingen behöva uppleva att en part har tagit<br />
över den andra, förklarar Jerry Eriksson. Eller<br />
att det kommer någon utifrån och trycker<br />
på. Alla som jobbar i organisationen ska<br />
känna att de har varit med om att bygga<br />
upp den.<br />
Mycket av arbetet med att skapa en<br />
domstol drivs i projektgrupper, som tillsammans<br />
med konsulten Lars-Erik Lindholm<br />
från Omnia tar fram förslag på hur det<br />
framtida arbete ska organiseras. Detta har<br />
bland annat lett till att domstolssekreterarna<br />
begärt att inte längre behöva vara<br />
32 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
Jerry Eriksson och Erik Lempert bygger broar mellan länsrätten och tingsrätten i Uppsala.<br />
knutna till en rotel, och få betydligt mer<br />
flexibla arbetsuppgifter. Jerry Eriksson och<br />
Erik Lempert ser enbart fördelar med att<br />
involvera samtliga personalgrupper i förändringsarbetet.<br />
Inte minst därför att förändringsförslag,<br />
som tidigare betraktats med<br />
misstänksamhet, nu kommer från dem som<br />
ska arbeta i den nya organisationen.<br />
– Nu efterfrågar medarbetarna själva<br />
förändringar som vi tidigare föreslagit,<br />
säger Jerry Eriksson och får medhåll av Erik<br />
Lempert.<br />
– Alla förändringar blir lättare att<br />
genomföra när de kommer från dem som<br />
ska leva med nyordningen.<br />
KUNSKAPSMÖTEN<br />
Ytterligare ett led i att riva murarna mellan<br />
domstolarna är de kunskapsmöten<br />
som ägt rum under våren och kommer att<br />
fortsätta till hösten. Meningen med dessa<br />
är inte bara att förse personalen med intressanta<br />
föreläsningar, utan också att skapa<br />
en gemensam värdegrund för domstolen.<br />
Många sammanslagningar misslyckas av<br />
den enkla anledningen att parterna inte är<br />
villiga att erkänna att det finns kulturskillnader.<br />
Även om det handlar om två domstolar<br />
med gemensamma grundläggande värderingar,<br />
så finns det skillnader i domstolskulturen<br />
mellan länsrätten och tingsrätten. Till<br />
exempel olika processförfaranden.<br />
– Det kan bli kulturkrockar och vi måste<br />
se till att hantera dem på ett seriöst sätt,<br />
menar Erik Lempert. Det är betydligt bättre<br />
att hantera dem inifrån. Utan att tänka efter<br />
brukar människor påstå att det inte behövs<br />
några sådana diskussioner, men börjar man<br />
röra runt lite i frågan så ser man att det<br />
»En del av vår roll är naturligtvis<br />
att bevara grundläggande värden,<br />
men det gör också att det krävs en<br />
hel del för att få acceptans för<br />
förändringsarbetet. Om vi ser på<br />
vilka som befolkar den här världen,<br />
så inte är det spjutspetsarna i<br />
förändringsvärlden.«<br />
Erik Lempert, lagman<br />
finns tydliga anledningar att aktivt möta kulturskillnaderna.<br />
Genom att introducera ämnen som<br />
leder till samtal utanför juridiken har kunskapsmötena<br />
bidragit till att sudda ut gränserna<br />
mellan länsrättens och tingsrättens<br />
personal.<br />
– Det handlar om att få människor att<br />
mötas och börja prata över de gamla gränserna,<br />
säger Jerry Eriksson. För då upptäcker<br />
de att skillnaden mellan människor på tingsrätten<br />
och människor på länsrätten inte är<br />
så stora och det ger möjlighet att hitta nya<br />
kontakter.<br />
De två första kunskapsmötena, JÄMO<br />
Claes Borgströms föreläsning om jämställdhetsperspektivet<br />
i dömandet och professor<br />
Gillis Herlitz diskussion om kulturskillnader,<br />
ska resultera i ett framtida gemensamt<br />
policy dokument för hela organisationen.<br />
SAMLAD JURIDISK KOMPETENS<br />
I och med att samhället har utvecklats och<br />
blivit alltmer komplext har även gränserna<br />
mellan de två domstolarnas olika typer<br />
av mål kommit att beröra varandra. Att<br />
utveckla samarbetet på domarnivå bidrar<br />
till att utöka kompetensen hos domstolen.
I Uppsala tingsrätt har man redan inlett ett<br />
arbete med att försöka ta vara på det faktum<br />
att tingsrätten och länsrätten besitter<br />
kunskaper som kan komplettera varandra i ett<br />
flertal olika typer av mål. Länsrättens kunskap<br />
om skatterätt kommer väl till pass i de mål<br />
om ekonomisk brottslighet som tingsrätten<br />
handhar och även mål som rör familje- och<br />
ungdomsmål ligger nära LVU-mål.<br />
– Den specialisering som vi redan har<br />
måste vi nog fortsätta med, menar Jerry<br />
Eriksson. Men det finns måltyper som har<br />
klara samband och dem skulle man kunna<br />
tänka sig att samla ihop. Det öppnar möjligheter<br />
att förändra gränsdragningen mellan<br />
domstolarna på olika sätt.<br />
Vad som redan har införts är möjligheten<br />
för notarier och fiskaler att röra sig mellan de<br />
två domstolarna, och de jurister som befinner<br />
sig under utbildning ser positivt på tillfället<br />
att utöka sin kunskap och kompetens.<br />
– Jag tror absolut att det här är en väg<br />
att gå i framtiden, säger Karin Lewin, som<br />
för tillfället är beredningsjurist på tingsrätten,<br />
men även tjänstgjort som notarie i länsrätten<br />
i 18 månader. Dels breddar man sin kompetens<br />
och blir mer attraktiv. Dels kan man ta<br />
med sig det positiva från vardera domstol så<br />
»Vi tre som ska sköta administrationen<br />
har fått fria händer att<br />
utforma hur den här biten ska<br />
fungera. Så här långt har det<br />
gått bra, även om det är mycket<br />
att tänka på och det kommer<br />
nya saker varefter.«<br />
Margareta Ödegaard, chefsadministratör<br />
att andra yrkesgrupper kan lära sig.<br />
Även Carin Westerlund, fiskal vid tingsrätten,<br />
har erfarenhet av att en gemensam<br />
organisation ökar möjligheten till samarbete,<br />
inte minst på det personliga planet.<br />
– Det har framför allt lett till bättre<br />
personliga relationer, det blir lättare att ta<br />
kontakt när man vill fråga om någonting.<br />
Jag tror att det finns en väldig potential för<br />
samarbete just därför att det finns många<br />
måltyper som liknar varandra och där skulle<br />
man kunna samarbeta betydligt mer och få<br />
en bättre helhetsbild.<br />
EN DOMSTOL FÖR LÄNET<br />
Erik Lempert och Jerry Eriksson hoppas att<br />
även tingsrätterna i Tierp och Enköping ska<br />
komma att ingå i den nya organisationen.<br />
Nya vänner. Personalen på länsrätten<br />
och tingsrätten lär känna varandra<br />
när de utvecklar sina gemensamma<br />
arbetsformer.<br />
AKTUELLT<br />
– Vi är ju inte neutrala i den här frågan,<br />
säger Erik Lempert. Vi vill ha hit dem av<br />
samma skäl som vi samarbetar idag. Det<br />
vill säga för att göra oss mindre sårbara, för<br />
att få en bättre ekonomi och för att kunna<br />
erbjuda bättre tjänster. Vår förhoppning<br />
är att de andra domstolarna är villiga att<br />
fullt gå in i detta arbete i samband med att<br />
Domstolsverket lämnar ifrån sig sitt förslag.<br />
Verksamheten måste struktureras så att alla<br />
känner att de är med och påverkar och vi<br />
kan ta del av allas erfarenheter.<br />
– En intressant aspekt är att domstolssekreterarna<br />
i Enköping och Tierp arbetar<br />
på det sätt vi vill utveckla här, tillägger Jerry<br />
Eriksson. De deltar i hela beredningen och<br />
de protokollför. De skulle kunna fungera<br />
som en injektion och en inspiration för dem<br />
som är tveksamma här hos oss.<br />
Förändringsarbeten är aldrig smärtfria. I<br />
Uppsala har installationen av Vera varit problematisk<br />
och inte levt upp till förväntningarna.<br />
Och arbetsbelastningen för de båda domstolarna<br />
har inte minskat för att det pågår ett<br />
genomgripande förändringsarbete. Trots detta<br />
finns en övertygelse om att den nya domstolen<br />
ska vara klar vid utgången av 2005.<br />
– Egentligen hade vi velat komma<br />
längre, även om de omkring oss tycker att<br />
det har gått väldigt fort, säger Erik Lempert.<br />
Men, utan att skryta, vi har kommit längre i<br />
samarbetet mellan tingsrätten och länsrätten<br />
än någon annan organisation i landet. u<br />
Kort om kunskapsmötena<br />
Kunskapsmötena är en serie korta seminarier<br />
om aktuella ämnen som är menade<br />
att sätta domstolens yrkesroll i ett större<br />
sammanhang. Föreläsarna är experter<br />
och forskare inom respektive ämne och<br />
föreläsningarna handlar bland annat om<br />
konsekvenserna av ett utvidgat EU, kulturskillnader,<br />
jämställdhetsperspektiv på<br />
dömandet, psykisk sjukdom och brottslighet<br />
samt medias syn på rättsprocessen.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 33
BOKTIPS<br />
Den livsnjutande vilden<br />
Nu är det snart dags igen. Semestern närmar sig och arbetsmoralen sjunker i samma takt som temperaturen<br />
stiger. Men håll ut, snart är det dags att förvandlas från departementsgrå löneslav till rödblossande<br />
livsnjutare. Här kommer några aktuella pockettips för den som just nu längtar som bäst efter semestern.<br />
TEXT ANNINA RABE ILLUSTRATION LARS REHNBERG<br />
SVENSKA SKRIVBORD i början av juni:<br />
Pappershögar som skjuts fram och tillbaka.<br />
PM som studeras noggrant, men ur ett allt<br />
mer blommande, vågkluckande, kvittrande,<br />
humlesurrande perspektiv. Det är sommartankarna<br />
som plötsligt har börjat leta sig allt<br />
djupare och djupare in i våra medvetanden.<br />
Likt en riktigt enveten frukostgeting vägrar<br />
de att lämna oss i fred, hur mycket vi än<br />
försöker värja oss. Vi har ju faktiskt ett jobb<br />
att sköta. Eller är det verkligen så viktigt? Ju<br />
närmare midsommar vi kommer, desto mer<br />
lyckas sommartankarna invadera oss med sitt<br />
demoraliserande lättsinne. Finns det egentligen<br />
en enda anledning att besvara det här<br />
brevet just nu, när det är 25 grader varmt<br />
och solsken ute, och det absolut enda riktigt<br />
vettiga man kan komma på att göra är<br />
att gå ner till kiosken för att köpa en glass?<br />
Varför är den enda statistik man över huvud<br />
taget kan uppamma något intresse för den<br />
om sommarvädret, båtpriserna eller sannolikheten<br />
för en fin potatisskörd i år? Av någon<br />
anledning är det mycket sällan just den statistiken<br />
som ligger framför en på skrivbordet.<br />
Och skulle man, Gud förbjude, tillhöra<br />
den lilla skara som fortfarande jobbar hårt<br />
i mitten av juni, så märker man mycket<br />
snabbt effekterna av alla andras lättsinne.<br />
Att få någon vettig information ur folk veckan<br />
före midsommar är så gott som omöjligt,<br />
om det inte är turistrådgivning man söker.<br />
Sverige stänger officiellt i juli, men vi vet ju<br />
alla att juli inträder redan någon gång ganska<br />
snart efter pingst.<br />
Då går svensken på sommarbete,<br />
förvandlas från välansad medborgare till<br />
något slags vilde. Transformationen sker<br />
34 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
gradvis, börjar med en mental förslappning,<br />
som snart också börjar synas utanpå.<br />
Anletsdragen slätas ut. Beroende på var<br />
man jobbar slafsar klädseln till sig mer och<br />
mer (manligt shortsförbud borde för övrigt<br />
införas på samtliga arbetsplatser och över<br />
huvud taget alla platser där andra än de<br />
närmast sörjande vistas!). Men det mest<br />
kännetecknande draget är ansiktsfärgen.<br />
Från departementsgrågul till blossande livsnjutarröd.<br />
Solen, vinden samt en och annan<br />
liten nubbe har redan börjat sätta sina spår.<br />
Snart kommer svensken att genomgå en<br />
förändring inte olik den Otrolige Hulkens:<br />
från civiliserad löntagare till lössläppt livsnjutare<br />
– en vilde i shorts och rutig skjorta,<br />
med träoljan eller kubbspelet i högsta hugg.<br />
Ständigt grävandes, snickrandes, fiskandes,<br />
grillandes. Med vissa avbrott för hängmattan<br />
eller BadenBaden-stolen.<br />
Det finns de som tror att svenskar är<br />
oförmögna att njuta av livet på det sätt som<br />
man gärna inbillar sig att människor från länder<br />
med varmare klimat kan. Men den som<br />
tror det kan inte någon solig sommardag<br />
ha befunnit sig på ett svenskt sommarnöje,<br />
en solig brygga, eller en uteservering mitt<br />
i stan. Eller för den delen, på en helt vanlig<br />
svensk arbetsplats i början av juni, när sommaren<br />
fortfarande ligger som ett spegelblankt<br />
löfte alldeles framför oss.<br />
LÄS EN POCKETBOK I SOMMAR!<br />
ELLER FEM, ELLER TIO<br />
Många människor ägnar som sagt sin semester<br />
åt att snickra, måla, gräva och grilla.<br />
Själv anser jag att semestern är den tid då<br />
man vill hinna läsa mer än annnars. Få saker<br />
är trevligare än att bunkra upp med ett<br />
lager färska pocketböcker inför semestern.<br />
Det kan vara böcker man länge velat läsa,<br />
men inväntat tills de kommit i pocket. Det<br />
kan vara sådant man köper på måfå för att<br />
det verkar intressant när man står i affären.<br />
Det kan vara fakta eller deckare, dikter eller<br />
prosa, klassiker eller bara rolig strunt. Allt<br />
ryms inom den oslagbara pocketbokens<br />
pärmar! Här kommer några aktuella titlar att<br />
lägga på minnet ur vårens och försommarens<br />
pocketflod:<br />
Många vill läsa om resor på somrarna,<br />
oavsett om man själv reser bort eller stannar<br />
hemma. Alain de Bottons Om konsten att<br />
resa är en liten skatt för den som är intresserad<br />
av resandets mer filosofiska aspekter.<br />
Filosofen de Botton tar oss med på en resa<br />
som innehåller både njutning och besvikelser,<br />
och som ressällskap får vi en förnämlig<br />
samling av författare, konstnärer och filosofer.<br />
Lättsamt och roligt men alltid tänkvärt.<br />
Ett slags filosofiskt betraktande över<br />
resan kan man också säga att norrmannen<br />
Erlend Loes Expedition L är. Men där slutar<br />
också likheterna. Loe, som gjort sig känd<br />
som generationsförfattare sedan debuten<br />
med den halsbrytande debuten Naiv Super<br />
för några år sedan, tar med sig en osannolikt<br />
hopplös grupp vänner i ett försök att återskapa<br />
landsmannen Heyerdals världsberömda<br />
expeditioner. Denna halvdokumentära<br />
roman är något av det roligaste man kan<br />
läsa just nu, men också en allvarlig fundering<br />
kring nationalitet och kulturarv.<br />
Sommaren lämpar sig extra väl för att<br />
läsa tjocka böcker. Avbrotten är färre, man<br />
är mindre trött och kan därför ägna sig
helhjärtat åt<br />
sträckläsning.<br />
Ian McEwans<br />
roman Försoning<br />
är en bok som är<br />
perfekt för just det.<br />
Romanen, som till stora<br />
delar utspelas i England<br />
under andra världskriget, handlar<br />
om skuld, försoning och fantasins<br />
makt att förstöra, ett tema han varit inne på<br />
i tidigare böcker.<br />
En riktig modern klassiker, en sådan som<br />
förändrar liv, är Elsa Morantes. Historien<br />
som också handlar om andra världskriget<br />
och nyligen kommit ut i efterlängtad ny<br />
pocketutgåva. Ytterligare en tegelsten med<br />
full potential att bli modern klassiker är Lars<br />
Saabye Christensens ovanliga och mäktiga<br />
släktkrönika Halvbrodern, om två mycket<br />
olika bröder som kommer ifrån varandra och<br />
återfinner varandra efter 28 år. Boken, som<br />
innehåller både humor och tragik, belönades<br />
med Nordiska Rådets litteraturpris år 2002.<br />
Anders Paulruds Ett ögonblicks verk är<br />
en kärleksfull och empatisk berättelse om<br />
Axel, som växer upp i trettiotalets Karlskrona<br />
och beslutar sig för att emigrera till Amerika.<br />
Han kommer dock inte längre än till<br />
Köpenhamn, där han möter en tio år äldre<br />
kvinna som han upplever stor kärlek med,<br />
men ödet vill annorlunda och Axel dras med<br />
i motståndsrörelsen mot nazismen.<br />
Om kärlek handlar också japanen Haruki<br />
Murakamis Norwegian Wood – den som<br />
inte upptäckt denne författare bör genast<br />
göra det. Här är huvudpersonen en trettiosjuårig<br />
man som en dag hör tonerna<br />
av Beatles Norwegian Wood i ett flygplan.<br />
Minnena sköljer över honom, och han erinrar<br />
sig en intensiv tid i ungdomen då han<br />
slets mellan två kvinnor.<br />
Anna Enquist är holländska, det svenskklingande<br />
namnet till trots (hon är gift med<br />
en svensk) och har gett ut en rad böcker<br />
som kännetecknas av återkommande psykologiska<br />
spänningstillstånd. Novellsamlingen<br />
Blessyr handlar om människor som skadats<br />
på olika sätt – mentalt och fysiskt.<br />
Jonathan Safran Foers debutroman<br />
Allt är upplyst liknar ingenting annat. Det<br />
är höglitterär prosa och fruktansvärt rolig<br />
skröna på samma gång. Den unge Jonathan<br />
åker till Ukraina för att ta reda på historien<br />
om sina judiska släktingar. Till hjälp har han<br />
en ukrainsk guide som har en högst egen<br />
uppfattning om hur man behandlar engelska<br />
språket. Denna gripande berättelse visar om<br />
något hur nära humor och djupaste allvar<br />
kan ligga varandra.<br />
Den som inte fick nog av religiös sekterism<br />
under Knutbyrättegången kan fortsätta<br />
fördjupa sig i ämnet i Åsa Larssons spännande<br />
deckare Solstorm, som för övrigt<br />
nyligen fick pris av Deckarakademien för<br />
BOKTIPS<br />
bästa debut.<br />
Berättelsen<br />
om en ung<br />
advokat som<br />
reser tillbaka till<br />
sin norrländska<br />
hembygd för att dras<br />
in i en mordhistoria med<br />
starkt frireligiösa förtecken<br />
är på sina ställen nästan kusligt lik<br />
Knutbyhistorien.<br />
Den som är så utarbetad att den inte<br />
orkar med en roman rekommenderar jag att<br />
läsa en dikt eller två! Pocketutbudet innehåller<br />
många fina diktsamlingar. Lagom till<br />
sommaren kommer t ex en pocketsamling<br />
av Thomas Tidholms underfundiga dikter<br />
under 40 år, dikter där vardag och evighet<br />
sällan vistas långt ifrån varandra. I år är det<br />
också Harry Martinson-jubileum, vilket gör<br />
att samtliga hans verk har getts ut i nya<br />
fina pocketutgåvor; både de självbiografiska<br />
romanerna Nässlorna Blomma och Vägen till<br />
Klockrike, och hans omfattande diktproduktion.<br />
Använd sommaren till att upptäcka<br />
eller återupptäcka ett av <strong>Sveriges</strong> mest<br />
enastående författarskap. Eller nöj dig med<br />
dikterna och läs en poet som såg på den<br />
svenska naturen som ingen annan. u<br />
Fakta<br />
Annina Rabe är frilansande kulturjournalist<br />
med uppdrag för bland annat Svenska<br />
Dagbladet, BLM och Sköna Hem.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 35
KULTUR & HISTORIA<br />
Efter ångloket kom ett<br />
folk i rörelse<br />
Sverige var fattigt, glesbefolkat och avlångt och kunde bara vara åskådare när den industriella revolutionen<br />
spred sig från England och ut över Europa mot slutet av 1700-talet. Men Sverige skulle förändras. Tack<br />
vare potatis och smittkoppsvaccin fördubblades befolkningen under 1800-talet. Den varaktiga fredsperioden<br />
bidrog också till att det fanns mer än fem miljoner svenskar vid seklets slut.<br />
TEXT KATARINA JUVANDER ILLUSTRATION LARS REHNBERG<br />
SVERIGES ÖKADE FOLKMÄNGD var en av<br />
förutsättningarna för den något fördröjda,<br />
men icke desto mindre omvälvande svenska<br />
industriella revolutionen vid 1800-talets<br />
slut. Under hela seklet präglades Sverige av<br />
de motstridiga viljorna hos en reformvänlig<br />
liberalism och den historiska skolans konservatism.<br />
De var dock överens om grundlagsändringen<br />
år 1809 som delade makten<br />
mellan regenten och ståndsriksdagen. Den<br />
nya regeringsformen var en reaktion mot<br />
både det hårda gustavianska enväldet och<br />
frihetstidens släpphänta ståndsriksdag under<br />
1700-talet.<br />
Den delade makten skulle trygga rättssäkerheten<br />
och minska risken för maktmissbruk,<br />
men det var en kompromiss. Samhället<br />
gick inte längre, som under de senaste<br />
sexhundra åren, att dela in i de fyra stånden<br />
adel, präster, borgare och bönder. Redan i<br />
slutet av 1700-talet hade ståndsindelningen<br />
börjat halta. Nya yrkesgrupper som lärare,<br />
advokater, läkare och andra passade inte in.<br />
De kom att kallas medelklass och de blev fler<br />
och fler, men i ståndsriksdagen var de orepresenterade.<br />
Trots regeringsreformen förde<br />
ingen deras talan när kungen och representanter<br />
för de fyra stånden stiftade lagar och<br />
fattade beslut som gällde dem.<br />
GAMLA LAGAR HINDRADE TILLVÄXT<br />
Överhuvudtaget började många av de lagar<br />
och regler som en gång varit en tillgång för<br />
<strong>Sveriges</strong> utveckling att bli en börda. Landets<br />
ekonomi hade till exempel svårt att hämta<br />
sig efter gångna sekels kostsamma krig. Det<br />
låg ett lock av 1500- och 1600-talslagar över<br />
möjligheterna till tillväxt. Så länge en gammal<br />
tids regelverk skulle gälla för nya tiders<br />
villkor kom Sverige ingenstans.<br />
Den konservativa, historiska skolan<br />
36 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
lutade sig mot svenska traditioner och ville<br />
ogärna förändra det som förfäderna byggt<br />
upp och som fungerat så bra så länge. Den<br />
kungliga traditionen skulle också bevaras.<br />
Efter år av krig månade de om lugn och ro<br />
och utveckling utan alltför omvälvande förändringar.<br />
Enligt liberalismens förespråkare fanns<br />
inte lösningen på <strong>Sveriges</strong> problem i bevarandet<br />
av traditioner. Liberalismen förvaltade<br />
arvet av föregående sekels upplysningsfilosofi,<br />
med stark tro på individens frihet. De<br />
ansåg att samhället kunde utvecklas först när<br />
individen blev fri från överhetens kontroll,<br />
och för att komma dit måste samhället reformeras.<br />
Flera gånger i början av 1800-talet<br />
lade de därför fram förslag om att avskaffa<br />
ståndsriksdagen och införa näringsfrihet.<br />
Bland annat.<br />
De konservativa ansåg länge att förslagen<br />
var för radikala, förändringarna för stora.<br />
Mot mitten av 1800-talet fick de ändå ge<br />
efter något. Den svenska ekonomin stod stilla,<br />
landet var så fattigt att människor tvingades<br />
emigrera och en växande del av befolkningen<br />
befann sig i ett rättsligt vakuum.<br />
FRITT ATT STARTA VERKSAMHET<br />
Mellan 1840- och 1860-talet reformerades<br />
näringslivslagarna; stegvis och i liberalismens<br />
frihetsanda hävdes gångna seklers statliga<br />
reglering av svenskt näringsliv. Det blev tillåtet<br />
för vem som helst att starta vilken rörelse<br />
som helst, var som helst. För att ytterligare<br />
stärka svenskt näringsliv och stimulera handeln<br />
med utlandet träffade man frihandelsavtal<br />
med andra länder.<br />
De rättsliga reformerna underlättade<br />
näringslivets utveckling, men Sverige var<br />
fortfarande förfärligt avlångt och den verkliga<br />
expansionen kunde ta fart först när riks-<br />
dagen 1853 fattat beslutet att börja bygga<br />
järnvägar. Först med möjligheten att transportera<br />
varor kunde det nya, fria näringslivet<br />
blomstra.<br />
Järnvägen och den fria handeln fick även<br />
andra konsekvenser för samhället. Det var<br />
inte längre bara jordbruket som skulle sysselsätta<br />
den växande svenska befolkningen.<br />
När näringslivet expanderade tillkom andra,<br />
nya arbetsplatser. Och järnvägen ledde dit.<br />
Många valde att lämna sitt magra jordbruksliv<br />
och söka sig till de nya arbetsgivarna. På<br />
andra platser.<br />
Flytten innebar att de lämnade sin invanda<br />
plats i en grupp, de hamnade i ett nytt<br />
sammanhang utan den trygghet det gamla<br />
hade givit dem. Ur den nya situationen<br />
»Mot mitten av 1800-talet fick<br />
de ändå ge efter något. Den<br />
svenska ekonomin stod stilla, landet<br />
var så fattigt att människor<br />
tvingades emigrera och en växande<br />
del av befolkningen befann<br />
sig i ett rättsligt vakuum.«<br />
växte folkrörelserna, nya grupper som fyllde<br />
behoven av tillhörighet och gemenskap.<br />
Arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, väckelserörelsen<br />
och så vidare blev forum för <strong>Sveriges</strong><br />
alltför många fattiga och kom att omfatta<br />
så stor del av befolkningen att de påverkade<br />
lagstiftningen. På 1870-talet blev det till<br />
exempel möjligt att gå ur svenska kyrkan<br />
och ungefär samtidigt blev ogifta kvinnor<br />
myndiga när de fyllt 25.<br />
INKOMSTRELATERAD RÖSTRÄTT<br />
Det kunde se ut som om liberalismens idéer<br />
segrat. När ståndsriksdagen till slut avskaf-
fade sig själv år 1865, och blev tvåkammarriksdag<br />
efter grundlagsändring om ny<br />
riksdagsordning 1866, såg det också ut som<br />
om alla ståndslösa äntligen fått riksdagsrepresentation.<br />
Praktiskt innebar dock tvåkammarriksdagen<br />
ingen större förändring. För att<br />
»Vem som helst som fyllt 25 år<br />
fick väljas in till andra kammaren,<br />
men rätten att rösta i båda<br />
kamrarna var inkomstrelaterad.<br />
Större delen av Sverige förblev<br />
alltså utan röst.«<br />
få bli vald till första kammaren krävdes hög<br />
inkomst eller en stor förmögenhet. Vem som<br />
helst som fyllt 25 år fick väljas in till andra<br />
kammaren, men rätten att rösta i båda kamrarna<br />
var inkomstrelaterad. Större delen av<br />
Sverige förblev alltså utan röst.<br />
Arbetarrörelsen, den ojämförligt största<br />
folkrörelsen och den största gruppen utan<br />
riksdagsrepresentation, skulle få kämpa hårt<br />
och länge mot orättvisor och missförhållanden.<br />
Kravet på allmän, icke inkomstrelaterad<br />
rösträtt för män och kvinnor hade de till<br />
exempel gemensamt med liberalismen och<br />
det blev som bekant inte verklighet förrän<br />
1921.<br />
I tider av stora förändringar är det inte<br />
ovanligt att människan söker trygghet i det<br />
förflutna, det bekanta, och den historiska<br />
skolans konservatism var ett utslag av det.<br />
Kulturens historieromantiska yttringar likaså.<br />
Till skillnad från tidigare var det inte den<br />
klassiska antiken som inspirerade konstnärerna,<br />
det var den egna historien. Det inhemska.<br />
Aldrig har så många Tor och Oden<br />
huggits fram ur stora stenblock som under<br />
1800-talet. Aldrig har de svenska hjältekungarna<br />
avbildats så flitigt som då.<br />
VURM FÖR MEDELTIDA FORM<br />
Gamla byggnader som restaurerades under<br />
1800-talet fick av samma anledning ofta ett<br />
medeltida utseende. Inte för att de en gång<br />
hade sett ut så, utan för att man med tidens<br />
vurm för historia tyckte att de borde ha gjort<br />
det. De stora domkyrkorenoveringarna i<br />
Uppsala och Lund är exempel på det.<br />
Nya, obekanta funktioner som fabriker<br />
och järnvägsstationer hade ingen given<br />
form, ingen arkitektonisk tradition att falla<br />
tillbaka på. Det fanns alltså möjlighet att<br />
vända fram ett nytt blad i arkitekturhistorien<br />
och skapa ett nytt formspråk för de nya<br />
funktionerna. Till en början hämtades istället<br />
förebilderna i den gotiska tegelarkitekturen<br />
från sen medeltid. Arkitekturen bäddade<br />
KULTUR & HISTORIA<br />
liksom in den nya tiden och alla förändringar<br />
i ett hölje av trygg, välbekant historia. Man<br />
tycktes vilja hämta kraft ur det förflutna när<br />
samhället inte längre var sig likt.<br />
Behovet av förankring i det förflutna<br />
fanns kvar en bit in på 1900-talet, i alla fall<br />
om man läser arkitekturens vurm för historien<br />
som ett sökande efter något beständigt<br />
i all utveckling. Och utvecklingen hade varit<br />
snabb. Befolkningsökningen, järnvägsnätet<br />
och lagreformerna hade banat väg för<br />
<strong>Sveriges</strong> industriella revolution. Den inträffade<br />
hundra år senare än i resten av västvärlden,<br />
men på bara femtio år var landet ikapp.<br />
En önskan man haft redan på 1500-talet<br />
var uppfylld. Sverige hade blivit en modern<br />
nation i fas med övriga Europa. ♦<br />
Fakta<br />
Katarina Juvander är byggnadshistoriker<br />
med en rad böcker på meritlistan.<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 37
NOTISER<br />
Staten vill locka unga<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
I DAGENS NYHETER ingick<br />
”Guiden till inspirerande jobb<br />
– inom statliga myndigheter och<br />
verk” som bilaga i slutet av maj. I<br />
bilagan visar myndigheter upp sig<br />
som attraktiva arbetsplatser.<br />
Cassandra Salmi, domstolssekreterare<br />
vid Svea hovrätt, företräder<br />
domstolsväsendet och berättar<br />
i artikeln om sin bakgrund och<br />
hur hon tog sin in i det svenska<br />
samhället.<br />
– Bakgrunden till vår medverkan<br />
i guiden är att vi vill visa på<br />
domstolsväsendet som en spännande<br />
arbetsplats med många<br />
kvalificerade arbetsuppgifter. Vi<br />
kommer i framtiden att behöva<br />
fler medarbetare med mångkulturell<br />
bakgrund för att bättre<br />
avspegla samhället i övrigt, menar<br />
Peder Jonsson, informationschef<br />
vid Domstolsverket. ♦<br />
Domstolsverket<br />
begär 400<br />
miljoner per år till<br />
domstolsväsendet<br />
TEXT PETRA THOR-JONZON<br />
BAKGRUNDEN ÄR en ökad arbetsbörda för<br />
domstolarna och det omfattande reformarbete<br />
som sedan några år pågår inom<br />
domstolsväsendet. Antalet inkomna mål har<br />
under de två senaste åren ökat med cirka<br />
sex procent. Denna ökning kan ses mot<br />
bakgrund av bland annat statsmakternas<br />
satsning på andra områden inom rättsväsendet.<br />
Domstolsverket gör bedömningen att<br />
det krävs 185 miljoner kronor per år utöver<br />
nuvarande anslagsram för åren 2005-2007<br />
till reformarbetet och 100 miljoner kronor<br />
38 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong><br />
ANNONS Hela denna bilaga är annons från Provisa Information AB ANNONS 13<br />
Text: Lars Collin Foto: Carl Johan Eriksson<br />
Strukturen inom domstolsväsendet har<br />
inte hunnit med att reflektera strukturen i<br />
samhället. För att även i fortsättningen<br />
värna om rättssäkerheten, kommer det att<br />
krävas många fler välutbildade medarbetare<br />
med skiftande bakgrund och etniskt<br />
ursprung. Då handlar det inte enbart om<br />
fler domare. Framtidens domstolar behöver<br />
också bland annat kvalificerade ekonomer<br />
och beteendevetare.<br />
Cassandra Salmi är domstolssekretare<br />
vid Svea hovrätt. Hon kom till Sverige<br />
från Irak för 14 år sedan. För Cassandra<br />
Salmi blev språket nyckeln till Sverige:<br />
– Min största utmaning var att hitta en<br />
plats i samhället. Jag upptäckte väldigt<br />
snart att om jag ville bli respekterad i ett<br />
främmande land måste jag behärska språket<br />
och komma in på arbetsmarknaden.<br />
– Många invandrare är rädda för att söka<br />
jobb hos svenska arbetsgivare, på grund av<br />
att kraven på språkkunskaper är så höga.<br />
Men problemet är ömsesidigt eftersom svenska<br />
arbetsgivare ofta är rädda att anställa personer<br />
med ”konstigt” efternamn – trots kva-<br />
lificerad och intressant bakgrund. Hur kan vi<br />
hävda att vi är ett bra och jämställt samhälle<br />
om vi inte tar vara på dessa mänskliga resurser,<br />
frågar sig Cassandra Salmi som närmast<br />
kommer från en tjänst som ambassadörsekreterare<br />
vid marockanska ambassaden<br />
i Stockholm.<br />
Hon tror att den revolution som inletts på<br />
domstolarna med att anställa dels yngre<br />
medarbetare och även de nya svenskarna,<br />
kommer att ge frukt och ett ännu bättre<br />
resultat i framtiden.<br />
– Innan jag kom till hovrätten hade jag<br />
ingen aning om hur organisationen såg ut.<br />
Men snart upptäckte jag att det var ganska<br />
Språket blev<br />
nyckeln till Sverige<br />
Landets domstolar behöver fler medarbetare med mångkulturell<br />
bakgrund för att bättre avspegla vårt samhälle.<br />
Cassandra Salmi på Svea hovrätt hoppas kunna vara en förebild.<br />
homogent. Det är beklagligt med tanke på att<br />
runt 20 procent av det svenska samhället<br />
består av invandrare. Dessutom skulle<br />
invandrare lita mer på rättssäkerheten om<br />
det fanns fler med olika etnisk bakgrund<br />
representerade, säger Cassandra Salmi.<br />
Kärleken till juridiken fick henne att söka<br />
sig till hovrätten och lämna det varierande<br />
och stimulerande arbetet på marockanska<br />
ambassaden.<br />
– Jag har hela tiden känt att jag ville vidare.<br />
Sedan behöver inte domstolssekreterare<br />
per år för att klara den målökning som skett<br />
vid domstolarna. Till detta ska årligen läggas<br />
70 miljoner kronor för ökade kostnader för<br />
offentligt försvar och målsägandebiträden<br />
och 45 miljoner kronor för ökade kostnader i<br />
samband med konkurser.<br />
Kvalitetssäkring av<br />
svensk tolkservice<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
DEN SVENSKA tolkförmedlingsverksamheten<br />
omfattar idag runt sextio förmedlingar och<br />
varje dag utförs det omkring 3 000 tolktimmar.<br />
Nu har tolkförmedlingsutredning<br />
gjort en utredning för att skapa stabilitet i<br />
branschen. I betänkandet ”Tolkförmedling<br />
– kvalitet, registrering, tillsyn” (SOU <strong>2004</strong>:<br />
15) föreslås det bland annat att tolkförmed-<br />
Casandra Salmi<br />
vara jurister. Här finns mängder av kvalificerade<br />
arbetsuppgifter som inte kräver att<br />
man är jurist.<br />
Auktoriserad tolk<br />
Cassandra Salmi talar sex språk flytande och<br />
har just klarat Kammarkollegiets skriftliga<br />
tolkprov för att bli auktoriserad tolk mellan<br />
arabiska och svenska. Nästa mål är att bli auktoriserad<br />
även i persiska och kurdiska. Alla tre<br />
är stora språk som samhället är i behov av.<br />
Det är mycket individuellt hur man gör<br />
karriär. Eftersom jag gillar att jobba med<br />
juridik och tror att jag kommer att leva i<br />
Sverige länge – så vill jag göra karriär inom<br />
rättsväsendet. Det är en bra organisation att<br />
växa i med öppna ledare. Längre fram vill<br />
jag nog återuppta mina studier och plugga<br />
juridik. Min dröm är att bli åklagare.<br />
DOMSTOLSVERKET<br />
Tel. 036-15 53 00<br />
www.dom.se<br />
lingarna ska vara registrerade och ställda<br />
under statlig tillsyn. Genom detta förväntas<br />
tolkverksamhetens kvalité stärkas, vilket är<br />
viktigt i situationer då den enskilde och<br />
samhällets företrädare inte kan kommunicera<br />
med varandra.<br />
– Det är angeläget att den tolkning som<br />
sker vid domstolar och andra rättsvårdande<br />
organ är av hög kvalitet, säger Peter Islander,<br />
jurist vid Domstolsverket och som har arbetat<br />
med Domstolsverkets remissvar. – Den<br />
som är beroende av tolk måste kunna lita på<br />
att tolkningen utförs av en kvalificerad tolk<br />
och att den är helt korrekt.<br />
Utredningen föreslår vidare att<br />
Kammarkollegiet, med sin långa erfarenhet<br />
av auktorisation och tillsyn av tolkar och<br />
översättare, blir registrerings- och tillsynsmyndighet.<br />
♦
Omorganisation på<br />
Domstolsverket<br />
TEXT GUDRUN ROSÉN<br />
EN OMORGANISATION genomfördes på<br />
Domstolsverket den 1 april i år. De förändringar<br />
som skett är att Lönesektionen och<br />
Redovisningssektionen har flyttat till Personalenheten<br />
respektive Ekonomienheten.<br />
Serviceenheten har samtidigt ombildats och<br />
bytt namn till Enheten för lokaler och teknik.<br />
Inom enheten har även en ny sektion bildats,<br />
Tekniksektionen, som handlägger frågor som<br />
rör teknik i domstolar och rättssalar.<br />
Förändringarna genomfördes efter<br />
ett seminarium där alla som berördes fick<br />
komma till tals. Det har också gjorts en<br />
kartläggning över de berörda sektionernas<br />
arbetsuppgifter.<br />
– Förändringsarbetet inom Domstolsverket<br />
är något som vuxit fram under lång tid.<br />
Att ta tillvara personalens kompetens och<br />
att undvika dubbelkompetens är några av<br />
de faktorer som ligger till grund för beslutet,<br />
säger Per Johnsson, administrativ direktör på<br />
Domstolsverket. ♦<br />
Fortfarande<br />
många inställda<br />
huvudförhandlingar<br />
i brottmål<br />
TEXT GUDRUN ROSÉN,<br />
HELEN SIVERTSSON<br />
INSTÄLLDA HUVUDFÖRHANDLINGAR i<br />
brottmål medför stora samhällsekonomiska<br />
kostnader. Riksdagen har beslutat om vissa<br />
lagändringar i syfte att minska antalet inställda<br />
huvudförhandlingar.<br />
Orsaken till att huvudförhandlingar blir<br />
inställda i brottmål har undersökts vid flera<br />
tillfällen de tio senaste åren. Så sent som<br />
hösten 2003 frågade Domstolsverket 19 av<br />
landets tingsrätter om utsatta och inställda<br />
huvudförhandlingar i brottmål under oktober<br />
och november 2003. Det visade sig att<br />
nästan var fjärde huvudförhandling ställs in.<br />
En jämförelse med tidigare undersökningar<br />
från 1998 och 1999 visar att frekvensen har<br />
minskat något men att andelen totalt sett<br />
fortfarande är hög.<br />
– Det är en angelägen fråga att få ned<br />
andelen inställda huvudförhandlingar i<br />
brottmål. Undersökningen visar att det finns<br />
anledning att titta närmare på dessa frågor.<br />
Promemorian har överlämnats till Domstolsverkets<br />
arbetsgrupp för processrättsliga<br />
frågor. Det kanske finns anledning att föreslå<br />
lagändringar i något avseende, men det är<br />
för tidigt att säga, säger Boel Wermelin-Börjesson<br />
på Domstolsverket.<br />
Under försommaren kommer arbetsgruppen<br />
att undersöka de faktorer som står<br />
bakom de inställda förhandlingarna i brottmål<br />
genom en enkätundersökning. Tingsrätterna<br />
som är med i undersökningen ska<br />
berätta hur de arbetar och hur samarbetet<br />
fungerar på det lokala planet mellan myndigheterna<br />
i rättskedjan. ♦<br />
Våldsbrotten ökar,<br />
stöldbrotten minskar<br />
visar statistik<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
UNDER ÅR 2003 anmäldes cirka 1 250 500<br />
brott till polis, tull eller åklagare. Det är en<br />
ökning med två procent jämfört med år<br />
2002. Våldsbrotten ökade med sex procent,<br />
medan stöldbrotten, som är den största<br />
kategorin av de anmälda brotten, minskade<br />
med tre procent jämfört med år 2002.<br />
Antalet anmälda brott som ledde fram<br />
till ett personuppklarande, det vill säga<br />
de fall då en person har bundits till brottet,<br />
ökade med 6 800 jämfört med 2002.<br />
Samtidigt ökade de anmälda brotten lika<br />
mycket. Detta innebär att personuppklaringsprocenten,<br />
som domineras av brott som lett<br />
fram till åtal, ligger kvar på 15 procent. Allt<br />
detta framgår av Brottsförebyggande rådets<br />
(BRÅ) brottsstatistik för år 2003. Brottsutredning<br />
kan även leda fram till andra typer av<br />
klarläggande, som till exempel att gärningen<br />
inte bedöms vara ett brott eller att den misstänkte<br />
är minderårig. Lägger man ihop dessa<br />
båda uppklaringar så blir den sammanlagda<br />
uppklaringsprocenten 29 procent år 2003. ♦<br />
Läs mer på BRÅ:s webbplats www.bra.se<br />
NOTISER<br />
Brottsoffermyndigheten<br />
firar tioårsjubileum<br />
TEXT HELEN SIVERTSSON<br />
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS första tio år<br />
uppmärksammades, med ett jubileumsprogram<br />
i Umeå den 2 juni. Efter öppet hus i<br />
myndighetens lokaler samt lunch hos Västerbottens<br />
läns landshövding Lorentz Andersson<br />
hölls ett seminarium. Gästerna fick lyssna<br />
på bland annat justitieminister Thomas<br />
Bodström och professorerna Eva Österberg,<br />
Madeleine Leijonhufvud och Christian Diesen<br />
som talade över brottsofferanknutna frågor. I<br />
samband med jubileumsfirandet avtackades<br />
Britta Bjelle, Brottsoffermyndighetens första<br />
och hittills enda generaldirektör. Under<br />
avtackningen uppmärksammades särskilt<br />
Britta Bjelles färgstarka personlighet och<br />
stora engagemang inom brottsofferområdet.<br />
– Britta Bjelle har outtröttligt kämpat för<br />
att förbättra brottsoffers situation och utan<br />
tvekan drivit på utvecklingen inom området.<br />
Jag är övertygad om att brottsofferfrågorna<br />
inte hade kommit att diskuteras lika livligt<br />
utan Britta Bjelle, säger Peter Islander, som<br />
representerade Domstolsverket vid jubileet.<br />
Dagen avslutades med middag och underhållning<br />
på NorrlandsOperan. ♦<br />
Stramare regler<br />
ökar måltillströmningen<br />
TEXT GUDRUN ROSÉN<br />
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET (RFV) förtydligar,<br />
och skärper i vissa fall tolkningen av, reglerna<br />
om hur försäkringskassan ska bedöma och<br />
fatta beslut om rätt till sjukpenning. Avsikten<br />
med RFV:s ställningstagande är att alla försäkringskassor<br />
ska handlägga sjukpenningsärenden<br />
noggrant från början och att sjukpenning<br />
inte ska betalas ut förrän ett beslut<br />
tagits. Effekten av RFV:s regelskärpningen har<br />
blivit att antalet inkomna mål till länsrätterna<br />
har ökat med 25 procent. Även andelen<br />
prövade mål har ökat med 16 procent. Det<br />
ska dock noteras att trots ökningen av antalet<br />
inkomna och prövade mål så är ändringsfrekvensen<br />
för samma period oförändrad. ♦<br />
DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 39
Domstolsverket, 551 81 Jönköping<br />
AKTUELLT<br />
Domstolsverkets generaldirektör<br />
Stefan Strömberg har fått en<br />
ordensutmärkelse av Finlands<br />
president Tarja Halonen.<br />
TEXT PEDER JONSSON<br />
FOTO CARL JOHAN ERIKSON<br />
VI FEM<br />
– Jag ska åka till Malaysia med mina syskon i fyra<br />
veckor. Vi landar i Kuala Lumpur och ska sedan åka<br />
runt i landet som back packers. Vi är fyra syskon och<br />
två av mina bröder, som är tretton och femton år<br />
gamla, har aldrig varit så långt borta tidigare. Det blir<br />
spännande för hela familjen.<br />
Anna Karlsson, tingsnotarie, Trollhättans tingsrätt<br />
Vad ser du fram<br />
emot i sommar?<br />
TEXT VIKTORIA EKBERG OCH PEDER JONSSON<br />
FOTO CARL JOHAN ERIKSON OCH PEDER JONSSON<br />
– Jag ser fram emot en varm sommar med sol och<br />
bad. Jag har inga direkta planer på semestern. Umgås<br />
mycket med familjen, kanske åka till stugan, gå på<br />
konsert med mina äldsta barn. Jag gillar att cykla så<br />
det blir nog några cykelutflykter. Och det bästa av<br />
allt, slöa i hängmattan och läsa böcker. Bara koppla av<br />
och ha det skönt och vara ledig, det vill jag i sommar.<br />
Malin Karlsson, registrator, Hovrätten för Övre<br />
Norrland<br />
VID EN CEREMONI på finska ambassaden i<br />
Stockholm överlämnade Finlands am bas sa dör<br />
i Sverige, Pertti Torstila, Kommendörstecknet<br />
för Finlands Vita Ros orden. Torstila framhöll<br />
under ceremonin att Domstolsverket under<br />
ledning av Stefan Strömberg haft en viktig<br />
roll i samarbetet mellan Finlands och <strong>Sveriges</strong><br />
Ordensutmärkelse<br />
för framgångsrikt<br />
samarbete<br />
domstolsväsenden.<br />
– Av historiska och kulturella skäl har det<br />
svenska rättssystemet fungerat som en viktig<br />
förebild för oss i Finland. Stefan Strömbergs<br />
engagemang och välvilliga inställning har<br />
haft stor betydelse ur samarbetssynpunkt.<br />
Han har aktivt inriktat sig mot de övriga<br />
nordiska länderna och varit med och utvecklat<br />
samarbetet med Finland. I Finland har en<br />
övergripande reformering av rättsväsende<br />
och rättegångsförfaranden genomförts och<br />
i samband med detta reformarbete har det<br />
också funnits ett tätt utvecklings- och utbildningssamarbete<br />
mellan förvaltningarna inom<br />
domstolsväsendet i Finland och Sverige.<br />
Vid ceremonin tackade Stefan<br />
Strömberg ambassadör Torstila för utmärkelsen<br />
– Kom men dörstecknet för Finlands<br />
Vita Ros orden.<br />
– Jag är mycket stolt och glad över den<br />
utmärkelse jag tilldelats och jag känner stor<br />
tillförsikt inför det fortsatta samarbetet<br />
mellan våra länder. u<br />
Ambassadör Pertti Torstila och Stefan Strömberg<br />
vid överlämnandet av Kommendörstecknet.<br />
– Jag ser fram emot lata dagar på torpet i närheten av<br />
Gränna. Förra året var jag dålig på att ta morgondopp<br />
men det ska det bli ändring på i sommar. Att vara<br />
ute mycket och umgås med familj och vänner kring<br />
god mat och gott vin ser jag också fram emot. En tur<br />
till Grundsund och västkusten blir det varje sommar.<br />
På önskelistan finns även ett besök på jazzfestivalen i<br />
Stockholm.<br />
Petra Thor-Jonzon, projektledare, Domstolsverket<br />
– Jag ser först och främst fram emot att få vara ledig<br />
och ägna mig åt familjen samt sola och bada. Sedan<br />
så ska vi inreda dotterns lekrum med nya möbler. Hon<br />
fyller två år i sommar. Vidare så blir det roligt att åka<br />
till Grisslehamn och träffa kusinerna i början av juli.<br />
Arbetsmässigt så hoppas jag att det inte blir så mycket<br />
förturer!<br />
Anna Berglund, domstolssekreterare, driftansvarig och<br />
lokal Vera-lärare, Hovrätten för Övre Norrland<br />
– Jag ser fram emot semestern som så många andra.<br />
Jag ska åka upp till Östersund, till min bror i Storsjön.<br />
Jag kommer därifrån och åker dit så ofta jag kan. Jag<br />
funderar på en vecka till Grekland, men vi får se hur<br />
det blir.<br />
Ingrid Lund, receptionist, registrator, sekreterare,<br />
Trollhättans tingsrätt