Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

KULTUR & HISTORIA
Efter ångloket kom ett
folk i rörelse
Sverige var fattigt, glesbefolkat och avlångt och kunde bara vara åskådare när den industriella revolutionen
spred sig från England och ut över Europa mot slutet av 1700-talet. Men Sverige skulle förändras. Tack
vare potatis och smittkoppsvaccin fördubblades befolkningen under 1800-talet. Den varaktiga fredsperioden
bidrog också till att det fanns mer än fem miljoner svenskar vid seklets slut.
TEXT KATARINA JUVANDER ILLUSTRATION LARS REHNBERG
SVERIGES ÖKADE FOLKMÄNGD var en av
förutsättningarna för den något fördröjda,
men icke desto mindre omvälvande svenska
industriella revolutionen vid 1800-talets
slut. Under hela seklet präglades Sverige av
de motstridiga viljorna hos en reformvänlig
liberalism och den historiska skolans konservatism.
De var dock överens om grundlagsändringen
år 1809 som delade makten
mellan regenten och ståndsriksdagen. Den
nya regeringsformen var en reaktion mot
både det hårda gustavianska enväldet och
frihetstidens släpphänta ståndsriksdag under
1700-talet.
Den delade makten skulle trygga rättssäkerheten
och minska risken för maktmissbruk,
men det var en kompromiss. Samhället
gick inte längre, som under de senaste
sexhundra åren, att dela in i de fyra stånden
adel, präster, borgare och bönder. Redan i
slutet av 1700-talet hade ståndsindelningen
börjat halta. Nya yrkesgrupper som lärare,
advokater, läkare och andra passade inte in.
De kom att kallas medelklass och de blev fler
och fler, men i ståndsriksdagen var de orepresenterade.
Trots regeringsreformen förde
ingen deras talan när kungen och representanter
för de fyra stånden stiftade lagar och
fattade beslut som gällde dem.
GAMLA LAGAR HINDRADE TILLVÄXT
Överhuvudtaget började många av de lagar
och regler som en gång varit en tillgång för
Sveriges utveckling att bli en börda. Landets
ekonomi hade till exempel svårt att hämta
sig efter gångna sekels kostsamma krig. Det
låg ett lock av 1500- och 1600-talslagar över
möjligheterna till tillväxt. Så länge en gammal
tids regelverk skulle gälla för nya tiders
villkor kom Sverige ingenstans.
Den konservativa, historiska skolan
36 DOMKRETSEN NR 2/2004
lutade sig mot svenska traditioner och ville
ogärna förändra det som förfäderna byggt
upp och som fungerat så bra så länge. Den
kungliga traditionen skulle också bevaras.
Efter år av krig månade de om lugn och ro
och utveckling utan alltför omvälvande förändringar.
Enligt liberalismens förespråkare fanns
inte lösningen på Sveriges problem i bevarandet
av traditioner. Liberalismen förvaltade
arvet av föregående sekels upplysningsfilosofi,
med stark tro på individens frihet. De
ansåg att samhället kunde utvecklas först när
individen blev fri från överhetens kontroll,
och för att komma dit måste samhället reformeras.
Flera gånger i början av 1800-talet
lade de därför fram förslag om att avskaffa
ståndsriksdagen och införa näringsfrihet.
Bland annat.
De konservativa ansåg länge att förslagen
var för radikala, förändringarna för stora.
Mot mitten av 1800-talet fick de ändå ge
efter något. Den svenska ekonomin stod stilla,
landet var så fattigt att människor tvingades
emigrera och en växande del av befolkningen
befann sig i ett rättsligt vakuum.
FRITT ATT STARTA VERKSAMHET
Mellan 1840- och 1860-talet reformerades
näringslivslagarna; stegvis och i liberalismens
frihetsanda hävdes gångna seklers statliga
reglering av svenskt näringsliv. Det blev tillåtet
för vem som helst att starta vilken rörelse
som helst, var som helst. För att ytterligare
stärka svenskt näringsliv och stimulera handeln
med utlandet träffade man frihandelsavtal
med andra länder.
De rättsliga reformerna underlättade
näringslivets utveckling, men Sverige var
fortfarande förfärligt avlångt och den verkliga
expansionen kunde ta fart först när riks-
dagen 1853 fattat beslutet att börja bygga
järnvägar. Först med möjligheten att transportera
varor kunde det nya, fria näringslivet
blomstra.
Järnvägen och den fria handeln fick även
andra konsekvenser för samhället. Det var
inte längre bara jordbruket som skulle sysselsätta
den växande svenska befolkningen.
När näringslivet expanderade tillkom andra,
nya arbetsplatser. Och järnvägen ledde dit.
Många valde att lämna sitt magra jordbruksliv
och söka sig till de nya arbetsgivarna. På
andra platser.
Flytten innebar att de lämnade sin invanda
plats i en grupp, de hamnade i ett nytt
sammanhang utan den trygghet det gamla
hade givit dem. Ur den nya situationen
»Mot mitten av 1800-talet fick
de ändå ge efter något. Den
svenska ekonomin stod stilla, landet
var så fattigt att människor
tvingades emigrera och en växande
del av befolkningen befann
sig i ett rättsligt vakuum.«
växte folkrörelserna, nya grupper som fyllde
behoven av tillhörighet och gemenskap.
Arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, väckelserörelsen
och så vidare blev forum för Sveriges
alltför många fattiga och kom att omfatta
så stor del av befolkningen att de påverkade
lagstiftningen. På 1870-talet blev det till
exempel möjligt att gå ur svenska kyrkan
och ungefär samtidigt blev ogifta kvinnor
myndiga när de fyllt 25.
INKOMSTRELATERAD RÖSTRÄTT
Det kunde se ut som om liberalismens idéer
segrat. När ståndsriksdagen till slut avskaf-