Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Vara eller icke vara – åsikterna om domarbanan går isär Remisstiden för regeringens betänkande ”En öppen domarrekrytering” gick ut i slutet på april. Betänkandets förslag om att bredda domarrekryteringen och skrota domarbanan välkomnas på vissa håll, medan andra är mer kritiska. Domkretsen har pratat med Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som är positiv till betänkandet, och med Jan Carrick, hovrättslagman som vill bevara domarutbildningen. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO SVERIGES ADVOKATSAMFUND, LENNARTH STRÖM ÅSA ELIASSON, jurist på Domstolsverkets personalenhet, har samordnat arbetet med Domstolsverkets yttrande över betänkandet. En arbetsgrupp med representanter för flera olika enheter sattes ihop i slutet av januari, och arbetet var klart i början av april. – Förslagen i betänkandet är uppmärksammade och något som angår hela samhället. Domaryrket berörs i grunden av detta, så det känns ansvarsfullt, kommenterar Åsa Eliasson sitt uppdrag. DOMSTOLSVERKETS REMISSVAR Domstolsverket betonar i sitt remissvar att domare med olika kompetenser och erfarenheter behövs för att tillgodose samhällets krav på rättsväsendet. Därför är det nödvändigt att öppna rekryteringen. En öppen rekrytering enligt utredarens förslag kommer att leda till en bättre sammansatt domarkår och bidra till att konkurrensen om domaranställningarna ökar i hela landet. För att betänkandets förslag om ett modernare och mer förfinat sätt att rekrytera ska kunna bli verklighet, tillstyrker Domstolsverket även att nuvarande Tjänsteförslagsnämnden ersätts med en Domarnämnd. Dessutom bör domarutbildningen avskaffas för att det nya systemet ska bli framgångsrikt. – Det är viktigt med en förändring, även om utredningens förslag inte antas fullt ut av regeringen, säger Monica Dahlbom, chef för Personalenheten på Domstolsverket. Oavsett lösning måste man åstadkomma en breddad rekrytering även i praktiken, så att vi får blandad kompetens och olika erfarenheter hos våra domare. För det andra är det också nödvändigt att gå från nuvarande Tjänsteförslagsnämnden till en ny Domarnämnd. För det tredje är det viktigt att jobba på att övergången mellan nuva- 10 DOMKRETSEN NR 2/2004 rande system och det kommande blir så bra som möjligt. ADVOKATER VÄLKOMNAR FÖRSLAGEN Sveriges advokatsamfund har tillstyrkt domarutredningens förslag. – Det är nödvändigt att öppna upp domarrekryteringen, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Många menar att rekryteringen redan är öppen för alla jurister, men i realiteten fungerar det ju inte så. Advokatsamfundet skriver i sitt remissyttrande att dagens domarutbildning är en god utbildning av hög kvalitet. Men underlaget för rekrytering till domaryrket måste breddas för att möta de krav som ställs på den dömande verksamheten. Enbart de skickligaste och lämpligaste juristerna ska anställas, menar samfundet. – Domarbanan är en bra utbildning, Anne Ramberg menar att det finns ett intresse för domaryrket inom advokatkåren. men det den gör är ju att den förser statsförvaltningen med personal, fortsätter Anne Ramberg. Vi på Advokatsamfundet tycker att domarna kan utbildas efter att de blivit förordnade. Idag är det ju så att man utbildas för yrket 15-20 år innan man blir domare. En bredare rekrytering kan tillföra domstolarna erfarenheter och kunskaper som de inte har idag på samma sätt, genom den i praktiken slutna domarrekrytering som hittills varit dominerande, skriver Advokatsamfundet i sitt yttrande. Specialistkunskaper blir allt viktigare i den dömande verksamheten och bör förekomma i ökad omfattning på domstolarna i framtiden. Att införa en ordning med rekrytering av både domarutbildade och icke domarutbildade jurister skulle inte lösa dagens rekryteringsproblem, enligt Advokatsamfundet. »Om man väl har bestämt sig för en öppen domarrekrytering så finns ingen medelväg. Utbildningen är i och för sig bra, men kanske inte den bästa för domare.« Anne Ramberg INTRESSE INOM ADVOKATKÅREN – Om man väl har bestämt sig för en öppen domarrekrytering så finns ingen medelväg, menar Anne Ramberg. Utbildningen är i och för sig bra, men kanske inte den bästa för domare. Idag har vi stora problem med att rekrytera domare; världen förändras och det ställer nya krav på domare. Dagens sätt att anställa domare utan att ens träffa dem personligen är oprofessionellt och känns helt förlegat, tycker jag. Vi måste ju kunna ställa krav på att domaren genomgår en rimlig rekryteringsprocess.
Anne Ramberg menar att det finns ett intresse för domaryrket inom advokatkåren. Det är dock nödvändigt att göra domaryrket mer attraktivt. En viktig aspekt är att domare ska ägna sig åt att döma, annan personal ska göra rättsutredningar. En renodling av domarens roll behövs för att göra yrket attraktivt för advokater, gärna med möjligheter till specialisering på olika områden. – Jag hoppas att regeringen vågar följa utredarens förslag, säger Anne Ramberg. Jag tror definitivt att en förändring måste ske, och jag vill inte ha några kompromisser. Jag menar att det vore av ondo att behålla domarbanan samtidigt som man öppnar upp rekryteringen. JAN CARRICK VILL BEVARA DOMARUT- BILDNINGEN Jan Carrick är hovrättslagman på Göta hovrätt. Han är kritisk till delar av betänkandet. – Jag tycker absolut inte att vi ska avskaffa domarutbildningen. Vad händer om det blir helt fel personer som söker domartjänsterna sedan? Det skulle vara svårt att återskapa domarbanan i efterhand. Förtroendet för »Oavsett lösning måste man åstadkomma en breddad rekrytering även i praktiken, så att vi får blandad kompetens och olika erfarenheter hos våra domare.« Monica Dahlbom yrket skulle få sig en knäck. Jag tycker så här för att jag känner omsorg för domstolsväsendet, inte för att jag till varje pris vill bevara själva domarutbildningen. Domaryrket ska ju vara krönet på en juristkarriär, och det tycker jag är en vällovlig ambition. Jan Carrick menar att det skulle bli mycket svårt att rekrytera fasta beredningsjurister på det sätt som utredaren föreslår. De löneskillnader som finns gör att unga duktiga jurister lockas till någon advokatbyrå där de får högre lön och möjlighet att bli delägare. – Det blir svårt att rekrytera de allra Jan Carrick vill bevara domarutbildningen, men välkomnar domare med annan bakgrund. skickligaste juristerna med de löner som är idag. Många tror dessutom att domaryrket inte är så krävande som det faktiskt är. Domaryrket är ett hantverk, samtidigt som det är stressigt; det finns många falluckor och man är väldigt utsatt på flera fronter - av media, JO, Justitiekanslern, riksåklagaren och andra. Men trots allt så trivs vi domare med vårt yrke. Yrket är väldigt intressant och intellektuellt stimulerande men vi lever ju tyvärr under knapphetens kalla stjärna. Jag menar att det första steget man måste ta är att rekrytera mycket bredare och exempelvis annonsera i dags- och fackpress. Intresset för att söka till domartjänster kanske redan finns! Man måste göra den här förändringen stegvis. MER TID TILL DÖMANDET Domarrollen behöver renodlas mer, tycker Jan Carrick. Tiden en domare sitter i förhandling måste öka. – Vi behöver helt klart vässa beredningsorganisationen. Domare behöver mer tid till AKTUELLT dömandet. Tanken från utredarens sida är väl att vi ska bli ”färre, skickligare och dyrare”, det vill säga att man kan betala högre löner till de allra skickligaste, som då ägnar sig enbart åt att döma. Men då finns risken att varje domare får för många mål. Jan Carrick hoppas på ett beslut från regeringen redan till hösten. Han menar dock att utredningen redan har haft effekt. – En sådan här utredning sätter igång en diskussion; det blir ringar på vattnet. Ett exempel är advokaten som utnämnts till hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det tror jag är en direkt följd av den diskussion som uppstått tack vare domarutredningen. Men varför inte börja annonsera bredare redan nu. Upprätta en kravspecifikation och gå ut och annonsera bredare. Och varför kan inte regeringen börja rekrytera advokater till kallelsetjänsterna i större utsträckning? Dessutom tror jag att när omorganisationerna av tingsrätterna är klara, så kommer fler att söka till de tjänsterna. När man vet hur framtiden blir. – Avslutningsvis vill jag poängtera att vi må ha olika åsikter om vägen dit, men målet »En sådan här utredning sätter igång en diskussion; det blir ringar på vattnet. Ett exempel är advokaten som utnämnts till hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det tror jag är en direkt följd av den diskussion som uppstått tack vare domarutredningen.« Jan Carrick är detsamma för alla. Grundfrågan är ju hur får vi fram de allra skickligaste och mest lämpliga juristerna till domartjänstgöring. Själv välkomnar jag sökanden med annan juristbakgrund än den traditionella domarutbildningen. DOMKRETSEN NR 2/2004 11
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3 and 4: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 5 and 6: Barbro Thorblad och Thomas Bodströ
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15 and 16: I dag är det här den svenska poli
Page 17 and 18: UNDER DE SENASTE ÅREN har det priv
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27 and 28: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 29 and 30: »Jag är för systemet med storrot
Page 31 and 32: ”En alltför strikt tillämpning
Page 33 and 34: I Uppsala tingsrätt har man redan
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37 and 38: fade sig själv år 1865, och blev
Page 39 and 40: Omorganisation på Domstolsverket T

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?