Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Brottmål ny funktion när tingsrätterna går in i Vera De första tingsrätterna har börjat arbeta i Vera. Med det följer en ny brottmålsfunktion. Information som håller hög kvalitet ska kunna föras över från tingsrätterna till polisens system utan avbrott. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PER CARLSSON KARIN NACKE, chef för sektionen för verksamhetsstöd på Domstolsverket, summerar arbetet med brottmålsfunktionen i Vera, domstolsväsendets nya verksamhetsstöd, så här långt: – Det har varit viktigt för oss att utveckla ett bra stöd i Vera för domare när de skapar brottmålsavgöranden. Ett antal domare har deltagit i arbetet med vår kvalitetssäkring. Under ett år rapporterar tingsrätterna över 60 000 avgöranden till Rikspolisstyrelsens (RPS) system; information som sedan går vidare till exempelvis belastningsregistret. Vi vill skapa förutsättningar för hög kvalitet på de uppgifter som förs över från domstolarna till RPS. Hittills har de driftsatta tingsrätterna rapporterat cirka 100 avgöranden till RPS med hjälp av den nya kommunikationslösningen i Vera. Under året kommer vi tillsammans med RPS att noga följa upp resultatet av överföringarna från Vera. BÄTTRE STÖD ÄVEN FÖR DOMARE Agneta Kornstrand är en av flera jurister på Domstolsverket som har arbetat med att ta fram brottmålsfunktionen i Vera. Hon har bland annat jobbat med kravspecifikationer för rapporteringen av brottmålsavgöranden till Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens system. – Brottmålsfunktionen i Vera har en ny 4 DOMKRETSEN NR 2/2004 struktur som möjliggör en bättre kvalitetskontroll på de uppgifter som registreras och som dessutom ger användarna stöd vid registreringen. Vi har försökt minimera möjligheterna att skriva fritext, och domsluten går inte att redigera i Word. Detta har vi gjort för att minska risken för fel i domsluten, säger Agneta Kornstrand. Brottmålsfunktionen är tänkt att ge domaren stöd i samband med överläggning. Det finns bland annat stöd för vilka förordnanden som kan kombineras med varandra, och när ett domslut är färdigt utför Vera en del kontroller. Tanken är att ett domslut ska vara förberett inför förhandlingen så att domaren då ska kunna registrera brott och påföljd i Vera och därmed - i de flesta fall - kunna färdigställa domslutet. – En annan nyhet är att användarna i Vera inte behöver ta ställning till vilka blanketter som ska bifogas domen, fortsätter Agneta Kornstrand. I Vera väljer man istället mellan ett fåtal avgörandetyper. Detta kommer också att underlätta arbetet på domstolarna. NÄRA SAMARBETE Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen har haft ett nära samarbete under flera år för att se till att information smidigt kan föras över från Vera till polisens system (RIsystemet). Arbetet avslutades med tester under våren, och i början av maj var det dags för skarp drift. I samband med det besökte en projektgrupp från RPS Domstolsverket, bland annat för att själva för första gången få prova på Vera. Robert Strand har arbetat på RPS med förvaltningen av RI-systemet sedan mitten av 70-talet, och han är nöjd med samarbetet med Domstolsverket. – Vi befinner oss ju fortfarande på ett tidigt stadium, men jag tycker resultatet är över förväntan så här långt. Vi har haft ett väldigt bra samarbete med alla som har arbetat med utvecklingen av Vera. Jag är övertygad redan nu, efter att de första avgörandena kommit in, om att Vera kommer att bli ett mycket bra användarstöd när det är fullt utvecklat. ♦
Barbro Thorblad och Thomas Bodström minglade med bland andra lagman Lena Berke, Stockholms tingsrätt, polismästare Ulla Ardermark samt överåklagare Sven-Erik Alheim. Modern lösning i anrik byggnad Den tredje juni invigdes den ombyggda Malmö tingsrätt av justitieminister Thomas Bodström. Efter en lång och prövande byggperiod fanns det mycket att fira denna dag. Så var också lagman Barbro Thorblad märkbart nöjd när hon hälsade välkommen till ”Sveriges äldsta och yngsta domstolsbyggnad”. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO SVANTE ÖRNBERG MALMÖ TINGSRÄTT HUSERAR i lokaler som delvis har anor från 1546. Den tredje juni samlades närmare 200 gäster för att efter två och ett halvt års planering och projektering fira den nygamla tingsrätten. Ombyggnationen har varit en lång process, som initierades av förre lagmannen Ulf Arrfelt flera år innan byggdammet lade sig som Lützendimman i december 2002. Målet med projekteringen var att samla alla medarbetare i gemensamma, ändamålsenliga och trivsamma lokaler. Detta efter att tvistemåls- respektive brottmålsavdel ningarna under lång tid funnits i olika hus, berättar lagman Barbro Thorblad. – Tvistemålsavdelningen satt i egna lokaler och det påverkade självklart det dagliga arbetet. Jag vet inte hur många kilometer våra vaktmästare vandrat genom åren. Även för oss andra har avstånden påverkat arbetet. Det kräver ju en del om man vill samråda med någon i ett annat hus. Thomas Andersson, lokalplanerare på Domstolsverkets lokalsektion, har arbetat med projektet sedan den officiella starten vintern 2001. Han är mycket nöjd över resultatet, som ingen trodde var möjligt när de olika alternativen för ombyggnation först diskuterades. – Ingen trodde att vi skulle få in hela verksamheten i samma hus. Det bästa vi hoppades på var att kunna samla all personal på ett ställe, men kanske behålla förhandlingssalarna på andra sidan gatan. Det har verkligen varit positivt att vi hittade en lösning så att både den dömande och den administrativa verksamheten rymdes på ett ställe. Hemligheten bakom den nyfunna ytan var att utnyttja befintliga utrymmen på ett mer effektivt sätt. Stora rum delades in i flera mindre, och i tillbyggnaden från 1960-talet fick kallvinden en ny roll som ”plan 5”. Här arbetar nu bland annat brottmålsavdelningen i ljusa rum med vinklade tak och pittoresk utsikt över Malmös takåsar. Och det är bara en bråkdel av förändringarna. Under om - byg gnationen revs de gamla lokalerna ut helt och hållet. Av tingsrättens cirka 120 medarbetare fick 50 under ett år flytta till mycket provisoriska lokaler. Allt för att erbjuda byggentreprenörer och inredare möjligheter att bygga om arbetsrum, arkivet, vaktmästeriet, regi stratorsexpeditionen och telefonväxeln. Dessutom flyttades biblioteket från botten våningen till förmån för nya förhandlingssalar. Ny teknik har installerats i förhandlingssalarna och säkerheten har förbättrats. Det enda som är sig någorlunda likt är förhandlingssalarna och övriga utrymmen i det gamla rådhuset, berättar Barbro Thorblad. Lagmannen framhåller också att det är den positiva attityden hos tingsrättens anställda som gjort att tingsrätten kunnat fortsätta att fungera väl under den 18 månader långa ombyggnadstiden. – Ombyggnationen har varit mycket besvärlig för alla. Ändå har klagomålen varit få och alla har gjort sitt bästa för att hålla humöret uppe. Därför är det väldigt roligt att alla är så nöjda med sin nya arbetsmiljö. Även Thomas Andersson framhåller det goda humöret som kännetecknande för Malmöprojektet. – Den process som personalen gått igenom har inneburit stora påfrestningar som fordrar tålamod och positiv inställning. De har varit helt fantastiska. Jag vill också framhålla byggentreprenörens, inredningsarkitektens och fastighetsägarens enorma engagemang. Alla som varit inblandade i detta projekt har gjort mer än man kunnat förvänta sig. Stämningen var också hög redan från början när tingsrättens medarbetare, tillsam- »De nya lokalerna är helt fantastiska. Det absolut viktigaste är att vi är i ett hus, arbets mässigt och för gemenskapen är det mycket lättare när man finns nära varandra.« Barbro Thorblad, lagman mans med inbjudna dignitärer och andra gäster, samlades på invigningsdagen. I sitt tal prisade justitieminister Thomas Bodström Malmös moderna tingsrätt. – En bra och trevlig arbetsmiljö betyder mycket, också för oss tåliga jurister. Nu återstår att ta vara på möjligheterna som de nya lokalerna erbjuder, och jag vet att utvecklingen av arbetsformerna pågår som bäst. För mig är Malmö tingsrätt ett glädjande resultat av den pågående effektiviseringen av det svenska domstolsväsendet. Efter tal av Barbro Thorblad och Domstols verkets generaldirektör Stefan Strömberg samlades gästerna under magnifika, gamla kristallkronor för att njuta av snittar och vin. Det var en stor dag för Malmö tingsrätt och kanske för hela domstolsväsendet. Metamorfosen vid Stortorget i Malmö bevisar att det även under mycket gamla tak ryms nya möjligheter. u DOMKRETSEN NR 2/2004 5
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9 and 10: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 11 and 12: Anne Ramberg menar att det finns et
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15 and 16: I dag är det här den svenska poli
Page 17 and 18: UNDER DE SENASTE ÅREN har det priv
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27 and 28: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 29 and 30: »Jag är för systemet med storrot
Page 31 and 32: ”En alltför strikt tillämpning
Page 33 and 34: I Uppsala tingsrätt har man redan
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37 and 38: fade sig själv år 1865, och blev
Page 39 and 40: Omorganisation på Domstolsverket T

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?