Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

EN DAG När två blir en Om fem månader flyttar personalen från Trollhättans tingsrätt in i det vita tegelhuset vid Vänerns strand. Där väntar personalen från Vänersborgs tingsrätt och tillsammans ska de bilda en helt ny domstol. Febril aktivitet råder därför för att lösa allt ifrån övergripande arbetssätt och byggkaos till fördelning av arbetsrum. Mitt i röran arbetar de nya kollegorna sida vid sida för att ta vara på möjligheterna när två blir en. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO CARL JOHAN ERIKSON FÖR TINGSRÄTTERNA i Trollhättan och Vänersborg var det ingen överraskning att domstolarna skulle läggas ihop. Tankarna har funnits länge och Domstolsverkets utredning bekräftade det alla redan anade. Sedan årsskiftet är arbetet med att smälta samman de båda tingsrätterna till en myndig het med cirka 50 anställda i full gång. Det övergripan de arbetet kan delas in i tre huvuddelar: ombyggnaden av tingsrätten, förändringen av arbetssätt via storrotelsystem och enandet av personalen. Vid Domkretsens besök en kylig morgon i maj, är det dags för storrotelprojektets arbetsgrupp att träffas i Vänersborg. Lagman Måns Uddenberg, rådman Cecilia Tisell och notarie Anna Oskarsson kommer från Vänersborgs tingsrätt. Från Trollhättan deltar beredningssekreterare Ing-Marie Johansson och notarie Urban Stiernström. Med är också Dan Töllborn, rådman, från Domstolsverkets utvecklingsgrupp. Kaffet är klart och kakorna är på plats men mötet börjar först när den sista deltagaren anländer. Patrik Claeson, rådman vid Trollhättans tingsrätt, är lokal projektledare för samman- 28 DOMKRETSEN NR 2/2004 läggningsprojektet och har ett finger med i spelet i det mesta som rör förändringsarbetet. – Jag fungerar som ett bollplank, och min roll är att samordna de olika moment som måste till. Jag har också informationsansvar och är med i styrgruppen för förändringsarbetet. Det har varit ett roligt arbete men det är samtidigt en helt ny roll för mig. Nu börjar det bli konkret vad som måste göras och då gäller det för mig att hålla i alla detaljer och förmedla de frågeställningar som vi själva ska lösa, säger Patrik Claeson. MED FRAMTIDEN I SIKTE Arbetsgruppen har träffats nästan varje vecka sedan starten för att enas om hur domare, notarier och domstolssekreterare ska arbeta i framtiden. Det märks. Det är högt i tak och alla säger vad de tycker. – Vi började diskutera fördelningen på två storrotlar. En annan viktig fråga har varit att överväga vilka mål och ärenden som ska ingå. Sedan har vi diskuterat utbildnings nivån på kanslipersonal och beredningssekreterare samt gjort en kompetensinventering, berättar notarie Anna Oskarsson. På agendan står också en första gemensam kick off, som kommer att hållas den 8 och 9 september. Tid och plats är klart men frågan är vilka aktiviteter som programmet ska innehålla. Diskussionen böljar fram och tillbaka. Någon föreslår en bra föreläsare från domstolsväsendet, någon annan undrar om det inte kan vara bra att alla presenterar sig och sina förväntningar för varandra. Ett förslag om ett lustspel om sammanslagning en uppfört av tingsrätternas notarier kommer upp och skrattas bort. Alla är dock överens om att aktiviteterna måste vara roliga. Syftet är att göra träffen till ett positivt av stamp in i det nya och ge alla inspiration inför den första tiden som en enda domstol. En tid som ingen vet hur den egentligen kommer att se ut men som alla måste klara av. – Ett orosmoment är ju givetvis personkemin och hur det ska gå när vi börjar jobba ihop. Samtidigt tror jag att vi är lyckligt lottade och har en bra grund att stå på. Men det kan alltid hända saker, särskilt med nya arbetsformer och lite stress. Det viktiga är att se till att alla är med i skutan, konstaterar Måns Uddenberg, lagman för Vänersborgs tingsrätt och chef för den nya domstolen. Just delaktighet och samhörighet är viktiga framgångsfaktorer i ett förändringsarbete. Därför är personalen från de båda domstolarna engagerade i sju olika arbetsgrupper som ska bestämma vilka rutiner som ska gälla och hur arbetet ska se ut på den nya arbetsplatsen. Storrotelgruppen är en, IT-gruppen en annan. Det finns en grupp som har ansvar för inredningen i domstolen och en arbetar med miljön – både – Jag tycker nog att personalen på båda sidor är positiva till en gemensam domstol. Det som har varit svårt har varit lokalen och var den skulle ligga. Många domstolar strider för att vara kvar, men den diskussionen har vi inte alls haft här. Det var strid om placeringen, men sedan vi fick beslutet har vi lagt ned den diskussionen. Patrik Claeson, rådman och lokal projektledare, Trollhättans tingsrätt
»Jag är för systemet med storrotel och har pläderat för det. Det minskar sårbarheten och som chef ser jag genast problemen som uppstår vid semester eller sjukdom. Jag tror också att det river gränser och ökar möjligheterna till samarbete. Domarna har varit isolerade tidigare och bara skött sin rotel.« Måns Uddenberg, lagman, Vänersborgs tingsrätt arbetsmiljö och miljötänkande. I alla grupper finns personal från både Vänersborg och Trollhättan, som på så sätt lär känna varandra samtidigt som de skapar en ny tingsrätt. Dessutom har det ordnats informationsmöten och studieresor. – Vi har besökt tingsrätter i Jönköping, Nacka och Sollentuna för att titta på storrotlar. Vi var på Malmö tingsrätt för att titta på ombyggnaden och på Uppsala tingsrätt för att se på en reception. Det ger många goda idéer och framför allt förankras förändringarna genom att vi får en bild av hur det kan bli, berättar Måns Uddenberg. »Nu jobbar vi för en domare men efter sammanläggningen kommer vi att arbeta mer i grupp och mer schemalägga arbetet. Förhoppningsvis blir resultatet mindre stress eftersom vi blir fler som delar på bördan. Vi som är domstolssekreterare är inte vana att arbeta i grupp, men jag tycker att det ska bli kul.« Ing-Marie Johansson, beredningssekreterare, Trollhättans tingsrätt INFORMATION GULD VÄRD Sammanläggningen sker i samarbete med Domstolsverket som ger den ekonomiska ramen och ser till att uppdraget från regeringen genomförs. Som stöd finns Domstolsverkets olika enheter och en projektledare som hjälper till att hålla ihop alla trådar. Men mycket är upp till domstolen själv. – Här har man vävt in arbetssättet med storrotlar tillsammans med lokalfrågan och fått med alla på ett bra sätt. Det har varit positivt för sammanläggningen, säger Maria Isaksson, personalhandläggare och Domstolsverkets projektledare för Vänersborg. Dan Töllborn på Domstolsverkets utvecklingsgrupp håller med: – Arbetet som görs här i Vänersborg och Trollhättan är ett föredöme. De har tagit tag i verkligheten och vill göra något bra av den. Min roll har mer varit att agera coach än att vara pådrivande. Det är inte alltid det händer i domstolsväsendet. Istället väntar man på Som grädde på moset är tingsrätterna att något ska hända eller att någon ska styra pilotdomstolar för Vera och just nu kämpar när det uppstår en liknande situation. många tappert med det nya systemets barn- Den lokala projektledaren Patrik Claeson sjukdomar. Trots påfrestningarna kan det fungerar som spindeln i nätet. Det finns finnas en fördel med att ta allt på en gång till exempel en mängd frågor som kanske kan verka obetydliga, men som har stor praktisk betydelse. För att hinna med har domstolarna fått en assessor på heltid som avlastningshjälp. Patrik Claeson har tidigare arbetat i Vänersborg och känner alla på båda domstolarna. Det är en stor tillgång som säkert bidrar till den informella stämningen. En viktig uppgift för projektledaren är också att bringa klarhet i vad som gäller och kunna ge svar. – Man kan aldrig ge för Lagman Måns Uddenberg mycket information. Om det inte finns något nytt att rapportera så vill man veta det. Därför har vi ett veckobrev som går ut till personalen. Sedan är det viktigt att hela tiden entusiasmera folk när det känns mindre roligt. Jag måste alltid ha en positiv attityd och var påhejaren så att vi kan behålla initiativet. SMOLK I BÄGAREN Trots att arbetet löper på bra och de flesta är positiva till sammanläggningen, har det funnits och finns ett par moln på himlen. Tingsrätterna fick vänta länge på beskedet om den nya domstolens placering och vem som skulle leda den. Det har gjort att processen har trampat vatten, och bidragit till att tidplanen har kortats. Dessutom befinner sig domstolsväsendet i en besvärlig ekonomisk situation. En olycklig effekt av detta är att det efter sammanslagningen kommer att finnas påtagliga löneskillnader inom vissa yrkesgrupper. Det finns inte heller möjlighet till ny inredning i den utsträckning som personalen önskar. – Varje krona diskuteras med Domstols- EN DAG verket och det är pressande att pengarna inte räcker. Det blir ett förhandlande fram och tillbaka. Men besparingarna påverkar också kvaliteten. Vi hade till exempel hoppats på att få det senaste inom tekniken i våra rättssalar men det finns det inte pengar till, säger lagman Måns Uddenberg. innan premiären i höst. För Patrik Claeson innebär den dagen att en intensiv men intressant resa som lokal projektledare tar slut och en annan börjar. – Min roll som domare kommer att förändras, dels för att jag kommer att ha ett samordningsansvar, dels för att jag kanske inte kommer att ha samma inblick i beredningsarbetet. Men det är ju ett resultat av vår strävan att renodla domarrollen. Vi vill komma ifrån tänkandet att det är mina mål eller dina mål – vi vill att det ska vara domstolens mål. u DOMKRETSEN NR 2/2004 29
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3 and 4: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 5 and 6: Barbro Thorblad och Thomas Bodströ
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9 and 10: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 11 and 12: Anne Ramberg menar att det finns et
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15 and 16: I dag är det här den svenska poli
Page 17 and 18: UNDER DE SENASTE ÅREN har det priv
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 31 and 32: ”En alltför strikt tillämpning
Page 33 and 34: I Uppsala tingsrätt har man redan
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37 and 38: fade sig själv år 1865, och blev
Page 39 and 40: Omorganisation på Domstolsverket T

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?