Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

NOTISER Staten vill locka unga TEXT HELEN SIVERTSSON I DAGENS NYHETER ingick ”Guiden till inspirerande jobb – inom statliga myndigheter och verk” som bilaga i slutet av maj. I bilagan visar myndigheter upp sig som attraktiva arbetsplatser. Cassandra Salmi, domstolssekreterare vid Svea hovrätt, företräder domstolsväsendet och berättar i artikeln om sin bakgrund och hur hon tog sin in i det svenska samhället. – Bakgrunden till vår medverkan i guiden är att vi vill visa på domstolsväsendet som en spännande arbetsplats med många kvalificerade arbetsuppgifter. Vi kommer i framtiden att behöva fler medarbetare med mångkulturell bakgrund för att bättre avspegla samhället i övrigt, menar Peder Jonsson, informationschef vid Domstolsverket. ♦ Domstolsverket begär 400 miljoner per år till domstolsväsendet TEXT PETRA THOR-JONZON BAKGRUNDEN ÄR en ökad arbetsbörda för domstolarna och det omfattande reformarbete som sedan några år pågår inom domstolsväsendet. Antalet inkomna mål har under de två senaste åren ökat med cirka sex procent. Denna ökning kan ses mot bakgrund av bland annat statsmakternas satsning på andra områden inom rättsväsendet. Domstolsverket gör bedömningen att det krävs 185 miljoner kronor per år utöver nuvarande anslagsram för åren 2005-2007 till reformarbetet och 100 miljoner kronor 38 DOMKRETSEN NR 2/2004 ANNONS Hela denna bilaga är annons från Provisa Information AB ANNONS 13 Text: Lars Collin Foto: Carl Johan Eriksson Strukturen inom domstolsväsendet har inte hunnit med att reflektera strukturen i samhället. För att även i fortsättningen värna om rättssäkerheten, kommer det att krävas många fler välutbildade medarbetare med skiftande bakgrund och etniskt ursprung. Då handlar det inte enbart om fler domare. Framtidens domstolar behöver också bland annat kvalificerade ekonomer och beteendevetare. Cassandra Salmi är domstolssekretare vid Svea hovrätt. Hon kom till Sverige från Irak för 14 år sedan. För Cassandra Salmi blev språket nyckeln till Sverige: – Min största utmaning var att hitta en plats i samhället. Jag upptäckte väldigt snart att om jag ville bli respekterad i ett främmande land måste jag behärska språket och komma in på arbetsmarknaden. – Många invandrare är rädda för att söka jobb hos svenska arbetsgivare, på grund av att kraven på språkkunskaper är så höga. Men problemet är ömsesidigt eftersom svenska arbetsgivare ofta är rädda att anställa personer med ”konstigt” efternamn – trots kvalificerad och intressant bakgrund. Hur kan vi hävda att vi är ett bra och jämställt samhälle om vi inte tar vara på dessa mänskliga resurser, frågar sig Cassandra Salmi som närmast kommer från en tjänst som ambassadörsekreterare vid marockanska ambassaden i Stockholm. Hon tror att den revolution som inletts på domstolarna med att anställa dels yngre medarbetare och även de nya svenskarna, kommer att ge frukt och ett ännu bättre resultat i framtiden. – Innan jag kom till hovrätten hade jag ingen aning om hur organisationen såg ut. Men snart upptäckte jag att det var ganska Språket blev nyckeln till Sverige Landets domstolar behöver fler medarbetare med mångkulturell bakgrund för att bättre avspegla vårt samhälle. Cassandra Salmi på Svea hovrätt hoppas kunna vara en förebild. homogent. Det är beklagligt med tanke på att runt 20 procent av det svenska samhället består av invandrare. Dessutom skulle invandrare lita mer på rättssäkerheten om det fanns fler med olika etnisk bakgrund representerade, säger Cassandra Salmi. Kärleken till juridiken fick henne att söka sig till hovrätten och lämna det varierande och stimulerande arbetet på marockanska ambassaden. – Jag har hela tiden känt att jag ville vidare. Sedan behöver inte domstolssekreterare per år för att klara den målökning som skett vid domstolarna. Till detta ska årligen läggas 70 miljoner kronor för ökade kostnader för offentligt försvar och målsägandebiträden och 45 miljoner kronor för ökade kostnader i samband med konkurser. Kvalitetssäkring av svensk tolkservice TEXT HELEN SIVERTSSON DEN SVENSKA tolkförmedlingsverksamheten omfattar idag runt sextio förmedlingar och varje dag utförs det omkring 3 000 tolktimmar. Nu har tolkförmedlingsutredning gjort en utredning för att skapa stabilitet i branschen. I betänkandet ”Tolkförmedling – kvalitet, registrering, tillsyn” (SOU 2004: 15) föreslås det bland annat att tolkförmed- Casandra Salmi vara jurister. Här finns mängder av kvalificerade arbetsuppgifter som inte kräver att man är jurist. Auktoriserad tolk Cassandra Salmi talar sex språk flytande och har just klarat Kammarkollegiets skriftliga tolkprov för att bli auktoriserad tolk mellan arabiska och svenska. Nästa mål är att bli auktoriserad även i persiska och kurdiska. Alla tre är stora språk som samhället är i behov av. Det är mycket individuellt hur man gör karriär. Eftersom jag gillar att jobba med juridik och tror att jag kommer att leva i Sverige länge – så vill jag göra karriär inom rättsväsendet. Det är en bra organisation att växa i med öppna ledare. Längre fram vill jag nog återuppta mina studier och plugga juridik. Min dröm är att bli åklagare. DOMSTOLSVERKET Tel. 036-15 53 00 www.dom.se lingarna ska vara registrerade och ställda under statlig tillsyn. Genom detta förväntas tolkverksamhetens kvalité stärkas, vilket är viktigt i situationer då den enskilde och samhällets företrädare inte kan kommunicera med varandra. – Det är angeläget att den tolkning som sker vid domstolar och andra rättsvårdande organ är av hög kvalitet, säger Peter Islander, jurist vid Domstolsverket och som har arbetat med Domstolsverkets remissvar. – Den som är beroende av tolk måste kunna lita på att tolkningen utförs av en kvalificerad tolk och att den är helt korrekt. Utredningen föreslår vidare att Kammarkollegiet, med sin långa erfarenhet av auktorisation och tillsyn av tolkar och översättare, blir registrerings- och tillsynsmyndighet. ♦
Omorganisation på Domstolsverket TEXT GUDRUN ROSÉN EN OMORGANISATION genomfördes på Domstolsverket den 1 april i år. De förändringar som skett är att Lönesektionen och Redovisningssektionen har flyttat till Personalenheten respektive Ekonomienheten. Serviceenheten har samtidigt ombildats och bytt namn till Enheten för lokaler och teknik. Inom enheten har även en ny sektion bildats, Tekniksektionen, som handlägger frågor som rör teknik i domstolar och rättssalar. Förändringarna genomfördes efter ett seminarium där alla som berördes fick komma till tals. Det har också gjorts en kartläggning över de berörda sektionernas arbetsuppgifter. – Förändringsarbetet inom Domstolsverket är något som vuxit fram under lång tid. Att ta tillvara personalens kompetens och att undvika dubbelkompetens är några av de faktorer som ligger till grund för beslutet, säger Per Johnsson, administrativ direktör på Domstolsverket. ♦ Fortfarande många inställda huvudförhandlingar i brottmål TEXT GUDRUN ROSÉN, HELEN SIVERTSSON INSTÄLLDA HUVUDFÖRHANDLINGAR i brottmål medför stora samhällsekonomiska kostnader. Riksdagen har beslutat om vissa lagändringar i syfte att minska antalet inställda huvudförhandlingar. Orsaken till att huvudförhandlingar blir inställda i brottmål har undersökts vid flera tillfällen de tio senaste åren. Så sent som hösten 2003 frågade Domstolsverket 19 av landets tingsrätter om utsatta och inställda huvudförhandlingar i brottmål under oktober och november 2003. Det visade sig att nästan var fjärde huvudförhandling ställs in. En jämförelse med tidigare undersökningar från 1998 och 1999 visar att frekvensen har minskat något men att andelen totalt sett fortfarande är hög. – Det är en angelägen fråga att få ned andelen inställda huvudförhandlingar i brottmål. Undersökningen visar att det finns anledning att titta närmare på dessa frågor. Promemorian har överlämnats till Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor. Det kanske finns anledning att föreslå lagändringar i något avseende, men det är för tidigt att säga, säger Boel Wermelin-Börjesson på Domstolsverket. Under försommaren kommer arbetsgruppen att undersöka de faktorer som står bakom de inställda förhandlingarna i brottmål genom en enkätundersökning. Tingsrätterna som är med i undersökningen ska berätta hur de arbetar och hur samarbetet fungerar på det lokala planet mellan myndigheterna i rättskedjan. ♦ Våldsbrotten ökar, stöldbrotten minskar visar statistik TEXT HELEN SIVERTSSON UNDER ÅR 2003 anmäldes cirka 1 250 500 brott till polis, tull eller åklagare. Det är en ökning med två procent jämfört med år 2002. Våldsbrotten ökade med sex procent, medan stöldbrotten, som är den största kategorin av de anmälda brotten, minskade med tre procent jämfört med år 2002. Antalet anmälda brott som ledde fram till ett personuppklarande, det vill säga de fall då en person har bundits till brottet, ökade med 6 800 jämfört med 2002. Samtidigt ökade de anmälda brotten lika mycket. Detta innebär att personuppklaringsprocenten, som domineras av brott som lett fram till åtal, ligger kvar på 15 procent. Allt detta framgår av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) brottsstatistik för år 2003. Brottsutredning kan även leda fram till andra typer av klarläggande, som till exempel att gärningen inte bedöms vara ett brott eller att den misstänkte är minderårig. Lägger man ihop dessa båda uppklaringar så blir den sammanlagda uppklaringsprocenten 29 procent år 2003. ♦ Läs mer på BRÅ:s webbplats www.bra.se NOTISER Brottsoffermyndigheten firar tioårsjubileum TEXT HELEN SIVERTSSON BROTTSOFFERMYNDIGHETENS första tio år uppmärksammades, med ett jubileumsprogram i Umeå den 2 juni. Efter öppet hus i myndighetens lokaler samt lunch hos Västerbottens läns landshövding Lorentz Andersson hölls ett seminarium. Gästerna fick lyssna på bland annat justitieminister Thomas Bodström och professorerna Eva Österberg, Madeleine Leijonhufvud och Christian Diesen som talade över brottsofferanknutna frågor. I samband med jubileumsfirandet avtackades Britta Bjelle, Brottsoffermyndighetens första och hittills enda generaldirektör. Under avtackningen uppmärksammades särskilt Britta Bjelles färgstarka personlighet och stora engagemang inom brottsofferområdet. – Britta Bjelle har outtröttligt kämpat för att förbättra brottsoffers situation och utan tvekan drivit på utvecklingen inom området. Jag är övertygad om att brottsofferfrågorna inte hade kommit att diskuteras lika livligt utan Britta Bjelle, säger Peter Islander, som representerade Domstolsverket vid jubileet. Dagen avslutades med middag och underhållning på NorrlandsOperan. ♦ Stramare regler ökar måltillströmningen TEXT GUDRUN ROSÉN RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET (RFV) förtydligar, och skärper i vissa fall tolkningen av, reglerna om hur försäkringskassan ska bedöma och fatta beslut om rätt till sjukpenning. Avsikten med RFV:s ställningstagande är att alla försäkringskassor ska handlägga sjukpenningsärenden noggrant från början och att sjukpenning inte ska betalas ut förrän ett beslut tagits. Effekten av RFV:s regelskärpningen har blivit att antalet inkomna mål till länsrätterna har ökat med 25 procent. Även andelen prövade mål har ökat med 16 procent. Det ska dock noteras att trots ökningen av antalet inkomna och prövade mål så är ändringsfrekvensen för samma period oförändrad. ♦ DOMKRETSEN NR 2/2004 39
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3 and 4: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 5 and 6: Barbro Thorblad och Thomas Bodströ
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9 and 10: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 11 and 12: Anne Ramberg menar att det finns et
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15 and 16: I dag är det här den svenska poli
Page 17 and 18: UNDER DE SENASTE ÅREN har det priv
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27 and 28: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 29 and 30: »Jag är för systemet med storrot
Page 31 and 32: ”En alltför strikt tillämpning
Page 33 and 34: I Uppsala tingsrätt har man redan
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37: fade sig själv år 1865, och blev

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?