Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Framtidens domstol skapas i Uppsala JERIKO-projektet i Uppsala har lett till en långtgående samverkan mellan tingsrätten och länsrätten. De två domstolarna delar redan lokaler och har en gemensam administration. Men samarbetet går utöver det administrativa. I slutändan handlar det om att skapa en domstol som kan samla en juridisk kompetens över domstolsgränserna. TEXT PETRA MEYER FOTO CARL JOHAN ERIKSON – PROCESSEN STARTADE MED insikten om att vi som organisationer inte klarade oss var och en för sig, säger Erik Lempert, lagman vid Uppsala tingsrätt, som tillsammans med Jerry Eriksson, lagman vid länsrätten, utgör JERIKO-projektets styrgrupp. För tingsrättens del har nedskärningarna slagit så hårt att vi inte kunde uppnå våra verksamhetsmål om vi inte agerade för att göra oss mindre sårbara vid sjukdomar och semestrar. Att fläta samman två domstolar med olika kulturer handlar om betydligt mer än att dela lokaler och administration. Samtliga personalgrupper måste känna sig involverade, och varje steg i förändringsprocessen förankras underifrån. Sammanslagningen måste ske mellan två jämbördiga parter. – Den dagen det blir en domstol ska ingen behöva uppleva att en part har tagit över den andra, förklarar Jerry Eriksson. Eller att det kommer någon utifrån och trycker på. Alla som jobbar i organisationen ska känna att de har varit med om att bygga upp den. Mycket av arbetet med att skapa en domstol drivs i projektgrupper, som tillsammans med konsulten Lars-Erik Lindholm från Omnia tar fram förslag på hur det framtida arbete ska organiseras. Detta har bland annat lett till att domstolssekreterarna begärt att inte längre behöva vara 32 DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> Jerry Eriksson och Erik Lempert bygger broar mellan länsrätten och tingsrätten i Uppsala. knutna till en rotel, och få betydligt mer flexibla arbetsuppgifter. Jerry Eriksson och Erik Lempert ser enbart fördelar med att involvera samtliga personalgrupper i förändringsarbetet. Inte minst därför att förändringsförslag, som tidigare betraktats med misstänksamhet, nu kommer från dem som ska arbeta i den nya organisationen. – Nu efterfrågar medarbetarna själva förändringar som vi tidigare föreslagit, säger Jerry Eriksson och får medhåll av Erik Lempert. – Alla förändringar blir lättare att genomföra när de kommer från dem som ska leva med nyordningen. KUNSKAPSMÖTEN Ytterligare ett led i att riva murarna mellan domstolarna är de kunskapsmöten som ägt rum under våren och kommer att fortsätta till hösten. Meningen med dessa är inte bara att förse personalen med intressanta föreläsningar, utan också att skapa en gemensam värdegrund för domstolen. Många sammanslagningar misslyckas av den enkla anledningen att parterna inte är villiga att erkänna att det finns kulturskillnader. Även om det handlar om två domstolar med gemensamma grundläggande värderingar, så finns det skillnader i domstolskulturen mellan länsrätten och tingsrätten. Till exempel olika processförfaranden. – Det kan bli kulturkrockar och vi måste se till att hantera dem på ett seriöst sätt, menar Erik Lempert. Det är betydligt bättre att hantera dem inifrån. Utan att tänka efter brukar människor påstå att det inte behövs några sådana diskussioner, men börjar man röra runt lite i frågan så ser man att det »En del av vår roll är naturligtvis att bevara grundläggande värden, men det gör också att det krävs en hel del för att få acceptans för förändringsarbetet. Om vi ser på vilka som befolkar den här världen, så inte är det spjutspetsarna i förändringsvärlden.« Erik Lempert, lagman finns tydliga anledningar att aktivt möta kulturskillnaderna. Genom att introducera ämnen som leder till samtal utanför juridiken har kunskapsmötena bidragit till att sudda ut gränserna mellan länsrättens och tingsrättens personal. – Det handlar om att få människor att mötas och börja prata över de gamla gränserna, säger Jerry Eriksson. För då upptäcker de att skillnaden mellan människor på tingsrätten och människor på länsrätten inte är så stora och det ger möjlighet att hitta nya kontakter. De två första kunskapsmötena, JÄMO Claes Borgströms föreläsning om jämställdhetsperspektivet i dömandet och professor Gillis Herlitz diskussion om kulturskillnader, ska resultera i ett framtida gemensamt policy dokument för hela organisationen. SAMLAD JURIDISK KOMPETENS I och med att samhället har utvecklats och blivit alltmer komplext har även gränserna mellan de två domstolarnas olika typer av mål kommit att beröra varandra. Att utveckla samarbetet på domarnivå bidrar till att utöka kompetensen hos domstolen.
I Uppsala tingsrätt har man redan inlett ett arbete med att försöka ta vara på det faktum att tingsrätten och länsrätten besitter kunskaper som kan komplettera varandra i ett flertal olika typer av mål. Länsrättens kunskap om skatterätt kommer väl till pass i de mål om ekonomisk brottslighet som tingsrätten handhar och även mål som rör familje- och ungdomsmål ligger nära LVU-mål. – Den specialisering som vi redan har måste vi nog fortsätta med, menar Jerry Eriksson. Men det finns måltyper som har klara samband och dem skulle man kunna tänka sig att samla ihop. Det öppnar möjligheter att förändra gränsdragningen mellan domstolarna på olika sätt. Vad som redan har införts är möjligheten för notarier och fiskaler att röra sig mellan de två domstolarna, och de jurister som befinner sig under utbildning ser positivt på tillfället att utöka sin kunskap och kompetens. – Jag tror absolut att det här är en väg att gå i framtiden, säger Karin Lewin, som för tillfället är beredningsjurist på tingsrätten, men även tjänstgjort som notarie i länsrätten i 18 månader. Dels breddar man sin kompetens och blir mer attraktiv. Dels kan man ta med sig det positiva från vardera domstol så »Vi tre som ska sköta administrationen har fått fria händer att utforma hur den här biten ska fungera. Så här långt har det gått bra, även om det är mycket att tänka på och det kommer nya saker varefter.« Margareta Ödegaard, chefsadministratör att andra yrkesgrupper kan lära sig. Även Carin Westerlund, fiskal vid tingsrätten, har erfarenhet av att en gemensam organisation ökar möjligheten till samarbete, inte minst på det personliga planet. – Det har framför allt lett till bättre personliga relationer, det blir lättare att ta kontakt när man vill fråga om någonting. Jag tror att det finns en väldig potential för samarbete just därför att det finns många måltyper som liknar varandra och där skulle man kunna samarbeta betydligt mer och få en bättre helhetsbild. EN DOMSTOL FÖR LÄNET Erik Lempert och Jerry Eriksson hoppas att även tingsrätterna i Tierp och Enköping ska komma att ingå i den nya organisationen. Nya vänner. Personalen på länsrätten och tingsrätten lär känna varandra när de utvecklar sina gemensamma arbetsformer. AKTUELLT – Vi är ju inte neutrala i den här frågan, säger Erik Lempert. Vi vill ha hit dem av samma skäl som vi samarbetar idag. Det vill säga för att göra oss mindre sårbara, för att få en bättre ekonomi och för att kunna erbjuda bättre tjänster. Vår förhoppning är att de andra domstolarna är villiga att fullt gå in i detta arbete i samband med att Domstolsverket lämnar ifrån sig sitt förslag. Verksamheten måste struktureras så att alla känner att de är med och påverkar och vi kan ta del av allas erfarenheter. – En intressant aspekt är att domstolssekreterarna i Enköping och Tierp arbetar på det sätt vi vill utveckla här, tillägger Jerry Eriksson. De deltar i hela beredningen och de protokollför. De skulle kunna fungera som en injektion och en inspiration för dem som är tveksamma här hos oss. Förändringsarbeten är aldrig smärtfria. I Uppsala har installationen av Vera varit problematisk och inte levt upp till förväntningarna. Och arbetsbelastningen för de båda domstolarna har inte minskat för att det pågår ett genomgripande förändringsarbete. Trots detta finns en övertygelse om att den nya domstolen ska vara klar vid utgången av 2005. – Egentligen hade vi velat komma längre, även om de omkring oss tycker att det har gått väldigt fort, säger Erik Lempert. Men, utan att skryta, vi har kommit längre i samarbetet mellan tingsrätten och länsrätten än någon annan organisation i landet. u Kort om kunskapsmötena Kunskapsmötena är en serie korta seminarier om aktuella ämnen som är menade att sätta domstolens yrkesroll i ett större sammanhang. Föreläsarna är experter och forskare inom respektive ämne och föreläsningarna handlar bland annat om konsekvenserna av ett utvidgat EU, kulturskillnader, jämställdhetsperspektiv på dömandet, psykisk sjukdom och brottslighet samt medias syn på rättsprocessen. DOMKRETSEN NR 2/<strong>2004</strong> 33
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3 and 4: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 5 and 6: Barbro Thorblad och Thomas Bodströ
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9 and 10: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 11 and 12: Anne Ramberg menar att det finns et
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15 and 16: I dag är det här den svenska poli
Page 17 and 18: UNDER DE SENASTE ÅREN har det priv
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27 and 28: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 29 and 30: »Jag är för systemet med storrot
Page 31: ”En alltför strikt tillämpning
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37 and 38: fade sig själv år 1865, och blev
Page 39 and 40: Omorganisation på Domstolsverket T

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?