Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

TEMA - MEDARBETARE Medarbetarens rätt när tingsrätter läggs samman Vad händer med mig som anställd när den tingsrätt jag jobbar på ska läggas samman med en annan domstol? Elizabeth Thoor, samordningsansvarig för sammanläggningsprojekten på Domstolsverket, reder ut begreppen och berättar om det stöd som verket kan ge. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG – EFTERSOM ORGA- NISATIONSFÖRÄND- RINGARNA ser olika ut vid de olika domstolarna, kan de praktiska konsekvenserna variera, menar Elizabeth Thoor. Alla anställda erbjuds möjlighet att följa med till den nya myndigheten. För dem som tackar ja innebär det att man i den nya organisationen får samma lön, anställningsform och tjänstgöringsomfattning som i den tidigare anställningen. DOMARE KAN FÖRFLYTTAS En arbetstagare med fullmakt får förflyttas till en annan statlig anställning enligt lagen om fullmaktsanställning. I regeringsformen framgår det att ordinarie domare får förflyttas till annan jämställd domartjänst om det är påkallat av organisatoriska skäl. Det här innebär i praktiken att en domare på en tingsrätt kan förflyttas till en annan domstol, där det finns en likvärdig anställning. Förflyttningen är inte begränsad till domstolar som berörs av en omorganisation. Det finns inga regler som styr vilka domare som ska flytta i en situation där domarna inte är knutna till en viss verksamhet. Domare som är anställda med fullmakt är skyldiga att flytta till annan domstol med likvärdig anställning vid organisatoriska förändringar. Om domstolssekreterare och beredningsjurister väljer att inte följa med till den nya myndigheten, uppstår en övertalighetssituation vid den ”gamla” domstolen. – Om alla väljer att följa med till den nya myndigheten så kan det finnas risk att det uppstår övertalighet, säger Elizabeth Thoor. Men man väntar alltid tills sammanläggning- 16 DOMKRETSEN NR 2/2004 en är klar och gör sedan en helhetsbedömning av den nya domstolen. Då sitter alla medarbetare i samma båt, och den som är sist anställd i den turordningskrets där man ska lägga arbetsbristen blir i så fall drabbad av uppsägningen. TRYGGHETSAVTALET Trygghetsavtalet gäller den som är anställd inom det statliga området och är uppsägningshotad eller uppsagd på grund av arbetsbrist. Avtalet ger dem som berörs vissa förmåner, till exempel förlängd uppsägningstid, löneutfyllnad och hjälp till vidareutbildning. Trygghetsavtalet gäller vid vissa sammanläggningar av tingsrätter, men inte alla. Avtalet gäller inte om man erbjudits ny anställning med likvärdiga arbetsvillkor i samband med att verksamheten övergår till ny arbetsgivare på orten, och man därmed undgår att bli uppsagd. Ort betyder här det som kan anses som en gemensam arbetsmarknad med hänsyn till bland annat reseavstånd och godtagbara kommunikationer. – Vi har, åtminstone än så länge, ett mycket förmånligt trygghetsavtal som gäller så länge individen behöver stöd, alltså även efter uppsägningstidens slut, säger Elizabeth Thoor. STÖD FÖR ENSKILDA MEDARBETARE När regeringen fattat beslut om en sammanläggning besöker en grupp från Domstolsverket de berörda domstolarna och går igenom med domstolens ledning vad regeringens uppdrag innebär, ansvarsfördelningen mellan domstolen och Domstolsverket och andra övergripande frågor. En tid därefter blir all personal kallad till en sammankomst där lagmannen och representanter från Domstolsverket informerar om hur genomförandet är tänkt att gå till. Per- sonalen får information om vilka regler som gäller vid övergång av verksamhet, förmåner med mera, och de får möjlighet att ställa frågor. – Efter de här inledande informationstillfällena kan vi, utefter domstolens önskemål och behov, hålla täta kontakter med dem och ge stöd när sammanläggningen ska planeras och genomföras, fortsätter Elizabeth Thoor. Vi på Domstolsverkets personalenhet och ekonomienhet jobbar mycket med att stötta domstolarna under arbetet med sammanläggningarna. Vi har även möjlighet att erbjuda stöd åt enskilda medarbetare som behöver det. ♦ GÄLLANDE LAGAR OCH AVTAL 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) 8 § lagen (1999:261) om fullmaktsanställning 11 kap. 5 § 3 st. Regeringsformen ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal) DOMSTOLAR SOM LÄGGS SAM- MAN UNDER RESTEN AV 2004 OCH 2005 Strömstad och Uddevalla läggs samman, tingsställe i Strömstad. Trollhättan och Vänersborg läggs samman till Vänersborg. Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad läggs samman till Karlstad. Två tingsställen. Kalmar, Västervik och Oskarshamn läggs samman, tingsställen i Oskarshamn och Västervik. Kansliorten i Ängelholm omlokaliseras till Helsingborgs tingsrätt.
UNDER DE SENASTE ÅREN har det privata näringslivet skakats av ett stort antal ”skandaler”, vilket har fått allmänhetens förtroende för den sektorn att rasa i botten. Människors tillit till andra delar av samhället har däremot inte påverkats i samma grad. Enligt de mätningar som SOMinstitutet vid Göteborgs universitet gör är inte minst förtroendet för Sveriges domstolar fortfarande gott. Samtidigt väcker de senaste årens skandaler många frågor. Finns det en risk för liknande förtroendekriser för domstolsväsendet? Vilka moraliska och etiska krav bör man ställa på de anställda vid landets domstolar? På den senare frågan tycks de flesta vara överens: kraven på domstolspersonalen är höga, och ska så vara. – Allmänheten förväntar sig att domstolarnas personal ska ha särskilt hög moral. Det märks tydligt. Det gäller förstås framförallt rådmännen, men egentligen all personal, säger Anette Jellve, ordförande i ST domstol. HÖGA KRAV PÅ DOMARE Hon får medhåll av Jan Carrick, ordförande i Juseks domstolsavdelning. Han tar dock framförallt sikte på domarnas särskilda situation. I tjänsten är kraven självklart orubbliga, säger han. – Men även till vardags bör en domare agera på ett sätt som väcker respekt för dennes ämbete. Man kan till exempel inte vara ute på krogen och dricka sig redlöst berusad. Vem skulle vilja låta sig dömas av en sådan domare, frågar Carrick. När det gäller hur rådmännen ska uppföra sig på fritiden finns inga entydiga regler. Vad som anses vara provocerande förändras dessutom med tiden. Tidigare hade man till exempel svårt att tänka sig en rådman som skiljde sig, eller befann sig i en vårdnadstvist. – I dag är sådant förstås inget problem längre. Däremot finns det ett antal andra frågor som kan vara känsligare, och där olika domare har olika inställning, säger Charlotte Brokelind, chefsjurist på Domstolsverket. LOKALA ENGAGEMANG En sådan fråga gäller hur engagerad en domare bör vara i lokalsamhället. Är det lämpligt att man är medlem i ett politiskt parti? Bör man eller bör man inte vara med i Rotary? Är det OK om en rådman på en liten ort umgås privat med några av stadens advokater, som han eller hon sedan kommer att möta i rätten? Vissa är väldigt försiktiga med sådant medan andra är mycket aktiva, och är med i mängder av föreningar. Här handlar det inte om vad som är rätt eller fel utan om etiska frågor av mer subtil karaktär. En fråga som osökt dyker upp i detta sammanhang är hur domstolsväsendets personal i praktiken lever upp till dessa högt ställda krav. Det är förstås en fråga som är svår att svara på. Ett tecken på att läget är relativt gott kan ändå vara att såväl Personalansvarsnämnden, som granskar misstankar mot den administrativa personalen, och Statens ansvarsnämnd, som prövar rådmännen, har mycket få fall. De ärenden som tas upp är dessutom sällan av något allvarligare slag. TEMA - MEDARBETARE Etik och moral är högt skattat i de egna leden Att anställda inom domstolsväsendet måste leva upp till särskilt höga krav på etik och moral tycks alla vara överens om. Etikfrågor ingår också i många av Domstolsverkets utbildningar. Men chefsjustitieombudsman Mats Melin menar att etik- och moralfrågor behöver diskuteras oftare ute i landets domstolar. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO ILLUSTRATION LARS REHNBERG MER DISKUSSION BEHÖVS Denna positiva bild bekräftas av chefsjustitieombudsman Mats Melin, som har tillsynen av de allmänna domstolarna som sitt ansvarsområde. – Så vitt jag vet klarar de flesta av att på ett ganska hyggligt sätt uppfylla de krav på ett etiskt förhållningssätt som man har rätt ställa på en domare, säger Mats Melin. En sak som han däremot är missnöjd med är att dessa frågor diskuteras så pass sällan i vardagen ute på domstolarna. – Jag minns inte när jag senast var med om en sådan diskussion i något organiserat sammanhang. Det blir oftast när det gäller något enskilt fall, då en kollega har agerat på ett mindre lämpligt sätt. Mitt intryck är att moral och etik borde diskuteras mera. Det är något som varje domstolschef ytterst bör ta ansvar för, säger chefs-JO Mats Melin. Sedan flera år tillbaka ingår inslag om etik och moral i de utbildningsprogram som Domstolsverket anordnar, berättar Christina Helldén, tillförordnad utbildningschef. Såväl utnämnda domare, notarier, fiskaler, domstolssekreterare som annan administrativ personal får tillfälle att diskutera etiska frågeställningar. När Domstolsverket däremot arrangerar särskilda inslag om etik tycker hon sig ha märkt att det är svårt att få domstolarna att prioritera dem. – Jag skulle önska att de här frågorna blev mer levande på arbetsplatserna, säger Christina Helldén. ♦ DOMKRETSEN NR 2/2004 17
Page 1 and 2: Domarbanans framtid Unga berättar
Page 3 and 4: Dags att börja räkna med SIV Inge
Page 5 and 6: Barbro Thorblad och Thomas Bodströ
Page 7 and 8: fanns på plats vid branden och kun
Page 9 and 10: kan de flesta frågor ställas. Int
Page 11 and 12: Anne Ramberg menar att det finns et
Page 13 and 14: Ann-Marie Sjöberg - passionerad tr
Page 15: I dag är det här den svenska poli
Page 19 and 20: JONAS EKMAN Domstolssekreterare Lul
Page 21 and 22: arbetsplats en givande erfarenhet G
Page 23 and 24: Skattemålshanteringen vid länsrä
Page 25 and 26: Inte ens ett tonårstrotsigt verksa
Page 27 and 28: Förlängt förordnande säkrar kon
Page 29 and 30: »Jag är för systemet med storrot
Page 31 and 32: ”En alltför strikt tillämpning
Page 33 and 34: I Uppsala tingsrätt har man redan
Page 35 and 36: helhjärtat åt sträckläsning. Ia
Page 37 and 38: fade sig själv år 1865, och blev
Page 39 and 40: Omorganisation på Domstolsverket T

Domkretsen nummer 2 2004 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?