29-2010 Rapport särskoleutredning med bilagor, 300 kB

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Förvaltningskontoret 

Vår handläggare 

Lars-Olof Allard 

Bildningsnämndens 

handling 29-2010 

RAPPORT 

Datum 

2010-11-26 

Förslag till organisation för särskolan 

1 (12) 

Dnr BIN/2010:62, 001 

Bakgrund 

Bildningsnämnden beslutade 2009-11-17 om utredning av särskolans framtida 

organisation och att förslag till beslut skulle redovisas vid nämndens sammanträde 

den 2010-07-01. Vid nämndens sammanträde 2010-06-01 flyttades ärendet till 

sammanträdet 2010-12-07. Verksamhetschef Birgitta Larsson har i uppdraget till 

utredaren förtydligat nämndens beslut genom att i ett antal punkter, som redovisas 

nedan, beskriva de områden som bör belysas för att utredningen skall ge ett adekvat 

underlag för beslut. 

1. Lokalsituationen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan, Strandskolan och 

träningsskolan. 

2. Vad skall ske med grundsärskolans elever i år 7-10? Nya förutsättningar eftersom 

grundskolan försvunnit från Nävertorpsområdet i de aktuella åren. 

3. Hur skall integrering/inkludering för grundsärskolans elever möjliggöras? 

4. För och nackdelar med en organisation med integrerade grundsärskoleelever i 

grundskola. Kan integrationstanken utvidgas? 

5. Var skall Strandskolans gymnasieelever gå i framtiden? 

6. Samordning av särskolans ledarskap? 

7. Vem bör besluta om mottagande i särskola? 

8. Antal medarbetare 

9. Utslussning 

Förslag 

• Eleverna i grundsärskolans år 7 – 10 flyttas ej från Ängen trots svårigheter med 

inkludering sedan grundskolans år 7-9 flyttat från Nävertorpsområdet 

• Ett samordnat ledarskap bör införas för integrerade elever i den obligatoriska 

särskolan (blivande grundsärskolan). Med integrerad elev avses elev som 

mottagits i särskolan och som följer särskolans läroplan men är inskriven i en 

grundskoleklass. Rektor för den geografiska enheten, d.v.s. grundskolans rektor 

bör även fortsättningsvis vara rektor även för den obligatoriska särskolans 

integrerade elever. 

• För att trygga och kvalitetssäkra personalfortbildning för berörda lärare och 

assistenter bör ett nära samarbete i dessa frågor äga rum mellan den obligatoriska 

särskolans rektor och grundskolans rektorer. 

• Rektor för den obligatoriska särskolan liksom rektor för gymnasiesärskolan bör 

även fortsättningsvis vara delegat för beslut om mottagande i grundsärskolan 

respektive gymnasiesärskolan. 

• Bildningsnämnden bör – trots att kravet på kommunal skolplan avskaffas – 

uppställa tydliga kommunala mål för grundsärskolans och gymnasiesärskolans 

verksamhet. Målen bör utformas i överensstämmelse med den nya skollagen.





RAPPORT 

Datum 


2 (12) 


Metod 

Fakta har insamlats genom genomläsning av tillgängliga dokument, besök och 

rundvandring har skett i den obligatoriska särskolan liksom i gymnasiesärskolan, 

intervjuer har genomförts med rektorer och representanter för lärare och assistenter. 

En föräldragrupp har intervjuats, och kontakter har tagits med närliggande 

kommuner, alla lärare och assistenter har fått frågeställningarna genom e-post och 

haft möjlighet uttrycka synpunkter till sina representanter i intervjugruppen. 

Intryck från besök i den obligatoriska särskolan 

Besökaren får omedelbart intryck av en mycket professionell verksamhet där 

incidenter som inträffar omedelbart tas om hand på ett invant och strukturerat sätt. 

Vid personalsamtal framkom en stor samarbetsvilja för att uppnå uppställda mål. 

Bekymmer som orsakas av en inte helt tillfredsställande lokalsituation löses genom 

temporära åtgärder. 

Intryck från besök i gymnasiesärskolan 

Även på gymnasiesärskolan får besökaren intryck av en mycket professionell 

organisation som löser sina arbetsuppgifter med stort engagemang. Nuvarande lokaler 

lämnar inte utrymme för utökning av verksamheten eller mottagande av fler elever 

från andra kommuner, men en lösning finns inom Duveholmsgymnasiets samlade 

lokaler i och med att gymnasieskolan krymper p.g.a. den demografiska utvecklingen. 

Vad är grundsärskola? 

Den obligatoriska särskolan omfattar för närvarande två parallella skolformer, 

grundsärskolan och träningsskolan. Eleverna har rätt till ett frivilligt tionde skolår för 

att bredda eller fördjupa sina kunskaper. (Källa: Skolverkets hemsida). 

Den nya skollagen innebär förändringar som beskrivs under avsnittet ”Grundläggande 

förändringar för särskolan i nya skollagen” nedan. 

Vad är gymnasiesärskola? 

Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar med en 

utvecklingsstörning kan välja efter avslutad grundsärskola eller träningsskola. 

Gymnasiesärskolan erbjuder nationella, specialutformade och individuella program. 

Det finns åtta nationella program. För de elever som inte kan eller vill gå på ett 

nationellt program finns två individuella program. 

De olika programmen är främst inriktade på yrkesförberedelser. (Källa: Skolverkets 

hemsida) 

Även för gymnasiesärskolan innebär införandet av den nya skollagen förändringar 

som beskrivs under avsnittet ”Grundläggande förändringar för särskolan i nya 

skollagen” nedan.





RAPPORT 

Datum 


Pågående granskningar och reformer i särskolan 

3 (12) 


Skolinspektionen granskar mottagandet i den obligatoriska särskolan 

Med anledning av att det uppmärksammats i media att elever felaktigt mottagits i den 

obligatoriska särskolan i en mellansvensk kommun har Skolinspektionen beslutat om 

granskning i 30 slumpmässigt utvalda kommuner. Katrineholm är en av de granskade 

kommunerna, men resultatet av granskningen är ännu ej presenterat. 

Nationell utredning om den framtida gymnasiesärskolan ej klar 

Utformningen av den framtida gymnasiesärskolan utreds för närvarande av en 

särskild utredare. Gymnasiesärskolan skall utformas i linje med den struktur 

regeringen föreslagit i propositionen ”Högre krav och kvalitet i den nya 

gymnasieskolan”. (prop. 2008/09:199). Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 

2011. 

De viktigaste nationella styrdokumenten för särskolan 

Skollagen 

Den nya skollagen (SFS 2010:800) beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den 

trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar och annan verksamhet 

från och med den 1 juli 2011. 

Läroplanerna 

Lpo 94 för den obligatoriska skolan inklusive den obligatoriska särskolan 

Lpf 94 för de frivilliga skolformerna inklusive gymnasiesärskolan. Gymnasiets nya 

läroplan Gy 2011 gäller inte gymnasiesärskolan. I stället har en särskild utredare fått i 

uppdrag att utreda gymnasiesärskolans framtida utformning som ovan nämnts. 

Nationella kursplanerna 

För varje nationell kurs i gymnasiesärskolan ska det finnas en kursplan som beslutas 

av Skolverket. 

Särskolan i viktiga kommunala styrdokument 

Katrineholms kommuns skolplan 

I skolplanen uttrycks att kommunens ambition är att alla barn, ungdomar och 

föräldrar skall uppleva att behov av stöd uppmärksammas och utreds tidigt samt att 

lämpliga stödinsatser skyndsamt sätts in . 

I nya skollagen finns inte något krav på att kommunerna skall upprätta en skolplan. 

Verksamhetsplan för bildningsnämnden 

Ett av de fyra perspektiven i verksamhetsplanen benämns: ”Individuellt stöd och 

särskilda insatser ” . Här nämns skolplanens mål enligt ovan. 

Grundläggande förändringar för särskolan i nya skollagen 

• Den obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskolan. 

• Särskolan delas i två skolformer: grundsärskolan och gymnasiesärskolan. 

• Träningsskolan blir en inriktning av grundsärskolan.





RAPPORT 

Datum 


4 (12) 


• Elever med autism eller autismliknande tillstånd tillhör enligt nya skollagen 

personkretsen endast om de också har en utvecklingsstörning eller om de har ett 

betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av 

hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 

• Grundsärskolan blir obligatorisk i nio år. Om elev inte klarar att uppnå målen på 

den tiden har han rätt att gå kvar ytterligare två år. 

• Nya regler införs om betyg från och med årskurs 6. Betyg sätts om eleven eller 

vårdnadshavaren begär det. 

Höjd rättssäkerhet för eleverna skall åstadkommas genom 

• Tydligare regelverk 

• Skärpt tillsyn 

• Ökade möjligheter överklaga beslut av rektor, beslut om särskilt stöd och beslut 

om skolskjuts. 

• Samråd skall föregå mottagande i särskolan 

• Om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa kommer dock ett barn 

att i undantagsfall kunna tas emot i särskolan utan vårdnadshavares medgivande. 

• Utredning inför beslut om mottagande i särskola ska omfatta en pedagogisk, en 

psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Detta tillämpas i dag men 

införs nu som lagkrav. 

För gymnasiesärskolan gäller dessutom 

Ansökan skall ske till hemkommunen 

Hemkommunen skall pröva behörighet. 

Huvudmannen skall avgöra typ av program. 

Rektor bestämmer vilket program. 

Trots att gymnasiesärskolan är frivillig skolform råder närvaroskyldighet för antagen 

elev. 

Information skall lämnas till hemmet omgående vid frånvaro. 

Det blir möjligt att läsa gymnasiekurser från gymnasiets nationella program. 

Mottagande i annan kommun, interkommunal ersättning och skolskjuts anpassas till 

övriga skolformer 

Uppdragets specifika frågor 

Lokalsituationen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan, Strandskolan och 

träningsskolan 

I den obligatoriska särskolans senaste kvalitetsredovisning bedöms lokalerna vara 

”funktionella och väl utrustade” dock med vissa undantag. Framför allt har ”matsalen 

och lyhördheten på träningsskolan Stenkullen lyfts fram som stora bekymmer. ” 

Vid rundvandring i skolans lokaler upplevs problem med miljön i matsalen. Den 

delas med Nävertorpsskolan och har ej tillräcklig yta för nuvarande verksamhet. 

Barnen störs av nya grupper som hela tiden passerar in och måste stå i kö mitt i 

matsalen för att få sin mat. Även kapprummet måste bedömas som ej 

tillfredsställande på grund av bristande yta. Rullstolsburna elever kan över huvud 

taget ej komma in i matsalen p.g.a. att ytorna är för små. I kvalitetsredovisningen





RAPPORT 

Datum 


5 (12) 


påpekas att det ”ur tillgänglighetsperspektiv och säkerhetsperspektiv krävs vissa 

åtgärder gällande lokalerna”. 

I grundsärskolan ”Ängen” går 41 elever. Lokalerna klarar inte en utökning av 

elevantalet men bedöms vara relativt tillfredsställande. Man saknar tillräckligt många 

smårum, eftersom vissa elever måste undervisas enskilt eller i mycket små grupper. 

Det är tydligt att skolan ej är byggd för nuvarande verksamhet. 

”Strandskolans” lokaler bedöms vara väl utformade och utrustade. 

Gymnasieeleverna behöver dock ytterligare en lokal eftersom antalet gymnasieelever 

som behöver gå kvar på Strandskolan förväntas växa betydligt under de närmaste 

åren. En träningslägenhet skulle behöva iordningställas för att träna eleverna inför ett 

liv utanför skolan. 

Lokalernas placering och den varierade verksamheten på Nävertorps skolområde har 

medfört att trafiksituationen kan bedömas som problematisk. 

Träningsskolan ”Stenkullen” är ett bekymmer med lokaler som ej är anpassade för 

skolans elevgrupp. Träningsskolans elever behöver utrymme. Behov finns av mindre 

rum för elevers träning. Förutom matsalen är lyhördhet ett stort problem. Vidare 

saknas golvvärme, som är betydelsefull för många barn som p.g.a. sitt 

funktionshinder använder golvet som träningsyta. 

Gymnasiesärskolans lokaler 

I kvalitetsredovisningen bedöms lokalerna som ”ljusa och fräscha”, men trånga. 

Teorisalar för elever på specialutformade program finns integrerade i andra delar av 

Duveholmsgymnasiet. Antalet elever har vuxit speciellt genom att antalet elever från 

andra kommuner ökat (se statistik). Inför kommande läsår kan lokaler i andra delar av 

Duveholmsgymnasiet tas i anspråk. Om grupp från Strandskolan skulle flyttas till 

gymnasiesärskolans lokaler, behövs ytterligare lokaler och framför allt 

verksamhetsanpassade lokaler enligt rektors bedömning. 

Vad skall ske med grundsärskolans elever i år 7-10? Nya förutsättningar 

eftersom grundskolan försvunnit från Nävertorpsområdet i de aktuella åren 

Frågan har ingående diskuterats med rektor, personal och föräldragrupp och uppfattas 

som en fråga om hur integrering/inkludering skall möjliggöras när grundskolans 

elever i årskurs 7-9 flyttats från Nävertorpsområdet. Om elever i särskolan integrerats 

i grundskolan anses de kunna göra något större kunskapsmässiga framsteg och 

dessutom få bättre fotfäste i samhällslivet senare i livet. Samtidigt kan skolgång i 

”huset Särskolan” bedömas kunna medföra andra fördelar i form av trygg skolgång i 

känd miljö, tillgång till lärarnas specialkompetens och tillgång till jämnåriga kamrater 

på samma utvecklingsnivå. Skillnader i utvecklingsnivå kan enligt lärargruppens 

bedömning medföra att integration i grundskolan försvåras i takt med stigande ålder 

och ökad differens i mognadsnivå i klassen.





RAPPORT 

Datum 


6 (12) 


Efter att ha tagit del av intervjugruppernas åsikter i frågan och efter att ha beaktat 

möjligheter till praktiska lösningar föreslås i denna utredning att årskurs 7 – 10 går 

kvar i befintliga lokaler på Nävertorpsområdet. 

Hur skall integrering/inkludering för grundsärskolans elever möjliggöras? 

Integrering eller med det något modernare ordet inkludering är inte helt lätt att 

åstadkomma. Det räcker inte med att enbart placera ett barn med funktionsnedsättning 

i en vanlig klass. Barnet skall bli en del av klassen och accepteras på lika villkor. 

Enligt den s.k. Carlbeckskommitténs betänkande är inkludering en naturlig följd av 

en demokratisk människosyn. Kvalitén i utbildningen för barn och ungdomar med 

utvecklingsstörning skulle höjas om ett inkluderande arbetssätt kommer till stånd. 

Även om ett barn med utvecklingsstörning placeras i en grundskoleklass innebär det 

inte att barnet automatiskt blivit inkluderat. Barnet måste accepteras i klassen som en 

naturlig klasskamrat. Det finns risk för att inkluderade barn upplever isolering även 

om man går i en grundskoleklass och följer särskolans kursplan. 

Det finns ingen ”quick-fix metod” att åstadkomma fungerande 

integrering/inkludering vare sig om barnet går integrerat i grundskolan eller går i 

”huset särskolan”. Det gäller att ta tillvara de möjligheter som erbjuds i vardagen, att 

låta barnen/eleverna delta i de aktiviteter som anordnas tillsammans med elever i 

grundskolan i form av elevrådarbete, miljöarbete, miljöronder, matråd, skolans 

firande av olika högtider som Lucia och nationaldagsfirande o.s.v. För 

lokalintegrerade elever gäller det att gruppens samtliga elever deltar i skolans 

vardagsarbete var och en efter sin förmåga och att allas insatser av gruppen anses 

värdefulla. 

Det kanske inte heller är lämpligt att till varje pris sträva efter fysiska möjligheter till 

integrering. Vid besöken på särskolan Ängen tycks eleverna vistas i en miljö som 

åtminstone för en utomstående verkar idealisk trots att det inte finns några jämnåriga 

kamrater i grundskolans år 7-9. En av lärarna uttryckte åsikten att de flesta eleverna 

på särskolan Ängen inte tycks märka av flytten av grundskolans elever. Liknande 

åsikter redovisades i intervju av föräldragruppen. 

Rektor för den obligatoriska särskolan för ingående diskussioner med barnens 

vårdnadshavare inför mottagande i särskolan och belyser därvid de problem som kan 

uppkomma. Barnets vårdnadshavare har alltid sista ordet – skolgång i särskolan, vare 

sig den består av inkludering eller skolgång i ”huset särskolan” är ett erbjudande till 

elever med utvecklingsstörning, ej ett tvång. Dock kommer enligt nya skollagen 

möjlighet att finnas att i undantagsfall för elevens bästa skriva in eleven i särskolan 

trots att vårdnadshavare ej gett sitt samtycke. 

Övergång till särskola är ett mycket viktigt beslut för elever och vårdnadshavare. Det 

kan få konsekvenser för elevens hela fortsatta liv. Elev som övergått till särskola kan 

ej räkna med att bli behörig för gymnasiet eller för studier på högskola. Beslutet att 

låta sitt barn mottas i särskola är därför ofta omvälvande och för många 

vårdnadshavare behövs tid för att acceptera tanken. Det är därför lämpligt att inte 

skynda på beslutet utan låta det mogna.





RAPPORT 

Datum 


7 (12) 


Antal elever som integrerats i grundskolan: I Forssjö finns 1 elev, på Sandbäcken 2 

elever, i Bie 1 elev, på Östra skolan 1 elev, på Nävertorpsskolan 1 elev, på 

Nyhemsskolan 2 elever, på Söder 1 elev och på Tallås 1 elev, totalt 10 elever. 

Särskola är alltså möjlig på alla grundskolor. 

För- och nackdelar med en organisation med integrerade 

grundsärskoleelever i grundskola. Kan integrationstanken utvidgas? 

Integration i grundskola medför att eleven i de flesta fall har möjlighet att gå kvar på 

den skola i vilken han/hon har börjat sin skolgång. Det kan ha fördelar att inte byta 

miljö, känna sina klasskamrater och ha skolgång i en skola i geografisk närhet av 

hemmet och därmed kanske slippa transport med skolbuss eller taxiresor. 

I de lägre klasserna är ofta gapet mellan den integrerade elevens kunskaper och 

grundskoleelevernas kunskaper litet. Med växande ålder ökar skillnaden i mognad 

och integration i vardagsarbetet försvåras. Man kan dra slutsatsen att fördelarna med 

integration i grundskola är störst i lägre årskurser. En annan fördel som redovisats av 

Skolverket är att integration tycks medföra en något högre kunskapsnivå hos 

särskoleeleven. 

En annan fördel att låta särskoleelever lokalintegreras är att en sådan integration 

ligger väl i linje med Förenta Nationernas s.k. Salamancadeklaration om allas lika 

värde. Till nackdelarna hör att det inträffar att eleven trots lokalmässig integration 

känner sig isolerad och ensam på grund av med åren växande skillnader i 

elevgruppens utvecklingsnivå. 

En annan omständighet, som i vissa fall även kan betraktas som en fördel, är att 

betydande fortbildningsinsatser av personal ofta krävs för lyckad integration. Vidare 

finns risk för en ökad utsatthet i en miljö som inte är tillrättalagd för elever med 

utvecklingsstörning. Mot denna tanke kan anföras att eleverna i livet efter skolan 

måste kunna hantera en ej tillrättalagd miljö. 

Integrationstanken kan givetvis utvidgas. Detta har skett i många kommuner och i 

media har frågan ställts om särskolan kan avskaffas och ersättas av skolgång i 

grundskola sedan all personal fortbildats. 

I Katrineholms kommun har rektor för särskolan byggt upp en modell för mottagande 

i särskolan. Efter det att föreskrivna utredningar genomförts erbjuds omfattande 

information och kontakt mellan vårdnadshavare och skola, studiebesök i 

verksamheten och möjlighet att låta beslutet mogna till dess att vårdnadshavaren 

känner att beslutet är riktigt. Det betonas att inskrivning i särskola är ett erbjudande. 

Vidare är möjlighet till att vara integrerad i en grundskoleklass men följa särskolans 

kursplan ett erbjudande som vårdnadshavarna kan tacka ja eller nej till. 

Svaret på den ställda frågan om integrationstanken kan utvidgas är obetingat ja. Om 

frågan i stället ställs om integrationstanken bör utvidgas är svaret efter att ha beaktat 

ovanstående omständigheter nej. Möjlighet till integration i grundskolan finns för alla





RAPPORT 

Datum 


barn vars vårdnadshavare anser att det gynnar barnets/elevens situation. 

Var skall Strandskolans gymnasieelever gå i framtiden? 

8 (12) 


I Strandskolan går elever med dubbeldiagnos, utvecklingsstörning och autism. I 

intervjugrupperna och i diskussioner med rektor framkom, att alla elever som gått ut 

årskurs 10 och väljer att fortsätta till gymnasiet, om möjligt bör fortsätta sina 

gymnasiestudier i gymnasiesärskolans lokaler i kommunen eller i annan kommun. 

Ett litet antal elever i Strandskolan kan ej motiveras till gymnasiestudier i 

gymnasiesärskolan. För dessa elever är intervjugrupperna eniga om att bästa 

möjligheten till gymnasiestudier är att de kan bedrivas på Strandskolan. Det är fråga 

om ett mycket litet antal, till nästa läsår beräknas en elev vara aktuell i 

gymnasiesärskolans årskurs 1. 

Anmärkning: Enligt nya skollagen är enbart autism inte en grund för mottagande i 

särskolan. Elever med diagnosen autism skall tas emot i grundskolan och tillförsäkras 

det stöd de är i behov av. 

Samordning av särskolans ledarskap? 

Samordning av särskolans ledarskap kan gestaltas på olika sätt. Dels kan man åsyfta 

samordning av den obligatoriska särskolans ledarskap med gymnasiesärskolans 

ledarskap. Dels kan med samordning av särskolans ledarskap åsyftas samordning av 

ledarskapet för integrerade elever på grundskolan med grundskolans ledarskap. 

Vid intervjuer av rektorer och personal anser samtliga grupper att det vore olyckligt 

att samordna gymnasiesärskolans och den obligatoriska särskolans ledarskap. 

Liknande åsikt uttrycktes vid intervju av föräldragruppen. 

Antalet medarbetare i den obligatoriska särskolan uppgår till cirka 50 personer medan 

antalet medarbetare i gymnasiesärskolan uppgår till c:a 20 personer. Det är alltså 

omöjligt att lägga all personal under en rektor, speciellt som kommunens mål är att 

varje rektor skall ha max c:a 35 underställda för ett effektivt ledarskap. 

Den nya skollagen gör grundsärskolan och gymnasiesärskolan till olika skolformer. 

Enligt denna lag skall varje ”enhet” ledas av en rektor och enhetens skolbyggnader 

skall ha geografisk närhet. Även om det för närvarande råder viss oklarhet om 

innebörden av ovanstående tycks ett samordnat ledarskap inte ligga i linje med den 

nya lagen. 

Ett samordnat ledarskap bör införas för integrerade elever i den obligatoriska 

särskolan (blivande grundsärskolan). Härmed åsyftas i denna utredning att rektor för 

den geografiska enheten, d.v.s. grundskolans rektor även fortsättningsvis bör vara 

rektor för den obligatoriska särskolans integrerade elever. Därigenom får eleven på 

samma sätt som övriga elever på skolan närhet till sin rektor. För att trygga och 

kvalitetssäkra personalfortbildning för berörda lärare och assistenter bör ett nära 

samarbete i dessa frågor komma till stånd mellan den obligatoriska särskolans rektor 

och grundskolans rektorer.





RAPPORT 

Datum 


9 (12) 


Vidare bör fortbildningsinsatser ställas till förfogande för rektorer som ej tidigare haft 

erfarenhet av särskoleverksamhet. 

Vem bör besluta om mottagande i särskola? 

Enligt nuvarande lagstiftning är det styrelsen för särskolan i barnets hemkommun 

som fattar beslut om barnet skall erbjudas särskola. Beslutet kan delegeras. 

Vårdnadshavaren avgör om erbjudandet skall accepteras i enlighet med reglerna för 

försöksverksamheten om föräldrainflytande. I och med den nya skollagen kommer 

det att finnas möjlighet att skriva in barnet i särskolan utan vårdnadshavarnas 

godkännande. 

Skolverket har gett ut skriften ”Allmänna råd för utredning och beslut om 

mottagande i den obligatoriska särskolan ” . Där påpekar Skolverket följande i 

kapitlet ”Beslut om mottagande i obligatoriska särskolan”: 

”Den eller de personer som bereder ärendet och ger förslag till beslut bör ha ingående 

kunskaper om särskolan och vilka barn som kan tas emot i skolformen. Förslag till 

beslut bör grunda sig på en helhetsbedömning av barnets behov och möjligheter 

utifrån genomförda utredningar. Bedömningen bör om möjligt göras av annan än 

den/de som bidragit med utredningsunderlag, för att så långt möjligt säkerställa en 

objektiv bedömning.” 

Vid genomläsning av ett antal kommuners delegationsordningar, framkommer att 

beslutsfunktionen har delegerats till tjänstemän med olika funktioner beroende på vad 

som passar bäst i kommunens organisation. 

I Katrineholms kommun har rektor för den obligatoriska särskolan utsetts till delegat 

för beslut om mottagande i särskolan. Rektor träffar familjen ofta upprepade gånger 

och informerar om vad ett beslut om mottagande i särskolan innebär. Härigenom 

skapas en grund för positiva kontakter i framtiden och en kvalitetssäkring sker för 

elevens mottagande i särskolan. Rektor anser att detta visserligen är ett tidskrävande 

arbete men att det är värdefullt för både familjen och skolan och att det dessutom 

underlättar inskolningsprocessen. 

Bildningsförvaltningen anser att det finns goda skäl för att beslut om mottagande i 

särskolan (grundsärskolan) även fortsättningsvis skall ligga på rektor för obligatoriska 

särskolan (grundsärskolan). 

En omständighet skulle kunna tala för att beslutet delegeras till annan tjänsteman än 

till rektor. Om rektor p.g.a. många arbetsuppgifter och stort personalansvar bör 

befrias från vissa arbetsuppgifter, skulle rektors arbetsbelastning kunna reduceras 

genom att det arbetskrävande arbetet med mottagandet läggs på annan tjänsteman 

med ”ingående kunskaper om särskolan”. 

Bildningsförvaltningen föreslår att beslut om mottagande i särskolan även 

fortsättningsvis delegeras till rektor för den obligatoriska särskolan respektive rektor 

för gymnasiesärskolan.





RAPPORT 

Datum 


10 (12) 


Antal medarbetare 

Den obligatoriska särskolan har 33 lärare, 19 assistenter och fritidspedagoger, d.v.s. 

63,5% lärare. 

Gymnasiesärskolan har 13 lärare, 4 assistenter, 1 praktiksamordnare, 1 

arbetsbiträde/assistent, d.v.s. 68 % lärare 

”Utslussning” till arbetslivet från Gymnasiesärskolan 

Gymnasiesärskolan har vid ”utslussning” till arbetslivet samarbete med 

arbetsförmedlingen, försäkringskassan, habiliteringen, LSS, Katrineholms 

resurscenter samt offentliga och privata arbetsmarknaden. Hur denna s.k. 

”utslussning” närmare går till beskrivs av gymnasiesärskolans praktiksamordnare i 

bilaga. 

Antalet elever med interkommunal ersättning 

Antalet elever med interkommunal ersättning är 18 i den obligatoriska särskolan. 

Antalet elever med interkommunal ersättning i gymnasiesärskolan är 23. För 

gymnasiesärskolans har en ökning skett under de senaste fyra åren från 14 elever år 

2006. 

Gymnasiesärskoleutredningen – tidsplan 

Vid konferens ordnad av Sveriges Kommuner och Landsting 20010–11-22 framförde 

regeringens utredare Karin Wahlström att gymnasiesärskoleutredningen var försenad 

och troligen kommer att offentliggöras i februari månad 2011. Tidigaste möjliga 

tidpunkt för i kraftträdande av ny förordning/lag gällande gymnasiesärskolans 

framtida utformning är år 2013. Förändringarna kan förväntas bli relativt stora. 

Resursfördelning obligatoriska särskolan 

Katrineholms grundskolor har en utarbetad resursfördelningsmodell som används för 

att fördela resurserna så rättvist som möjligt. Denna modell används inte på 

obligatoriska särskolan på grund av verksamhetens speciella karaktär och på grund av 

att verksamheten i vissa fall kan vara mycket resurskrävande och beroende på barnens 

individuella behov. Resursfördelningen på obligatoriska särskolan är 

anslagsfinansierad och förslag till resursfördelning upprättas i dialog med 

förvaltningens ekonom efter det att rektor gjort en noggrann analys av barnens 

speciella behov. Verksamheten har de senaste åren visat sig bedrivas på ett mycket 

resurseffektivt sätt och rektors analys av resursbehovet har visat sig vara ett pålitligt 

underlag för resursfördelningen. 

Genom avtal om interkommunal ersättning upplåts platser inom grundsärskolan till 

andra kommuner. Dessa platser upplåts till självkostnadspris enligt gällande 

lagstiftning. 18 elever är för närvarande folkbokförda i annan kommun och genererar 

interkommunala ersättningar. Vid intervju med rektor och Bildningsförvaltningens 

ekonom för den obligatoriska särskolan framkommer att nuvarande modell för 

tilldelning av resurser fungerar väl.



Obligatoriska särskolan 

Underlag hämtat från IST ExtensRegister elev 



RAPPORT 

Datum 


11 (12) 


År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 G* S:a 

Grundsärskolan 

Ängen Antal 0 2 1 2 4 5 4 8 7 8 0 41 

Träningsskolan Antal 1 5 3 3 1 2 3 3 2 1 0 24 

Strandskolan Antal 0 1 2 0 1 1 3 2 1 2 2 15 

2 10 9 9 11 14 17 21 19 21 2 80 

* G =Gymnasiet åk 3: 1 elev, åk 4 1 elev 

18 elever i tabellen ovan är folkbokförda i annan kommun 

Resursfördelning gymnasiesärskolan 

Även Katrineholms gymnasieskolor har ett resursfördelningssystem, enligt vilket 

tillgängliga resurser fördelas i proportion till den s.k. riksprislistan. Detta 

resursfördelningssystem används inte för gymnasiesärskolan likaså beroende på 

verksamhetens speciella och mycket resurskrävande karaktär. 23 elever är bokförda i 

annan kommun och genererar interkommunala ersättningar. Detta innebär en markant 

ökning av elever från andra kommuner. 

Ekonomin i gymnasiesärskolan är i hög grad beroende av interkommunala 

ersättningar. Detta innebär svårigheter att överblicka ekonomin i god tid för att 

korrekt kunna dimensionera verksamheten. Vid intervju med rektor framkommer 

önskemål om att resursfördelningsmodellen för gymnasiesärskolan skall ses över. 

Gymnasiesärskolans ekonom på Bildningsförvaltningen föreslår att 

resursfördelningssystemet för gymnasiesärskolan ses över i samband med 

reformeringen av gymnasiesärskolan. Reformeringen av gymnasiesärskolan utreds av 

gymnasiesärskoleutredningen som ska redovisa sitt arbete för regeringen den 15 

januari 2011. 

Förslag gällande kommunala mål för grundsärskolan och 

gymnasiesärskolan 

Upprättande av kommunal skolplan blir ej obligatoriskt enligt den nya skollagen. För 

att möjliggöra god kvalitet i särskolan är det dock viktigt att personalen är väl 

förtrogen med såväl kommunala som statliga styrdokument. 

”Med kvalitet på administrativ nivå räknas t ex ledningspersonalens kunskap 

om vad som är god pedagogisk verksamhet samt ledning och organisering av 

denna. En avgörande administrativ kvalitetskomponent är lärarnas och 

skolledningens kunskap om särskola. Sådan kunskap innefattar såväl kunskap 

om och förtrogenhet med både statliga och kommunala styrdokument, 

särskoleelevers behov samt kunskap i didaktik och metodik.





RAPPORT 

Datum 


12 (12) 


Att omsätta läroplanens/skolplanens övergripande intentioner i praktiskt, 

konkret utförande förutsätter att det på kommunal-, skol- och individnivå finns 

strategier för vad som är prioriterade arbetsområden och hur arbetet ska 

bedrivas. ” 

Citat från Karin Wahlström 2001-10-04 Dnr 2000:2037; Kvalitet i särskola . en 

fråga om värderingar. (Regeringsuppdrag om särskolan, oktober 2001) 

Med hänsyn tagen till ovanstående och de förändringar som följer av den nya 

skollagen föreslår bildningsförvaltningen att bildningsnämnden – trots att kravet på 

kommunal skolplan avskaffas - uppställer tydliga kommunala mål för 

grundsärskolans och gymnasiesärskolans verksamhet. Målen bör utformas i 

överensstämmelse med den nya skollagen. 

Lars-Olof Allard 

Handläggare

Bilaga 1 

Statistik för gymnasiesärskolan per 15 september 2010: 

Interkommunala ersättningar - kostnader 

Antal Katrineholmselever på annan ort 

Ht 

2005 

Ht 

2006 

Ht 

2007 

Ht 

2008 

Ht 

2009 

Ht 

2010 

Duveholmsgym. 

Sär 2 1 0 0 1 1 

Interkommunala ersättningar - intäkter 

Antal elever från andra kommuner 

Ht 

2006 

Varav 

Flen 

Varav 

Ving 

Ht 

2007 

Varav 

Flen 

Varav 

Ving 

Ht 

2008 

Duveholmsgym. 

Sär 14 6 7 15 8 6 16 10 4 21 12 8 23 13 9 

Varav 

Flen 

Varav 

Ving 

Ht 

2009 

Varav 

Flen 

Varav 

Ving 

Ht 

2010 

Varav 

Flen 

Varav 

Ving

Bilaga 2 

Obligatoriska särskolan – Elever – kommunnivå 

Tabell 1: Elever och undervisningsform läsåret 2009/10 

I alla enskilda kommuner och kommuntotaler ingår endast uppgifter för kommunala skolor. 

Uppgifter för fristående skolor, landstingskommunala skolor redovisas 

sist i tabellen. 

Huvudman 

Obligatoriska särskolan 

Antal elever varav Andel elever (%) i 

i huvud- andel grundsärskolan tränings- 

mannens flickor integ- övriga skolan 

skolor (%) rerade 

Samtliga huvudmän 

Samtliga kommuner 

12 673 39 13 55 32 

och landsting 

Kommuner 

12 171 39 14 55 31 


12 169 39 14 55 31 

Arboga 36 39 3 81 17 

Avesta 27 37 11 52 37 

Eskilstuna 126 40 2 58 40 

Finspång 26 42 8 12 81 

Flen 18 22 11 89 0 

Katrineholm 80 50 8 46 46 

Linköping 163 37 4 61 34 

Ludvika 40 33 8 50 43 

Mora 35 46 0 63 37 

Norrköping 181 45 15 50 35 

Nyköping 51 45 41 12 47 

Strängnäs 24 38 0 96 4 

Söderhamn 37 30 5 51 43 

Växjö 81 47 7 70 22 

Örebro 

Efter folkmängd 

163 43 1 66 33 

0 - 4 999 76 36 24 53 24 

5 000 - 9 999 608 37 38 49 13 

10 000 - 14 999 1 173 40 25 59 16 

15 000 - 19 999 694 37 13 62 25 

20 000 - 29 999 1 353 37 9 57 34 

30 000 - 49 999 1 825 40 11 55 34 

50 000 - 99 999 2 996 40 13 54 33 

100 000 - 199 999 1 849 40 9 54 37 

200 000 - 

Landsting 

1 595 38 10 53 38 

Samtliga landsting 2 .. .. .. .. 

Södermanland 2 .. .. .. .. 

Från Skolverkets statistik

Bilaga 3 

Gymnasiesärskolan – Elever – Kommunnivå 

Tabell 1: Elever och undervisningsform läsåret 2009/10 

I alla enskilda kommuner och kommuntotaler ingår endast uppgifter för kommunala skolor. 

Uppgifter för fristående skolor och landstingskommunala skolor redovisas sist i tabellen. 

Huvudman 

Antal elever varav Andel elever (%) i 

i huvud- andel gymnasiesärskolan 

mannens kvinnor yrkes- yrkes- verksamhetsskolor 

(%) utbildning träning träning 

Samtliga huvudmän 9 412 42 64 21 15 


och landsting 8 941 42 65 21 14 

Kommuner 

Samtliga kommuner 8 716 42 65 21 14 

Arboga 0 . . . . 

Avesta 11 55 0 91 9 

Eskilstuna 84 35 50 2 48 

Finspång 22 45 77 23 0 

Flen 0 . . . . 

Katrineholm 42 33 60 17 24 

Linköping 147 50 53 28 19 

Ludvika 19 58 0 47 53 

Mora 47 51 34 23 43 

Norrköping 130 38 61 9 30 

Nyköping 56 39 66 21 13 

Strängnäs 14 57 29 50 21 

Söderhamn 0 . . . . 

Växjö 57 35 75 12 12 

Örebro 182 43 45 34 21 

Efter folkmängd 

0 - 4 999 86 43 70 24 6 

5 000 - 9 999 154 32 79 10 11 

10 000 - 14 999 480 40 73 15 12 

15 000 - 19 999 336 38 68 10 22 

20 000 - 29 999 1 125 39 69 17 15 

30 000 - 49 999 1 265 43 62 23 15 

50 000 - 99 999 2 166 42 67 20 13 

100 000 - 199 999 1 502 45 55 27 18 

200 000 - 879 41 58 28 15 

Landsting 

Samtliga landsting 225 38 92 6 3 

Södermanland 40 53 85 0 15 

Från Skolverkets statistik.

Bilaga 4 

Den obligatoriska särskolans personal 

Ängen 

Lärare / 

specialped Övriga 

NN1 elevassistent 1 

NN2 assistent 1 

NN3 lärare 1 

NN4 lärare hem-konsum 1 

NN5 lärare 1 

NN6 lärare 1 

NN7 förskollärare 1 

NN8 spec ped 1 

NN9 spec ped 1 

NN10 spec.lärare 1 

NN11 lärare 1 




NN15 musiklärare 1 


NN17 idrottslärare 1 

NN18 idrottslärare 1 

Strandskolan 

NN19 spec lärare 1 




NN23 fritidspedagog 1 

NN24 Lärare 1 

NN25 Lärare spec ped 1 




NN29 Lärare 1 









Stenkullen 

NN38 spec pedagog 1 



NN41 spec pedagog 1






NN47 slöjdlärare 1 

NN48 spec.pedagog 1 




Resurs grupp 1 


Den obligatoriska särskolan har 63,5% lärare 

33 19 Totalt: 52

Bilaga 5 

Personal gy-sär 

2010-11 

Pedagogisk personal Behörighet anställninsår 

NN1 

gymnasielärare,eng hi 

,teckenspråk 2010 

längre än 10 

NN2 förskollärare, specialpedagog år 


NN3 idrottslärare 

år 

NN4 1-7 lärare sv 2009 


NN5 fritidspedagog 

år 

NN6 1-7 lärare sv, eng 2008 


NN7 trä-metallslöjd, speciallärare år 

NN8 gymnasielärare sv, media 2010 


NN9 fordonsmekaniker 

år 


NN10 förskollelärare, speciallärare år 


NN11 hemkunskapslärare 

år 

NN12 gymnasielärare psykologi, 2009 

NN13 4-9 lärare ma, hi 2008 

Assistenter 

NN 14 assistent, 2003 




NN18 praktiksamordnare 2002 

NN19 arbetsbiträde, assistent 2000 

Från gymnasiesärskolans statistik 

Gymnasiesärskolan har 13 lärare, 4 assistenter, 1 praktiksamordnare, 1 

arbetsbiträde/assistent, dvs 68% är lärare

Bilaga 6 

Intervjuer med föräldrar/vårdnadshavare 

Vid intervju med en grupp vårdnadshavare för särskolans elever ställdes samma frågor som ställts 

till personalen. Bland de synpunkter som framfördes av denna grupp kan följande noteras: 

Lokaler: 

• Träningsskolan Stenkullen upplevs ganska trång. 

• I gymnasiesärskolan finns det dåligt med sidoutrymmen. Klassrummen för yrkesträning är små. 

Integrering/inkludering: 

• Kontaktytorna har minskat i och med att grundsärskolan, Strandskolan och träningsskolan flyttades 

till ett område och Nävertorpsskolan år 7-9 flyttades. Eleverna har svårt att skapa nya kontakter. 

• Föräldragruppen framhöll att samarbete med grundskolan var lättare att genomföra och oftare 

förekommande när personaltätheten var högre än i dag. 

• Den integrerade verksamheten på fritidshemmen upplevs som problematisk. Personalen på 

fritidshemmen har ej tillräcklig kunskap om integrerade barns behov. Personaltätheten upplevs för 

låg för att integrerade barn skall känna sig trygga. 

• På friluftsdagar, raster, och vid t.ex. firande av högtider skulle särskolans elever kunna inkluderas i 

högre grad än vad som sker. Vid t.ex. filmfestivalen har dock olika elevgrupper mötts på samma 

villkor. 

• Föräldragruppen framhåller att det är viktigt att utgå från den enskilde eleven. Liksom i dag bör det 

vara möjligt för den enskilde eleven att ha sin skolgång antingen i ”huset särskolan” eller vara 

integrerad i en grundskoleklass. 

Strandskolans elever i framtiden: 

• Möjligheten för Strandskolans elever att få gå kvar på Strandskolan värdesätts. 

Samordnat ledarskap: 

• Föräldragruppen framförde att det kunde finnas vissa fördelar med att samordna ledarskapet för 

verksamhetsträningen och yrkesträningen med den obligatoriska särskolans ledarskap. Detta skulle 

underlätta övergången från obligatoriska särskolan till yrkesträning och verksamhetsträning. Vidare 

ansåg gruppen att det kan vara till fördel för de specialutformade programmen på 

gymnasiesärskolan att programmen organisatoriskt är kopplade till Duveholmsgymnasiet. 

Stadieövergång: 

• Övergången till gymnasiesärskolan skulle behöva förberedas i än högre grad än vad som sker. 

Mottagande i särskolan: 

• De är av ringa betydelse vem som fattar beslut om mottagande i särskolan under förutsättning att 

personen har kompetens och erfarenhet. Det kan vara svårt att acceptera en diagnos och det är en 

fördel om rektor för särskolan kan vara med i familjens process. 

• Utredningarna inför mottagande i särskolan har ofta tagit för lång tid och har ibland haft brister. 

Övriga synpunkter som lyftes av föräldragruppen 

Föräldragruppen ifrågasatte omfattningen av promenader under skoldagen inom yrkesträning och 

verksamhetsträning. Vid utredarens granskning av scheman framgår att promenad sker måndag – 

torsdag 30 minuter per dag. Se bifogad bilaga 7. 

Föräldragruppen uttryckte en oro för att antalet assistenter inom gymnasiesärskolan har ökat de 

senaste åren på bekostnad av pedagogiskt utbildad personal. Efter granskning kan det fastställas att 

ingen assistent tillsvidareanställts sedan år 2003. Fyra rena assistenttjänster samt en kombinerad 

tjänst som arbetsbiträde och assistent finns på gymnasiesärskolan.

Bilaga 7 

Exempel på schema från Gymnasiesärskolans verksamhetsträning. Promenader och avslappning 

finns på schemat måndag till torsdag omkring lunch. 

.

Bilaga 8 Sid 1/3 

Beskrivning av utslussning från gymnasiesärskolan från praktiksamordnaren på 

gymnasiesärskolan, Suzanne Bengtsdotter: 

I vår strävan att förbereda eleven på ”livet” efter skolan gör vi följande 

Vi har ett samarbete med dessa 

• Arbetsförmedlingen 

• Försäkringskassan 

• Habiliteringen 

• Lss 

• Katrineholms resurscenter 

• Offentliga samt privata arb marknaden 

Vi ingår i ett par nätverk med dessa där vi träffas för att hela tiden vara uppdaterade på vad som 

händer inom dessa områden samt att vi kan föra fram våra synpunkter och berätta om hur vi 

arbetar, önskar osv. 

Vi bjuder även in de fem första i punktlistan för en infokväll, där alla presenterar sig för de elever 

samt vårdnadshavare som går i 4an, men även 3or bjuds in då tankar om framtiden/tiden efter 

skolan kan börja dyka upp redan då. 

Vi har programråd där ovanstående (punktlista) bjuds in och är med på tillsammans med våra 

elevrepresentanter. 

Vad det gäller arb förmedlingen så aktualiseras eleven när den skall ut på praktik (apu) då vi har 

ett arbetsbiträde som finns som stöd för eleven samt arb platsen. Vi planerar in träffar, 

individuella samt i grupp, där det talas om vad arb förmedlingen kan stå till tjänst med för eleven 

och det talas om elevens behov och önskningar mm. De kommer vid dessa tillfällen till oss på 

skolan. I slutet av deras 4 åriga skolgång åker vi tillsammans med eleven på ett besök till 

kontaktperson på arb förmedlingen. Antigen i syfte att de fått arb och då startar ett samarbete 

med dem ang det eller skriver in eleven som arbetslös. Vi finns med på detta möte om eleven 

önskar. 

Vår kurator på skolan finns som kontakt mellan eleven och försäkringskassefrågor som kan dyka 

upp vid ansökningar som skall göras när gymnasietiden snart är över. 

Habiliteringen gör vi även ett besök till i slutet av 4an, med alla avgångselever. De är med vid 

infokvällen men vi tar oss dit för en pratstund så eleverna vet var de finns lokaliserade osv. 

Vi delar ut ansökningar ang LSS insatser och även där kan vår kurator finnas till hands vid frågor 

och förmedla vidare. 

Vi har ett ständigt pågående samarbete med resurscenter och träffas för att planera framtiden där 

för våra elever.

Sid 2/3 

Eleverna har 22 praktikveckor enligt läroplanen. Detta kan naturligtvis variera efter vilket behov 

eleven har. 

De får redan i 2an testa på någon praktikplats om de känner sig redo för det. 

Sen vid fjärde årets terminstart har vi ett individuellt samtal med eleven om vad han/hon har för 

tankar om vad de vill arbeta med. Vi försöker tillsammans tänka ut bra praktikplatser att testa på. 

Vi gör besök och tar där reda på vad som gäller där osv. Efter det besöket pratar vi igenom om 

detta var en plats eleven kan tänka sig att praktisera på. När allt är bestämt talar vi även om vad 

som är viktigt att tänka på just där. 

Behövs ett arbetsbiträde finns denna med tills behovet ej finns mer. 

Vi besöker eleven vid ett flertal tillfällen, talar med denne samt med praktikplatsen. Är det något 

som kommer upp som ett ”problem” eller liknande, tar vi det med eleven vid rätt tillfälle och går 

igenom hur vi/denne kan ändra på detta. Ibland kan det vara något på arb platsen som behöver 

ändras för att det skall fungera så bra som möjligt. 

Börjar vid några veckor...kan bli fler! Ellert byte till ett annat. 

Om någon elev har en chans att få arbete, antigen med stöd av arb förmedlingen eller via 

resurscenter, så finns vi med en längre tid. Vi besöker även eleven efter skolan avslutats. 

De elever som skall till resurscenter direkt efter skolan är som sagt först inbjudna till infokvällen. 

Sen är det studiebesök till resurscenter i grupp och när vi får önskningar från 

eleven/vårdnadshavare och sen erbjudande om ett par platser att prova på några av alla grupper 

de kan erbjuda, blir det ett individuellt besök. 

Elev/vårdnadshavare bjuds även in av resurscenter direkt för en träff. 

Praktikens start varierar mellan att börja från ht till vt under det fjärde året. Där finns ett arb 

biträde alltid med i början. Det startas upp med en dag som sen byggs på med antal dagar. 

Den grupp eleven skall börja arb på bjuds även in till skolan för att de skall se och höra vad eleven 

arbetat med under skolgången. 

Vi besöker även dessa elever efter skolans slut. 

Förbättringsarbetet är det vi redan startat upp men inte är i land med ännu. Det är 

Arbetslivsplanen där mentorer mer blandas in i just vårt arbete i strävan att förbereda eleven för 

5e året, som vi säger. 

Vi har tagit fram ett material som ett ytterligare stöd för eleven, oss, praktikplatsen. 

Detta innebär att allt mer finns ”på papper” så att säga. 

Jag måste säga att i mycket av vårt skolarbete ingår att vi förbereder våra elever för ”det 5e året”. 

Vi finns alltid där när det dyker upp saker, försöker hitta en lösning som passar just eleven.

Sid 3/3 

I vårt utslussningsarbete/apu är vi förstås begränsade av vad samhället har att erbjuda vår 

elevkategori. Att vi sitter i div nätverk ser jag som en strävan att föra våra elevers talan ang detta. 

Kommunen i sig har ju haft svårt att ta emot våra elever när det gäller apu och det har varit/är en 

av de frågor vi försökt att ”driva på”

29-2010 Rapport särskoleutredning med bilagor, 300 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?