Motståndskraft, oberoende, integritet - kan det ... - Sveriges Radio

Staffan Andersson
När det gäller relationerna bland sociala grupper och mellan dessa grupper och
det politiska systemet hamnar Sverige också högt i förhållande till många länder.
Sverige beskrivs som troligen ett av de mer heterogena länderna i Europa.
Minoriteters rättigheter är skyddade, men Sverige hamnar inte i den absoluta
toppgruppen internationellt i denna bemärkelse (75 poäng). De sociala konflikterna
ligger på en låg nivå, ställningen för det civila samhället är stark och
den sociala eliten är relativt sett socialt representativ.
Studiens bedömning av de kulturella grunderna – som handlar om rådande
etik, normer och värderingar – är att dessa ger bra förutsättningar för integritetssystemet.
Men inte heller här ges högsta betyg (75 poäng). Bedömningen
avser förtroende för polis och rättssystem och det offentliga i allmänhet, vilken
vikt medborgarna tillmäter frågor som personlig integritet och yttrandefrihet
och intresset för frågor rörande den personliga integriteten. Sveriges
kulturella orientering utmärks av hög sekularitet, stark mellanmänsklig tillit
och att synen på invandrare och etniska minoriteter är mer positiv än i många
andra länder.
Sveriges institutioner
Templet ger också en grafisk bild av hur de olika institutionerna har bedömts
på kategorierna kapacitet, styrning och roll. Generellt får Sverige höga poäng,
men de områden som orsakat avdrag är viktiga att belysa.
I kapitlet Riksdagen leder Staffan Andersson, Svante Ersson och Shanthi
Redebacks redovisning fram till ett högt betyg. De svagheter som författarna
noterar gäller styrning, vilket specifikt handlar om möjligheter till att utkräva
ansvar och mekanismer som säkerställer integritet, men också i vilken mån
korruptionsbekämpning prioriteras. Riksdagsledamöter anses allmänt som
kompetenta och anklagelser om korruption mot riksdagen får ses som sällsynta,
även om medier avslöjat flertalet fall av felaktigt utnyttjande av olika
ersättningssystem som riksdagsledamöterna åtnjuter. Detta har då och då fått
stor uppmärksamhet. Vad gäller riksdagens roll i integritetssystemet och frågor
om korruption och dess bekämpning har detta på senare år hamnat högre
på dagordningen, men det innebär inte att det varit en högt prioriterad fråga.
Utvärderingen i kapitlet Regeringen, som också görs av Andersson, Ersson
och Redeback, visar en överlag god situation. Resurstillgången är hög liksom
det konstitutionella skyddet för regeringens uppgift och ställning. Detsamma
gäller styrning där möjligheter till insyn och ansvarsutkrävande är goda. De
Transparency International Sverige 20