Motståndskraft, oberoende, integritet - kan det ... - Sveriges Radio

Staffan Andersson
mellan sju riksdagspartier, från 2000 i linje med Grecos rekommendationer.
Dessutom föreslås en ändring av den offentliga partistödsregleringen så att krav
ställs på att partierna genomför en sådan förstärkt redovisning som rekommenderas
ovan för att erhålla delar av (eller hela) det statliga partistödet. Ytterligare
en kompletterande åtgärd vore att utreda vilka grundlagsförändringar som krävs
för att i offentligrättslig form genomföra samtliga Grecos rekommendationer.
4. Lagar, kontrollmekanismer och rättsliga åtgärder
Någon samordnad antikorruptionspolitik förs inte i Sverige och det finns skäl
att fundera på om inte det skulle vara fördelaktigt med att det fanns ett tydligt
samordningsansvar lokaliserat inom Regeringskansliet.
När det gäller befintliga rättsliga kontrollmekanismer är deras funktion central
när det trots allt uppstår korruption: de signalerar om potentiella kostnader
för att begå korrupta handlingar. I sammanhanget är polisen hittillsvarande
bristande utredningskapacitet viktigt att åtgärda.
Dessa mekanismer som signalerar kostnader för korruption är viktiga i förhållande
till såväl enskilda, organisationer, företag som myndigheter. I detta
perspektiv är en så begriplig och tydlig lagstiftning som möjligt viktig. Här
vill vi också peka på behovet av att en förändring kommer till stånd som tydligare
markerar betydelsen av att kommunal förvaltning följer lagen i gällande
kommunallag. Att kommuner relativt frekvent inte bryr sig om att följa lagen
och i vissa fall trotsar domstolars beslut är allvarligt och kan dessutom i förlängningen
påverka legitimitet för myndigheter, lagar och regler i allmänhet
mycket negativt. För den kommunala verksamheten visar studien också på ett
fortsatt behov av åtgärder för att stärka den kommunala revisionen och dess
oberoende.
Öppenhet och insyn i rekryteringsprocesser till höga poster i staten kan bidra till
förtroende. Olika aspekter av detta diskuteras i studien. Bland annat konstateras
den ringa insyn som finns i processen kring rekrytering av riksrevisorer där ökad
öppenhet utifrån denna studies utgångspunkter skulle var önskvärt, med större
möjlighet att förstå grunderna på vilka revisorerna väljs eller vilka kandidater
som sållas bort. Vidare noteras att genomgående i offentlig sektor saknas riktlinjer
kring och begränsningar av hur myndighetschefer och personer på höga
poster i offentlig förvaltning kan gå till jobb på den privata sidan, där någon
form av policy eller reglering kring detta vore önskvärd.
Transparency International Sverige 36