Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

More documents

Recommendations

Info

2010:3 En guide till "Att mäta välfärd och hållbar utveckling" konsumtion som möjliggörs av den högre investeringsvolymen (annars skulle man inte investera). Ytan Q*I svarar mot värdet av nettoinvesteringarna som kan visas ha stor betydelse för mätningar av ekonomins uthållighet. Välfärden motsvaras i diagrammet av ytan P*C + CS + Q*I, vilken är direkt proportionellt mot den framtida välfärden. Figur 1 Välfärdskomponenter i en dynamisk ekonomi För att välfärdsmåttet skall fungera måste alla relevanta konsumtionsvaror och alla relevanta investeringsvaror ingå i det nya inkomstbegreppet och dessutom vara korrekt prissatta. Därtill skall man lägga summan av konsumentöverskotten av alla varor. Med andra ord, vi har att göra med ett välfärdsmått i en ideal situation. Men är detta allt? Kan vi säga något om den perfekta marknadsekonomins uthållighet. Ja, eftersom vi vet att så länge som nettoinvesteringarna är positiva ökar förmögenheten och därmed framtida konsumtionsmöjligheter i vid bemärkelse. Utvecklingen är därmed uthållig från en period till en annan. Värdet av nettoinvesteringarna under perioden brukar kallas för det genuina sparandet och kan alltså uppfattas som en lokal välfärdsindikator. 11
En guide till "Att mäta välfärd och hållbar utveckling" 2010:3 Är det positivt ökar välfärden och är det negativt faller den. Denna välfärdsindikator antyds redan av Hicks men återuppväcks av Pearce och Atkinsson (1993). Under mellantiden dyker den upp i beviset av Weitzmans teorem. Sammanfattning av kapitel 4 - Fullständig NNP, dess användning och begränsning Det genuina sparandet är en teoretisk nyhet som är praktiskt tillämpbar. Det faktum att konsumentöverskotten måste adderas till en monetär version av den gröna nettonationalinkomsten 2 (GNNP) för att få ett korrekt mått på välfärden är också i någon mån en nyhet. I varje fall var konsumentöverskottet ett helt okänt begrepp när Petty jobbade med en bild av Englands räkenskaper på 1600-talet. Förutom att det praktiskt är utomordentligt svårt att mäta finns ett indexteoretiskt problem som också berör den gröna nationalinkomsten. Den underliggande dynamiska teorin säger att pengarnas marginalnytta varierar över tiden längs en tillväxtbana och för att skapa jämförbarhet över tiden av CS+GNNP måste denna storhet normaliseras. Det indexteoretiska resultat som Weitzman publicerade 2001 löste detta teoretiska problem, men för att klara en uppskattning i praktiken behöver man känna både en tidsserie för nominalräntan och nyttoräntan, och den senare inte är direkt observerbar 3 . I den vanliga kompensatoriska prisindexteorin 4 som utgör underlag för den svenska konsumentprisindexen, KPI, finns inte investeringsvaror explicit med, men den hanterar det faktum att konsumentöverskottet måste ingå i välfärdsjämförelser över tiden. Indexen svarar på frågan hur mycket en individ måste ha i inkomsttillskott när konsumtionspriserna har förändrats för att han skall kunna uppnå samma nyttonivå som i utgångsläget. Här försvinner problemet med konsumentöverskottet genom att man kontrollerar för det genom att fokusera på en inkomstkompensation istället för en nyttokompensation. 2 Eftersom kapitalstockens depreciering inte ger någon nytta i framtiden är det nettoinvesteringarna som skall ingå i nationalinkomstbegreppet och därför blir det frågan om en grön nettonationalinkomst. 3 Den teoretiska lösningen som hanterar indexproblematiken över tiden beskrevs av Li och Löfgren (2002). Framställningen är också tillgänglig i Aronsson et.al. (2004). 4 Denna indexteori konstruerades av ryssen Konüs (1924). 12
Page 1 and 2: Att mäta välfärd och hållbar ut
Page 3 and 4: Förord Den s.k. Brundtland-kommiss
Page 5 and 6: Innehåll 2010:3 4.7 Arbetslöshet
Page 7 and 8: En guide till "Att mäta välfärd
Page 9: En guide till "Att mäta välfärd
Page 19 and 20: Introduktion 2010:3 (SNA) med natur
Page 21 and 22: Introduktion 2010:3 förmåga att h
Page 23 and 24: Historik 2010:3 statistikern. Lite
Page 25 and 26: Historik 2010:3 var i sin tur berä
Page 27 and 28: Historik 2010:3 internationell hand
Page 29 and 30: Historik 2010:3 av OEEC 22 i anslut
Page 31 and 32: Historik 2010:3 skatter och Krutill
Page 33 and 34: Historik 2010:3 De senare upptäckt
Page 35 and 36: Historik 2010:3 av skog, olja och h
Page 38 and 39: 3 Dynamiska välfärdsekonomiska gr
Page 40 and 41: 2010:3 Dynamiska välfärdsekonomis
Page 60 and 61:
2010:3 Dynamiska välfärdsekonomis
Page 62 and 63:
4 Fullständig NNP, dess användnin
Page 64 and 65:
2010:3 Fullständig NNP, dess anvä
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86:
Page 89 and 90:
Hållbarhetens ekonomi: från teori
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Slutord 2010:3 målsättningar tala
Page 109 and 110:
Slutord 2010:3 försiktighetsprinci
Page 111 and 112:
Referenser 2010:3 Aronsson, T., and
Page 113 and 114:
Referenser 2010:3 Fleetwood, W. (17
Page 115 and 116:
Referenser 2010:3 Meade, J.E and St
Page 117 and 118:
Referenser 2010:3 Sugden, R. & Will
Page 119:
Förteckning över tidigare rapport
show all

Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?