Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2010:3 Historik<br />
Huruvida konferensen ledde till några bestående bidrag till<br />
förståelsen av miljöns <strong>och</strong> naturresursernas koppling till<br />
uthållighetsfrågor eller mänskligt välstånd är oklart. Möjligen kan<br />
man säga att det var i Stockholm som miljöfrågan blev storpolitik.<br />
Nästa stora FN initiativ kom 1983. Då tillsattes den s.k.<br />
Brundtlandkommissionen (World Commission on Environment<br />
and Development). Som framgår av det engelska namnet på<br />
kommissionen tillsattes den på grund av att man ansåg att<br />
ekonomisk <strong>utveckling</strong> <strong>och</strong> miljöaspekter hör ihop. Den rapport<br />
som publicerades år 1987 har blivit mycket berömd för sin<br />
definition av <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong> (sustainable development):<br />
”Sustainable development is development that meets the needs <strong>of</strong> the<br />
present generation without compromising the ability <strong>of</strong> future<br />
generations to meet there own needs”.<br />
En mycket vacker formulering som dock säger mycket lite om hur<br />
vi ska kunna veta att <strong>utveckling</strong>en uppfyller detta krav både i närtid<br />
(lokalt i tiden) <strong>och</strong> på lång sikt (globalt) . Detta får vi anledning att<br />
återkomma till nedan. Här räcker det att notera att ekonomisk<br />
teori redan hade studerat denna fråga i specialnumret av Review <strong>of</strong><br />
Economic Studies från 1974 som refererats ovan. Speciellt artiklarna<br />
av Solow <strong>och</strong> Dasgupta <strong>och</strong> Heal belyser detta problem. Två år<br />
senare utkom en kort men, som det skulle visa sig, mycket<br />
inflytelserik artikel skriven av Martin Weitzman. Där visar han hur<br />
nettonationalprodukten (NNP) i en perfekt marknadsekonomi<br />
under visa omständigheter är direkt proportionell mot den framtida<br />
<strong>välfärd</strong>en. Ett år senare publicerades en artikel av John Hartwick<br />
som visar att under liknande omständigheter motsvarar<br />
”jordräntan” från uttömningen av en naturresurs den investering i<br />
realkapital som krävs för att hålla konsumtionsnivån konstant över<br />
tiden. Alla dessa uppsatser belyser såväl <strong>hållbar</strong>hetsfrågan som<br />
möjligheterna att genomföra <strong>välfärd</strong>smätningar; dessa två frågor<br />
hör ihop.<br />
Man kan fråga sig huruvida <strong>välfärd</strong>smätning i en perfekt<br />
marknadsekonomi är nödvändig. Vi tror att Weitzman skulle hålla<br />
med om att om man lever i den ”bästa <strong>och</strong> alla världar” har man<br />
inte något större behov av nationalräkenskaper. I en typisk<br />
marknadsekonomi finns dock många <strong>of</strong>ullständigheter; t.ex.<br />
monopolistisk konkurrens, arbetslöshet <strong>och</strong> s.k. externa effekter.<br />
33
Change language