Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

2010:3 Historik
svåra att prissätta, och det gäller idag specifikt de som tillkommer i
de gröna räkenskaperna.
King presenterade tre olika sätt att skatta nationalinkomsten; via
nettoproduktionen, fördelningen av inkomster på varor och
tjänster samt fördelningen av utgifterna på varor och tjänster.
Uppskattningarna hos Petty innehöll typiskt endast en metod.
Kings täckning är utomordentligt imponerande. Han
presenterade inte bara nationalinkomsten, sparandet och utgifterna
utan bröt också ner nationalförmögenheten på socialgrupper. Han
jämförde också Englands nationalinkomst med dem från Frankrike
och Holland. Tidsserierna omfattade perioden 1688-95. Till sist
använde han sina tidsserier för att prognostisera nationalinkomst,
utgifter och skatteintäkter för åren 1696-1998.
Vad King inte gjorde var att deflatera tidsserierna; alla monetära
storheter utrycktes i löpande priser. Det blev Fleetwood (1707)
som kom att konstruera de första (ovägda) indextalen genom att
mäta prisutvecklingen på vete, havre, bönor, öl och kläder. Orsaken
till hans ”uppfinning” var ett försök att öka jämförbarheten över
tiden av gamla bestämmelser, lagar och kontrakt som innehöll
nominella storheter. Den första användningen av indextal i
samband med nationalinkomstberäkningar för att uppskatta
skattebördan genomfördes av den engelske ekonomen Joseph
Lowe 1823 (Studenski, 1958, sid. 107-109).
Enligt Stone (1997) så var emellertid King inte alltid konsekvent
i att använda förädlingsvärdet (löner plus vinster) när han
estimerade nationalinkomsten från inkomstsidan. Han gjorde det i
princip 13 för jordbruket men typiskt inte för övriga sektorer. Det
var Young (1770) som på ett systematiskt sätt introducerade detta
inkomstbegrepp.
Varken Petty eller King teoretiserade systematiskt kring
nationalräkenskaper och nationalförmögenhet. Det gjorde inte
heller fransmannen Sebastien le Prestre de Vauban som under sin
huvudsakliga karriär var en genial befästningsingenjör hos Ludvig
den XIV. Han ledde försvaret vid 53 belägringar; hans ide var att
bygga stjärnformade fort och inte lämna några döda punkter.
Några år efter det att han utsetts till Marskalk av Frankrike föll han
i onåd hos Ludvig den XIV, därför att han föreslagit en skattereform
där alla, även aristokratin, skulle betala en proportionell
skatt på sina inkomster. Skatteintäkterna som reformen skulle ge
13 Han gjorde det genom att från intäkterna för grödan dra ifrån kostnaderna för säden.
Young drog dessutom av för reparationer och underhåll.
25