22.08.2013 Views

Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Dynamiska <strong>välfärd</strong>sekonomiska grunder 2010:3<br />

Irving Fisher är på många sätt nydanande i sin klassiska bok <strong>The</strong><br />

Nature <strong>of</strong> Capital and Income- Han noterar att till skillnad från<br />

kapital som är en beståndsstorhet som mäts vid varje tidpunkt är<br />

inkomst en flödesstorhet som mäts över en tidsperiod. Kapital är<br />

hos Fisher värdet av faktiskt välstånd; fabriker, fastigheter, gruvor,<br />

segelbåtar <strong>och</strong> till <strong>och</strong> med pianon <strong>och</strong> en låda cigarrer. Inkomst är<br />

de tjänster som kapitalbestånden producerar. Idag talar vi om<br />

konsumtionen av varor <strong>och</strong> tjänster, men Fisher gick längre <strong>och</strong><br />

definierade konsumtion som enbart tjänster från beståndsstorheter<br />

(kapital). <strong>Att</strong> ett nyinköpt hus inte är inkomst utan en<br />

kapitaltillgång håller nog de flesta ekonomer med om. Inkomsten<br />

uppstår genom att huset ger boendetjänster över tiden, eller, om<br />

det hyrs ut, ger hyresinkomster till ägaren. Lite svårare att svälja är<br />

att ett piano liksom en hamburgare är kapitalföremål (särskilt<br />

hamburgaren). Pianot ger konsumtionstjänster när någon spelar på<br />

det. Hamburgaren ger tjänster (eller konsumtion) när vi äter den.<br />

Visserligen förblir den inte ett kapitalföremål särskilt länge i<br />

konsumentens händer, men innan den äts vill Fisher se den som ett<br />

kapitalföremål.<br />

Som vi skall se innebär detta synsätt endast en gradskillnad från<br />

senare försök att definiera inkomst hos Lindahl <strong>och</strong> Hicks. Fisher<br />

är emellertid inte nöjd med att stanna vid konsumenternas<br />

objektiva tjänster (inkomster). Den subjektiva inkomsten finns i<br />

människans psyke <strong>och</strong> ingen utomstående kan exakt uppskatta dess<br />

värde. Denna ”virtuella inkomst” kan ibland uppskattas i termer av<br />

en penningmetrik, men typiskt blir det omöjligt. En sjuk men<br />

mycket rik man med en stor objektiv inkomst som han skulle <strong>of</strong>fra<br />

större delen av för att bli frisk har sannolikt en lägre subjektiv<br />

inkomst än Hemmingways fattige fiskare i <strong>The</strong> Old Man and the<br />

Sea, efter det att han fångat den stora fisken. Detta trots att fisken<br />

blev uppäten av hajar på vägen mot land 39 . Med detta slutgiltiga<br />

steg i analysen av inkomstbegreppet föregriper Fisher den moderna<br />

”Lyck<strong>of</strong>orskningen” 40 .<br />

Lindahl (1933) var den förste ekonom som såg inkomst som<br />

räntan på förmögenhet eller med andra ord värdestegringen av<br />

kapital över tiden. Mellanskillnaden mellan denna ränteinkomst<br />

<strong>och</strong> konsumtion över en viss tidsperiod uppfattades som sparande.<br />

39 Vi kan ha fel. Boken klassas som en ”tragedi”. Santiago, som fiskaren heter, hade, när han<br />

fick den 18 fot långa fisken slitit i 84 dagar utan att få någon fisk. <strong>Att</strong> sedan bara skelettet<br />

blev kvar tror vi har mindre betydelse.<br />

40 Se Frey <strong>och</strong> Stutzer (2002).<br />

48

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!