Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dynamiska <strong>välfärd</strong>sekonomiska grunder 2010:3<br />
Irving Fisher är på många sätt nydanande i sin klassiska bok <strong>The</strong><br />
Nature <strong>of</strong> Capital and Income- Han noterar att till skillnad från<br />
kapital som är en beståndsstorhet som mäts vid varje tidpunkt är<br />
inkomst en flödesstorhet som mäts över en tidsperiod. Kapital är<br />
hos Fisher värdet av faktiskt välstånd; fabriker, fastigheter, gruvor,<br />
segelbåtar <strong>och</strong> till <strong>och</strong> med pianon <strong>och</strong> en låda cigarrer. Inkomst är<br />
de tjänster som kapitalbestånden producerar. Idag talar vi om<br />
konsumtionen av varor <strong>och</strong> tjänster, men Fisher gick längre <strong>och</strong><br />
definierade konsumtion som enbart tjänster från beståndsstorheter<br />
(kapital). <strong>Att</strong> ett nyinköpt hus inte är inkomst utan en<br />
kapitaltillgång håller nog de flesta ekonomer med om. Inkomsten<br />
uppstår genom att huset ger boendetjänster över tiden, eller, om<br />
det hyrs ut, ger hyresinkomster till ägaren. Lite svårare att svälja är<br />
att ett piano liksom en hamburgare är kapitalföremål (särskilt<br />
hamburgaren). Pianot ger konsumtionstjänster när någon spelar på<br />
det. Hamburgaren ger tjänster (eller konsumtion) när vi äter den.<br />
Visserligen förblir den inte ett kapitalföremål särskilt länge i<br />
konsumentens händer, men innan den äts vill Fisher se den som ett<br />
kapitalföremål.<br />
Som vi skall se innebär detta synsätt endast en gradskillnad från<br />
senare försök att definiera inkomst hos Lindahl <strong>och</strong> Hicks. Fisher<br />
är emellertid inte nöjd med att stanna vid konsumenternas<br />
objektiva tjänster (inkomster). Den subjektiva inkomsten finns i<br />
människans psyke <strong>och</strong> ingen utomstående kan exakt uppskatta dess<br />
värde. Denna ”virtuella inkomst” kan ibland uppskattas i termer av<br />
en penningmetrik, men typiskt blir det omöjligt. En sjuk men<br />
mycket rik man med en stor objektiv inkomst som han skulle <strong>of</strong>fra<br />
större delen av för att bli frisk har sannolikt en lägre subjektiv<br />
inkomst än Hemmingways fattige fiskare i <strong>The</strong> Old Man and the<br />
Sea, efter det att han fångat den stora fisken. Detta trots att fisken<br />
blev uppäten av hajar på vägen mot land 39 . Med detta slutgiltiga<br />
steg i analysen av inkomstbegreppet föregriper Fisher den moderna<br />
”Lyck<strong>of</strong>orskningen” 40 .<br />
Lindahl (1933) var den förste ekonom som såg inkomst som<br />
räntan på förmögenhet eller med andra ord värdestegringen av<br />
kapital över tiden. Mellanskillnaden mellan denna ränteinkomst<br />
<strong>och</strong> konsumtion över en viss tidsperiod uppfattades som sparande.<br />
39 Vi kan ha fel. Boken klassas som en ”tragedi”. Santiago, som fiskaren heter, hade, när han<br />
fick den 18 fot långa fisken slitit i 84 dagar utan att få någon fisk. <strong>Att</strong> sedan bara skelettet<br />
blev kvar tror vi har mindre betydelse.<br />
40 Se Frey <strong>och</strong> Stutzer (2002).<br />
48