Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2010:3 En guide till "<strong>Att</strong> <strong>mäta</strong> <strong>välfärd</strong> <strong>och</strong> <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong>"<br />
Weitzmans resultat från (1976) kan tolkas som den maximala<br />
totalnytta som man kan unna sig utan att minska <strong>välfärd</strong>en. Den<br />
består av konsumentöverskottet i nyttotermer <strong>och</strong> den gröna<br />
nettonationalprodukten i nyttotermer, vilka tillsammans utgör en<br />
”dynamisk nytt<strong>of</strong>unktion” som består av en traditionell statisk<br />
nytt<strong>of</strong>unktion, som innehåller konsumtionen av varor, <strong>och</strong> en del<br />
som avser det framtida nyttovärdet av investeringarna. Dynamiken<br />
består i att investeringarna mäter den konsumtion som sker i<br />
framtiden. Med hjälp av den kan vi ställa samma fråga som Konüs:<br />
Hur stor grön nationalinkomst behövs vid tidpunkten 1 när man<br />
har andra konsumtions- <strong>och</strong> investeringspriser än i utgångsläget för<br />
att uppnå samma dynamiska nyttonivå som i utgångsläget? Är den<br />
faktiska nationalinkomsten större (mindre) än svaret på denna<br />
fråga är <strong>välfärd</strong>en högre (lägre).<br />
Det finns ett återstående tekniskt problem. På grund av att<br />
inkomstens marginalnytta varierar över tiden måste man<br />
normalisera nytt<strong>of</strong>unktionen med hjälp av Weitzmans perfekta<br />
index eller göra som man gör vid beräkning av nuvarande<br />
konsumentprisindex, nämligen att anta att pengarnas marginalnytta<br />
är konstant.<br />
Välfärdsmätning i den imperfekta marknadsekonomin<br />
En överraskande teoretisk egenskap hos den perfekta (ideala)<br />
marknadsekonomin är att man, genom GNNP kompletterad med<br />
konsumentöverskotten kan uppskatta den framtida <strong>välfärd</strong>en 5 .<br />
Men vad händer om vi har kapitalbestånd som inte är prissatta eller<br />
felaktigt prissatta? Hur hanterar vi icke önskvärd nedsmutsning<br />
som inte motverkas på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt? Hur<br />
påverkas <strong>välfärd</strong>småttet om ekonomin innehåller <strong>of</strong>ullständig<br />
(imperfekt) konkurrens? Vilken störning av <strong>välfärd</strong>småttet ger<br />
skatter <strong>och</strong> arbetslöshet upphov till?<br />
Det visar sig att alla dessa avvikelser ger upphov till vad<br />
matematiker skulle kalla ”icke autonoma störningar” som i grunden<br />
har samma principiella form <strong>och</strong> innehåll. Alla termerna är<br />
framåtblickande <strong>och</strong> således inte längre observerbara i nuet.<br />
Dessutom är inte effekterna prissatta vilket gör att de är mycket<br />
svårfångade. Ett exempel kan vara på sin plats: Antag att<br />
produktionen i ekonomin skapar utsläpp som ger upphov till<br />
5 Intuition finns i huvudtexten av kapitel 3.<br />
13
Change language