Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2010:3 En guide till "<strong>Att</strong> <strong>mäta</strong> <strong>välfärd</strong> <strong>och</strong> <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong>"<br />
Sammanfattning av kapitel 3 - Dynamiska<br />
<strong>välfärd</strong>sekonomiska grunder<br />
Det låter naturligtvis vettigt <strong>och</strong> rättvist att säga att man skall se till<br />
att framtida generationer får samma levnadsnivå som den<br />
nuvarande generationen, men hur mäter man levnadsnivå <strong>och</strong> hur<br />
kan man veta att den inte faller över tiden? Grunden till den<br />
moderna <strong>välfärd</strong>steorin lades i mitten av 1800-talet av Jules Dupuit<br />
(1844), Heinrich Gossen (1854) <strong>och</strong> Stanley Jevons (1876). Den<br />
bygger på ett utilitaristiskt synsätt. Man mäter <strong>välfärd</strong> med hjälp av<br />
en ”nytt<strong>of</strong>unktion” som innehåller konsumtion av alla relevanta<br />
varor. Nytt<strong>of</strong>unktionen sammanfattar värdet av konsumtionen i<br />
form av ett indextal, en nyttonivå. Eftersom det är frågan om en<br />
generationsproblematik måste nyttan summeras över tiden. På<br />
grund av att en enhet nytta idag typisk uppfattas som mer värd än<br />
en nyttoenhet i morgon måste de framtida nyttorna diskonteras<br />
med en räntefaktor (tidspreferens). Summerar man alla framtida<br />
generationers diskonterade nyttor får man ett s.k. nuvärde, <strong>och</strong><br />
man säger att den framtida <strong>välfärd</strong>en mäts av detta nuvärde.<br />
Brundtlandkommissionens definition av uthållig <strong>utveckling</strong> är<br />
uppfylld om detta nuvärde inte faller över tiden. Detta låter bra i<br />
teorin men hur går det till i praktiken? Kan man <strong>mäta</strong> nytta i<br />
pengar? Kan man summera alla människors nytta på något rimligt<br />
sätt? Och i så fall har denna summering något att göra med<br />
inkomstbegrepp <strong>och</strong> nationalprodukt?<br />
Redan under 1800-talet filos<strong>of</strong>erade nationalekonomer kring<br />
inkomstbegreppet, men de avgörande insatserna gjordes under<br />
1900-talet. Tre personer var de tunga innovatörerna, amerikanen<br />
Irving Fisher (1906), svensken Erik Lindahl (1933) <strong>och</strong><br />
engelsmannen John Hicks (1939). Alla tre uppfattade i princip<br />
inkomst som räntan på ett kapitalbestånd/en förmögenhet. Fisher<br />
betraktade som inkomst det man typiskt kallar konsumtion, eller<br />
mera precist konsumtion av tjänster från kapitalföremål. Som<br />
kapitalföremål räknade han såväl ett piano som en hamburgare.<br />
Konsumtionen bestod i att man spelade på pianot <strong>och</strong> åt upp<br />
hamburgaren. Lindahl argumenterade för att inkomst över en<br />
period skall definieras som summan av konsumtion <strong>och</strong><br />
sparande/investering. Hicks introducerade en mera modern<br />
definition av <strong>hållbar</strong>a inkomsten som det maximala värdet man kan<br />
konsumera över en period utan att förmögenheten blir lägre än i<br />
början av perioden. Man kan säga att hans inkomstbegrepp införde<br />
9
Change language