Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2010:3 Historik<br />
inne på att lägga till <strong>och</strong> dra ifrån positiva <strong>och</strong> negativa<br />
externaliteter; t.ex. dra ifrån kostnaderna för den förfulning som<br />
skapas av urbanisering. Den senare posten är kanske inte den allra<br />
viktigaste i dagens gröna räkenskaper.<br />
2.2 Gröna nationalräkenskaper<br />
Som framgår av avsnittet ovan utvecklades det så småningom två<br />
skolor kring hur nationalräkenskaperna skall användas. Den ena<br />
skolan vill i huvudsak använda dem för makroekonomiska<br />
överväganden <strong>och</strong> ekonomisk politik. Den andra vill också använda<br />
dem för <strong>välfärd</strong>smätningar <strong>och</strong> för uthållighetsfrågor. Till den<br />
senare skolan hörde en stor andel av de ledande ekonomerna. Dessa<br />
var väl införstådda med att räkenskaperna behövde utvecklas för att<br />
ge adekvata signaler. Trots detta fick Nordhaus <strong>och</strong> Tobins artikel<br />
kring uppbyggnaden av ett grönt räkenskapssystem, på kort sikt, få<br />
eller inga efterföljare.<br />
Miljö- <strong>och</strong> uthållighetsfrågor flöt upp på allvar i den<br />
ekonomiska <strong>och</strong> politiska debatten på 1960-talet <strong>och</strong> startskottet<br />
brukar sägas vara Rachel Carsons bok Tyst vår (Silent Spring). Den<br />
utkom 1962 <strong>och</strong> innehöll en kraftfull kritik mot den allt ökade<br />
användningen av miljögifter. Speciellt fokuserade hon på DDT.<br />
Hon fick naturligtvis kraftigt mothugg av USAs kemisk-tekniska<br />
industri, men boken kom att få en stor betydelse för synen på<br />
biocidanvändningen i hela västvärlden. Redan tio år tidigare hade<br />
Resources for the Future (RFF) bildats på rekommendation av en<br />
kommission som tillsatts av President Harry S. Truman. RFF kom<br />
att spela en viktig roll för den miljö- <strong>och</strong> naturresursekonomiska<br />
kunskapsbildningen, <strong>och</strong> gör så fortfarande. Året efter Carsons<br />
bok utkom publicerade RFF en skrift av Barnett <strong>och</strong> Morse (1963)<br />
om resursknapphet. Den kom också att få en mycket stor<br />
uppmärksamhet, trots att den var baserad på obsolet teoribildning<br />
(Malthus <strong>och</strong> Ricardo) varvid man mätte resursknapphet på ett<br />
tvivelaktigt sätt. Det enda oroande som framkom var att skogen<br />
blivit en alltmer knapp resurs. Få skogsmän kom dock att oroas.<br />
Man kan ju plantera fler träd.<br />
Det ska dock noteras att man i RFF på den tiden hade två<br />
prominenta forskare som många anser tillhöra grundarna av<br />
miljöekonomin, nämligen Allan Kneese <strong>och</strong> John Krutilla. Kneese<br />
var den som upptäckte vad man kunde uppnå med Pigouvianska<br />
31
Change language