Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
Att mäta välfärd och hållbar utveckling - The Beijer Institute of ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2010:3 Historik<br />
han i slutet av 30-talet <strong>och</strong> i början av 1940 talet utförde en<br />
imponerande prestation genom att rekonstruera USAs<br />
nationalräkenskaper ända tillbaka till 1869. Dessa data kom att bli<br />
mycket viktiga för studier av konjunkturcykler <strong>och</strong> ekonomisk<br />
tillväxt. En passent studerade han sambandet mellan ekonomisk<br />
tillväxt <strong>och</strong> ojämnheten hos inkomstfördelningen; ett omvänt Uformat<br />
samband som fick namnet Kutznets kurvan 19 . Pionjärerna<br />
för ekonomisk statistik Ragnar Frisch <strong>och</strong> Jan Tinbergen hade<br />
redan då börjat använda räkenskapsdata för att kalibrera<br />
makroekonomiska modeller som kunde användas för studiet av<br />
konjunkturmönster <strong>och</strong> mer kortsiktig ekonomisk politik.<br />
På Keynes initiativ började Richard Stone <strong>och</strong> James Meade i<br />
början av 1940-talet 20 att utarbeta ett räkenskapssystem för<br />
England. De beräkningar de gjorde innebar att statens budget<br />
(utgifter <strong>och</strong> inkomster) presenterades i ett system av<br />
kontingenstabeller som innehöll data över alla sektorer av<br />
ekonomin. Därutöver fanns prognoser över ekonomins tillväxt <strong>och</strong><br />
den förväntade inflationstakten. Vad som framförallt skiljde sig<br />
ifrån vad Kutznets uträttat var att Meade <strong>och</strong> Stone åstadkom en<br />
sammanhållen bild; ett system av nationalräkenskaper som inte<br />
bara kom att användas i den engelska krigsplaneringen. Systemet<br />
blev efter kriget en förebild för nationalräkenskapssystemen i USA,<br />
Kanada, Holland <strong>och</strong> i Norge. I detta arbete som utfördes i FN;s<br />
regi var Stone mycket viktig. Slutrapporten som kom ut 1947<br />
innehöll ett fylligt appendix skrivet av Stone. Innehållet i<br />
dokumentet godkändes dock inte av FN som <strong>of</strong>ficiella riktlinjer.<br />
Meade hann också göra ytterligare en viktig insats på området. I<br />
hans bok <strong>The</strong> Balance <strong>of</strong> Payments från 1951 är de grundläggande<br />
begreppen <strong>och</strong> definitionerna av bytesbalansen klargjorda liksom<br />
deras relationer till nationalräkenskaperna. Än idag är det Meades<br />
system som citeras i läroböckerna 21 .<br />
Perioden efter 195<br />
Sedan 1950 har man i olika omgångar utvecklat internationella<br />
riktlinjer för nationalräkenskaper. De första utvecklades på begäran<br />
19 Ojämnheten i inkomstfördelningen ökar till att börja med när ekonomin växer för att efter<br />
en viss punkt börja minska.<br />
20 Meade <strong>och</strong> Stone (1941).<br />
21 Se Krugman <strong>och</strong> Obstfeld (2003).<br />
29
Change language