Två karaimer i Uppsala

60 CSATO-JOHANSSON
- Morbror kommer att göra det igen!
- Gör du narr av mig? Om jag har sagt att jag inte gör det, så gör jag det
inte. Du känner inte mig.
- Och hur reser morbror tillbaka?
- Tillbaka? Landvägen.
- Det finns ingen landväg härifrån till den plats där vi bor - man måste
ta vägen över havet.
- Tro inte på dessa bedragare, Schelomo. Varför skulle det inte finnas
någon landväg? Det måste det ju finnas! Jorden är stor, och det finns överallt
om inte breda så åtminstone smala vägar av något slag. De har fraktat
oss hit med båt eftersom det kostar dem mindre. Jag känner nog till sådana
utländska djävlar!
De anlände till Uppsala och installerades som gäster hos professor Torden.
Uppsala var en vacker och stor stad. Våra resande beundrade de höga
och vackra husen. Allra mest beundrade de hur rena de stenlagda gatorna
var. Även om det hade regnat häftigt såg man efteråt varken vatten eller lera
på dem. Hur stora kunskaper Schelomo än hade, var han fortfarande i
mycket som en liten pojke. När han betraktade de torra gatorna efter regnet,
sade han till sin morbror:
- Det är bättre hos oss i Trakai. Där finns små vattenpölar kvar efter ett
sådant regn. Och det är så skönt att gå barfota i lervattnet!
Denna pojkaktighet bibehöll Schelomo ända till sina sista dagar. Också
sedan han blivit erkänd som karaimernas store vetenskapsman och framstående
personlighet, tyckte han om att författa lätta och "barnsliga" sånger
på sin fritid. Det var som om han därmed ville ge lugn åt sina tankar, som
var trötta av viktiga uppgifter. Unga människor snappade ofta upp dessa
sånger och sjöng dem för varandra:
"Hej, du flicka kär,
vacker sommarn är,
lyssna på mig här"
Samma hand som författade "Appiryon" och andra verk, fulla av viktiga
tankar, skrev också denna och liknande anspråkslösa sånger.
VI
Professor Torden presenterade Schelomo för de lokala professorerna och
skrev också till sina vänner i andra städer om den lärde karaimens ankomst.
Under vistelsen i Uppsala började Schelomo att skriva sitt verk "Bi-ur kacar",
i vilket han beskrev karaimernas religionslära och hur den skiljer sig från
rabbinisternas. Han gick med stor entusiasm upp i detta arbete och tillbragte
hela dagarna med pennan i handen. Det var svårt för morbror Itzhak att