Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

6 Figur 3-4. Jämförelse mellan rådata från klimatmodeller och data som anpassats med DBSmetoden. Till vänster dygnsmedeltemperatur (procent av tiden som viss dygnsmedeltemperatur underskrids och till höger nederbörd (andel dagar med olika nederbördsintensitet). En förutsättning när DBS-metoden används är att resultaten för framtida tidsperioder måste jämföras med historiskt klimat så som detta beskrivs av klimatmodellen och inte av meteorologiska observationer. Metoden innebär också att det inte är möjligt att jämföra individuella dagar eller år med observationsdata. Anpassning av klimatmodellsdata med hjälp av DBS-metoden används i denna studie för nederbörd och temperatur, vilket också är drivvariablerna för den hydrologiska modellen. 3.6 Utsläppsscenarier För att kunna göra beräkningar av framtida klimat behövs antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Vanligtvis används utsläppsscenarier som utarbetats av FNs klimatpanel, IPCC. Några exempel visas i Figur 3-5. Dessa bygger på antaganden av världens utveckling fram till år 2100 (Nakićenović m.fl., 2000). I utsläppsscenarierna görs olika antaganden om jordens folkmängd, ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling m.m. Utifrån dessa antaganden har man sedan uppskattat hur mycket klimatpåverkande gaser och partiklar som kommer att släppas ut. Dessa utsläpp ger upphov till förändringar i atmosfärens sammansättning, som till exempel mängden koldioxid i luften, vilket i sin tur har en inverkan på klimatet. Genom att göra simuleringar i klimatmodellerna med växthusgaskoncentrationer som motsvarar dagens förhållanden respektive för framtida förhållanden får man en bild av den framtida förändringen av klimatet.
Figur 3-5. Antagande om framtida utsläpp av CO2 (a) och resulterande CO2-koncentrationer (b) enligt olika scenarier (modifierad från IPCC, 2001). 3.7 Klimatscenarier Ett klimatscenario är en successiv realisering av ett utsläppscenario i en global och regional klimat modell enligt dataflödet som beskrivs i Figur 3-3. Samma utsläppscenario kan således rendera olika klimatscenarier beroende på vilka globala och regionala modeller som används. De tre komponenterna illustreras i Figur 3-6 där också de möjliga alternativen för utsläppsscenario (ES), global klimatsmodell (GCM) och regional klimatsmodell (RCM) som används i denna studie framgår (se vidare avsnitt 3.8). Klimatscenario ES A1B B1 A2 GCM ECHAM5(1) ECHAM5(2) ECHAM5(3) CNRM CCSM3 ARPEGE HadCM3(Q0) HadCM3(Q16) BCM HadCM3(Q0) RCM RCA3 Aladin RACMO REMO HadRM3 HIRHAM Figur 3-6. Ett klimatscenario består av en kombination av global modell (GCM), regional modell (RCM) och utsläppscenario (ES). 7
Page 1 and 2: Björn Stensen, Johan Andréasson,
Page 3: Författare: Uppdragsgivare: Rappor
Page 6 and 7: Framtidens översvämningsrisker i
Page 8 and 9: 4.5.3 Framtida förändring av mede
Page 10 and 11: 2 projektet och från Rossby Centre
Page 12 and 13: 4 3.4 Modeller för klimatberäknin
Page 16 and 17: 8 Under flera år användes huvudsa
Page 18 and 19: 10 4 Resultat av klimatanalys 4.1 T
Page 20 and 21: 12 4.1.3 Maxtemp: Antal dagar med d
Page 22 and 23: 14 4.1.5 Nollgenomgångar över dyg
Page 24 and 25: 16 4.1.7 Antal graddagar med kylbeh
Page 26 and 27: 18 4.1.9 Vegetationsperiodens läng
Page 28 and 29: 20 I analysen har beräknad total
Page 30 and 31: 22 4.2.4 Antal 3-dagarsperioder med
Page 32 and 33: 24 Figur 4-15. Figuren visar antal
Page 34 and 35: 26 4.2.7 Den mest extrema nederbör
Page 36 and 37: 28 5 1 3 4 Figur 4-19. Regionindeln
Page 38 and 39: 30 Vindstatistik för Sverige för
Page 40 and 41: 32 HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B S
Page 42 and 43: 34 4.5 Klimatpåverkade flöden 4.5
Page 44 and 45: 36 Figur 4-25. Den vänstra figuren
Page 46 and 47: 38 Figur 4-28. Procentuell föränd
Page 50 and 51: 42 I Figur 4-36 och Figur 4-37 visa
Page 54 and 55: 46 Figur 4-42. Förändring av loka
Page 56 and 57: 48 Figur 4-45. Beräknad framtida
Page 58 and 59: 50 Figur 4-47. Beräknad förändri
Page 60 and 61: 52 Figur 4-50. Beräknad förändri
Page 62 and 63: 54 4.7 Tjäle Texten inom detta avs
Page 64 and 65:
56 4.8 Klimatförändrade grundvatt
Page 66 and 67:
58 4.9 Havsvattenstånd 4.9.1 Det g
Page 68 and 69:
60 RH00 Rikets höjdsystem 1900 bas
Page 70 and 71:
62 Vattenstånd (cm) 825 800 775 75
Page 72 and 73:
64 Vattenstånd, landhöjning (cm)
Page 74 and 75:
66 Figur 4-61 Kommungränserna i St
Page 76 and 77:
68 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 78 and 79:
70 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 80 and 81:
72 4.10 Mälaren och projekt Slusse
Page 82 and 83:
74 havsytans nivå enligt Rikets h
Page 84 and 85:
76 1. Minska risken för översväm
Page 86 and 87:
78 Tabell 4-18. Förändring av dim
Page 88 and 89:
80 4.11.2 Relativ luftfuktighet och
Page 90 and 91:
82 4.11.4 Dagnummer för islossning
Page 92 and 93:
84 I samband med den ombyggnad av S
Page 94 and 95:
86 Olsson, J., Berggren, K., Olofss
Page 96 and 97:
88 7 Appendix A Resultatgrafer med
Page 98 and 99:
7.2 100-årsflödens framtida för
Page 100 and 101:
7.3 Framtida förändring av snöma
Page 102 and 103:
7.4 Framtida förändring av antal
Page 106:
Sveriges meteorologiska och hydrolo
show all

Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?