Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

8 Under flera år användes huvudsakligen sex klimatscenarier för de flesta studier av klimateffekter i Sverige, inklusive av den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU, 2007). Dessa sex klimatscenarier bygger på en global klimatmodell från Hadley Centre i England (HadCM3/AM3H) och en från Max-Planck-institutet i Tyskland (ECHAM4/OPYC3). Dessa globala modeller har körts med utsläppsscenario A2 respektive B2 som de beskrivs av Nakićenović m.fl. (2000). I tillägg till detta användes två olika regionala modellversioner. Dessa benämns RCAO och RCA3 och kommer från Rossby Centre vid SMHIs forskningsenhet. Numera finns det tillgång till ett stort antal regionala klimatscenarier beräknade med nyare globala och regionala klimatmodeller. För Östersjön finns dock inga senare resultat än de som fanns tillgängliga vid tidpunkten för Klimat- och sårbarhetsutredningen. Det europeiska ENSEMBLESprojektet (van der Linden m.fl, 2009) syftade till att utveckla ett system för samordnade beräkningar av klimatförändringar baserat på ett antal europeiska och några utomeuropeiska globala och regionala klimatmodeller. Rossby Centre deltog i ENSEMBLES-samarbetet med den regionala klimatmodellen RCA3. ENSEMBLES-projektet fokuserade i huvudsak på klimatförändringar i ett tidsperspektiv fram till år 2050, varför en del klimatscenarier bara sträcker sig fram till mitten på seklet. Det utsläppsscenario som huvudsakligen användes inom ENSEMBLES benämns A1B (Nakićenović & Swart, 2000), men ett scenario med kraftigare utsläpp, A2, och ett med lägre utsläpp, B1, användes också. I Figur 3-5 visas ett antal utsläppscenarier, där A1B, A2 och B1 ingår. Ur figuren framgår bland annat att A1B är ett scenario där koldioxidutsläppen till atmosfären beräknas att kulminera runt år 2050. Koldioxiden i atmosfären fortsätter dock enligt detta scenario att stiga även efter 2050 på grund av systemets tröghet. Ur figuren ses även att skillnaden mellan effekten av olika utsläppsscenarier är liten fram till mitten av seklet och ökar därefter. 3.8 Nyttjade klimatscenarier De sammanställningar som gjorts av temperatur, nederbörd, klimatpåverkade flöden och snö (avsnitt 4.1, 4.2.1-4.2.5, 4.5 och 4.6) bygger på DBS-skalerade data från klimatscenarierna i Tabell 3-1. I övriga avsnitt används olika klimatscenarier som beskrivs inom respektive avsnitt. Tabell 3-1 innehåller klimatscenarier från ENSEMBLES-projektet samt några från Rossby Centre vid SMHI. Observera att endast 12 av dessa 16 klimatscenarier sträcker sig ända fram till år 2100. De övriga 4 sträcker sig fram till 2050. Till största delen har utsläppsscenario A1B använts eftersom de flesta modellkörningar inom ENSEMBLES-projektet använt sig av detta, men även A2 och B1 finns representerade. Den globala klimatmodellen ECHAM5 kommer från Max-Planck-institutet för meteorologi i Tyskland och HadCM3 från Hadley Center i England. Resultat baserade på ECHAM5 finns också från tre simuleringar som har startats från olika initialtillstånd i slutet på 1800-talet, vilka betecknas ECHAM5(1), ECHAM5(2) respektive ECHAM5(3). ECHAM5(3) är den simulering av de tre som har bäst överensstämmelse med faktisk klimatutveckling i Europa under slutet av 1900-talet och har därför pekats ut som huvudalternativ för ENSEMBLES-projektets beräkningar. Denna modell är därför den vanligaste globala klimatmodell som används i denna rapport. Även HadCM3 har använts med två olika initialtillstånd, men då har också modellen varit parametriserad med olika klimatkänslighet, som är ett mått på den temperaturökning som kan förväntas om mängden koldioxid i atmosfären fördubblas. En av dessa simuleringar refereras som Q0 och betraktas som mest trolig. Den version som har högre klimatkänslighet, Q16, ligger dock även den inom vad som klimatforskarna betraktar som rimliga gränser. Övriga använda globala klimatmodeller är ARPEGE från CNRM i Frankrike, BCM från METNO i Norge och den nordamerikanska modellen CCSM3. De klimatscenarier som använts är de som funnits tillgängliga vid genomförandet, d.v.s inget aktivt urval av scenarier har gjorts. Allt eftersom fler klimatscenarier blir tillgängliga kan fler fall med höga respektive låga utsläppsscenarier inkluderas i klimatensemblesimuleringar. På så sätt kan fler tänkbara
utvecklingar av klimatet simuleras. En större ensemble ger starkare statistiska mått på hur en framtida utveckling kan se ut. Den idag tillgängliga ensemblen är dock en stor förbättring mot vad som fanns tillgängligt för några år sedan, även om urvalet inte är systematiskt. Tabell 3-1. Sammanställning av använda klimatscenarier. Nationsflaggorna avser instituten som har genomfört den regionala nedskalningen (RCM). Den globala klimatmodellen (GCM) ECHAM5 kommer från Max Planck Institute i Tyskland, ARPEGE från CNRM i Frankrike, HadCM3 från Hadley Centre i England och BCM från METNO i Norge. CCSM3 är en nordamerikansk modell som körts vid SMHI. Observera att endast 12 av dessa 16 klimatscenarier sträcker sig ända fram till år 2100. Nation Institut Scenario GCM RCM Upplösning Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2100 SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CNRM RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100 MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2050 HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km 1961-2100 C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km 1961-2100 METNO A1B BCM HIRHAM 25 km 1961-2050 METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km 1961-2050 DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km 1961-2100 9
Page 1 and 2: Björn Stensen, Johan Andréasson,
Page 3: Författare: Uppdragsgivare: Rappor
Page 6 and 7: Framtidens översvämningsrisker i
Page 8 and 9: 4.5.3 Framtida förändring av mede
Page 10 and 11: 2 projektet och från Rossby Centre
Page 12 and 13: 4 3.4 Modeller för klimatberäknin
Page 14 and 15: 6 Figur 3-4. Jämförelse mellan r
Page 18 and 19: 10 4 Resultat av klimatanalys 4.1 T
Page 20 and 21: 12 4.1.3 Maxtemp: Antal dagar med d
Page 22 and 23: 14 4.1.5 Nollgenomgångar över dyg
Page 24 and 25: 16 4.1.7 Antal graddagar med kylbeh
Page 26 and 27: 18 4.1.9 Vegetationsperiodens läng
Page 28 and 29: 20 I analysen har beräknad total
Page 30 and 31: 22 4.2.4 Antal 3-dagarsperioder med
Page 32 and 33: 24 Figur 4-15. Figuren visar antal
Page 34 and 35: 26 4.2.7 Den mest extrema nederbör
Page 36 and 37: 28 5 1 3 4 Figur 4-19. Regionindeln
Page 38 and 39: 30 Vindstatistik för Sverige för
Page 40 and 41: 32 HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B S
Page 42 and 43: 34 4.5 Klimatpåverkade flöden 4.5
Page 44 and 45: 36 Figur 4-25. Den vänstra figuren
Page 46 and 47: 38 Figur 4-28. Procentuell föränd
Page 50 and 51: 42 I Figur 4-36 och Figur 4-37 visa
Page 54 and 55: 46 Figur 4-42. Förändring av loka
Page 56 and 57: 48 Figur 4-45. Beräknad framtida
Page 58 and 59: 50 Figur 4-47. Beräknad förändri
Page 60 and 61: 52 Figur 4-50. Beräknad förändri
Page 62 and 63: 54 4.7 Tjäle Texten inom detta avs
Page 64 and 65: 56 4.8 Klimatförändrade grundvatt
Page 66 and 67:
58 4.9 Havsvattenstånd 4.9.1 Det g
Page 68 and 69:
60 RH00 Rikets höjdsystem 1900 bas
Page 70 and 71:
62 Vattenstånd (cm) 825 800 775 75
Page 72 and 73:
64 Vattenstånd, landhöjning (cm)
Page 74 and 75:
66 Figur 4-61 Kommungränserna i St
Page 76 and 77:
68 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 78 and 79:
70 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 80 and 81:
72 4.10 Mälaren och projekt Slusse
Page 82 and 83:
74 havsytans nivå enligt Rikets h
Page 84 and 85:
76 1. Minska risken för översväm
Page 86 and 87:
78 Tabell 4-18. Förändring av dim
Page 88 and 89:
80 4.11.2 Relativ luftfuktighet och
Page 90 and 91:
82 4.11.4 Dagnummer för islossning
Page 92 and 93:
84 I samband med den ombyggnad av S
Page 94 and 95:
86 Olsson, J., Berggren, K., Olofss
Page 96 and 97:
88 7 Appendix A Resultatgrafer med
Page 98 and 99:
7.2 100-årsflödens framtida för
Page 100 and 101:
7.3 Framtida förändring av snöma
Page 102 and 103:
7.4 Framtida förändring av antal
Page 106:
Sveriges meteorologiska och hydrolo
show all

Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?