Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

68
Sannolikhet
0.9
0.8
0.7
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
Årshögsta vattenstånd i Stockholm
2010, 2100, 2200
Stockholm 2010
Stockholm 2100
Stockholm 2200
40 60 80 100 120 140 160 180 200 220
cm i RH2000
Figur 4-63. Sannolikhetsfördelning av årshögsta vattenstånd för kustområde Stockholm år 2010,
2100 och 2200 i RH2000. Figuren visar hur extremerna förändras med stigande
havsnivåer.
Tabell 4-11. Vattenstånd med 100 års återkomsttid i Stockholms län år 2010, 2100, 2200 (RH2000).
Kustområde 2010 (cm) 2100 (cm) 2200 (cm)
Landsort 110 180 230
Haninge 115 175 225
Stockholm 120 175 220
Norrtälje 120 170 205
Norra Norrtälje 130 180 210
Figur 4-64, Figur 4-65 och Figur 4-66 visar sannolikhetsfördelningar av årshögsta vattenstånd för år
2010, 2100 och 2200 för de fem analyserade kustområdena. Figur 4-64 visar också mätdata för
mätstationerna Landsort och Stockholm som är representativa för kuststräckorna med samma namn.
Syftet med dessa grafiska presentationer är att åskådliggöra hur vattennivåerna förändras olika i länet
och hur detta förändras med tiden.
År 2010 är årshögsta vattenstånd någorlunda lika fördelat från Haninge till Norrtälje (kustområde
Haninge, kustområde Stockholm och kustområde Norrtälje). Kustområde Landsort ligger lägre och
kustområdet Norra Norrtälje ligger högre. År 2100 är bilden en annan (Figur 4-65). Kustområde
Norrtälje (svart) har lägre extremer, medan kurvorna för de fyra andra kustområdena ligger relativt
lika. År 2200 är extremerna lägst i kustområde Norrtälje och norra Norrtälje, och högst i kustområde
Landsort. Denna utveckling beror på den varierande utvecklingen av medelvattenytan på grund av
varierande landhöjning.
Tabell 4-12, Tabell 4-13 och Tabell 4-14 visar detaljerad statistik med flera olika återkomsttider för
årshögsta vattenstånd år 2010, 2100 och 2200 för länets fem kustområden inklusive ett 95%
konfidensintervall i RH2000.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att havsnivåhöjningen i Stockholms län märks först mot andra
halvan av detta sekel enligt dessa beräkningar. Ökningen av de mest extrema nivåerna varierar
regionalt och beräknas bli något större än ökningen av årsmedelvärdena. Vi vill dock betona att
beräkningarna av extremvärdena enbart bygger på en modellberäkning med ett klimatscenario. Det
pågår för närvarande forskning vid SMHI, med nya klimatscenarier, vilket väntas leda till nya resultat
under 2013.