Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

18 4.1.9 Vegetationsperiodens längd Vegetationsperiodens längd har studerats genom att beräkna antal dagar mellan första tillfället under året då medeltemperaturen överstiger 5 °C under 4 sammanhängande dagar och sista tillfället under året då medeltemperaturen överstiger 5 °C under 4 sammanhängande dagar. Resultatet från dessa beräkningar presenteras relativt referensperioden 1961-1990 och visas i Figur 4-9. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 låg på cirka 195 dagar. Observerade värden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och lägre värden visas som blå staplar. Skuggningarna avser uppifrån och nedåt, maximivärdet, 75:e percentilen, medianvärdet (svart linje), 25:e percentilen och minimivärdet av samtliga klimatberäkningar. Figuren visar att i ett framtida varmare klimat beräknas vegetationsperioderna bli längre. Medianlinjen i figuren visar på en ökning med cirka 100-140 dagar fram emot slutet av seklet, d.v.s större delen av året kan komma att utgöra vegetationsperiod. Alla klimatscenarierna som används har denna ökande trend. Figur 4-9. Vegetationsperiodens längd relativt referensperioden 1961-1990. Historiska observationer visas som staplar. Observerade värden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och lägre värden visas som blå staplar. Skuggningarna avser uppifrån och nedåt, maximivärdet, 75:e percentilen, medianvärdet (svart linje), 25:e percentilen och minimivärdet av samtliga klimatberäkningar. Medelvärdet för referensperioden låg på cirka 195 dagar. Figuren visar att i ett framtida varmare klimat beräknas vegetationsperioderna bli längre.
4.2 Nederbörd 4.2.1 Nederbörd i dagens klimat För att sammanställa statistik för dagens klimat för Stockholms län har observationer för nederbörd hämtats från SMHIs areellt interpolerade databas PTHBV (Johansson, 2000, Johansson och Chen 2003; 2005). Databasen innehåller optimalt interpolerade observationer med en upplösning på 4×4 km och har data från och med år 1961. En analys av årsmedelnederbörden i Stockholms län för referensperioden 1961 – 1990 (30 år) ger att den var 612 mm/år. För perioden 1991-2008 (18 år) var årsmedelnederbörden 628 mm/år, det vill säga 2,6 % högre än i den föregående 30-årsperioden. 4.2.2 Medelnederbörd för år och säsong i ett framtida klimat Beräknad utveckling av årsmedelnederbörd och säsongsnederbörd för Stockholms län baserat på samtliga klimatscenarier i Tabell 3-1 visas i Figur 4-10 och Figur 4-11. Vinter definieras som december – februari (DJF), vår som mars – maj (MAM), sommar som juni – augusti (JJA) och höst som september – november (SON). Figur 4-10. Beräknad utveckling av årsmedelnederbörd i Stockholms län baserat på samtliga klimatscenarier i Tabell 3-1. Historiska observationer visas som staplar där positiv avvikelse från referensperiodens medelvärde visas som gröna staplar och negativ som gula staplar. Skuggningarna avser uppifrån och nedåt, maximivärdet, 75:e percentilen, medianvärdet (svart linje), 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Referensperiodens medelvärde var 612 mm/år. Figuren visar en gradvis ökning av årsmedelnederbörden under resten av innevarande sekel. 19
Page 1 and 2: Björn Stensen, Johan Andréasson,
Page 3: Författare: Uppdragsgivare: Rappor
Page 6 and 7: Framtidens översvämningsrisker i
Page 8 and 9: 4.5.3 Framtida förändring av mede
Page 10 and 11: 2 projektet och från Rossby Centre
Page 12 and 13: 4 3.4 Modeller för klimatberäknin
Page 14 and 15: 6 Figur 3-4. Jämförelse mellan r
Page 16 and 17: 8 Under flera år användes huvudsa
Page 18 and 19: 10 4 Resultat av klimatanalys 4.1 T
Page 20 and 21: 12 4.1.3 Maxtemp: Antal dagar med d
Page 22 and 23: 14 4.1.5 Nollgenomgångar över dyg
Page 24 and 25: 16 4.1.7 Antal graddagar med kylbeh
Page 28 and 29: 20 I analysen har beräknad total
Page 30 and 31: 22 4.2.4 Antal 3-dagarsperioder med
Page 32 and 33: 24 Figur 4-15. Figuren visar antal
Page 34 and 35: 26 4.2.7 Den mest extrema nederbör
Page 36 and 37: 28 5 1 3 4 Figur 4-19. Regionindeln
Page 38 and 39: 30 Vindstatistik för Sverige för
Page 40 and 41: 32 HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B S
Page 42 and 43: 34 4.5 Klimatpåverkade flöden 4.5
Page 44 and 45: 36 Figur 4-25. Den vänstra figuren
Page 46 and 47: 38 Figur 4-28. Procentuell föränd
Page 50 and 51: 42 I Figur 4-36 och Figur 4-37 visa
Page 54 and 55: 46 Figur 4-42. Förändring av loka
Page 56 and 57: 48 Figur 4-45. Beräknad framtida
Page 58 and 59: 50 Figur 4-47. Beräknad förändri
Page 60 and 61: 52 Figur 4-50. Beräknad förändri
Page 62 and 63: 54 4.7 Tjäle Texten inom detta avs
Page 64 and 65: 56 4.8 Klimatförändrade grundvatt
Page 66 and 67: 58 4.9 Havsvattenstånd 4.9.1 Det g
Page 68 and 69: 60 RH00 Rikets höjdsystem 1900 bas
Page 70 and 71: 62 Vattenstånd (cm) 825 800 775 75
Page 72 and 73: 64 Vattenstånd, landhöjning (cm)
Page 74 and 75: 66 Figur 4-61 Kommungränserna i St
Page 76 and 77:
68 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 78 and 79:
70 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 80 and 81:
72 4.10 Mälaren och projekt Slusse
Page 82 and 83:
74 havsytans nivå enligt Rikets h
Page 84 and 85:
76 1. Minska risken för översväm
Page 86 and 87:
78 Tabell 4-18. Förändring av dim
Page 88 and 89:
80 4.11.2 Relativ luftfuktighet och
Page 90 and 91:
82 4.11.4 Dagnummer för islossning
Page 92 and 93:
84 I samband med den ombyggnad av S
Page 94 and 95:
86 Olsson, J., Berggren, K., Olofss
Page 96 and 97:
88 7 Appendix A Resultatgrafer med
Page 98 and 99:
7.2 100-årsflödens framtida för
Page 100 and 101:
7.3 Framtida förändring av snöma
Page 102 and 103:
7.4 Framtida förändring av antal
Page 106:
Sveriges meteorologiska och hydrolo
show all

Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?