Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

22 4.2.4 Antal 3-dagarsperioder med nederbörd >10 mm/dygn Beräkningar av antal tillfällen då dygnsmedelnederbörden överstiger 10 mm under 3 på varandra följande dagar har utförts för samtliga klimatscenarier. Om till exempel dygnsmedelnederbörden överstiger 10 mm/dygn under 6 på varandra följande dagar motsvarar detta alltså 2 perioder i vår beräkning. Som en jämförelse har samma beräkning utförts för antal tillfällen då dygnsmedelnederbörden överstiger 5 mm under 3 på varandra följande dagar. Notera att det är dygnsmedelnederbörden för hela <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> som studerats och att en dygnsmedelnederbörd på 10 mm på en så pass stor yta visar på ett kraftigt regn över hela området. Resultaten för antal tillfällen då dygnsmedelnederbörden överstiger 10 mm under 3 på varandra följande dagar presenteras relativt referensperioden 1961-1990 och visas i Figur 4-13. Medelvärdet för referensperioden var cirka 1 händelse på 10 år, det vill säga detta är en händelse som inträffar extremt sällan. Observerade värden större än referensperiodens medelvärde visas som gröna staplar och lägre värden visas som gula staplar. Medianvärdet av samtliga klimatscenarier presenteras av den svarta linjen. De olika skuggningarna i figuren avser uppifrån och nedåt, maximalt antal tillfällen, 75:e percentilen av antal tillfällen, 25:e percentilen av antal tillfällen, samt det minimala antalet tillfällen av samtliga klimatberäkningar. På samma sätt som i Figur 4-13 visas i Figur 4-14 hur det ser ut om man tittar på antal tillfällen då dygnsmedelnederbörden överstiger 5 mm under 3 på varandra följande dagar. Medelvärdet för referensperioden är här cirka 2 händelser per år. Det går inte att se några tydliga trender ur denna figur. Möjligen att det blir en liten ökning mot slutet av seklet om medianlinjen studeras. Figur 4-13. Antal 3-dagarsperioder med dygnsmedelnederbörd >10 mm för samtliga studerade klimatscenarier relativt referensperioden 1961-1990. Historiska observationer visas som staplar där positiv avvikelse från referensperioden visas som gröna staplar och negativ som gula staplar. Medianvärdet av samtliga klimatscenarier presenteras av den svarta linjen. De olika skuggningarna i figuren avser uppifrån och nedåt, maximalt antal tillfällen, 75:e percentilen av antal tillfällen.
Figur 4-14. Antal 3-dagarsperioder med dygnsmedelnederbörd >5 mm för samtliga studerade klimatscenarier relativt referensperioden 1961-1990. Historiska observationer visas som staplar där positiv avvikelse från referensperioden visas som gröna staplar och negativ som gula staplar. Medianvärdet av samtliga klimatscenarier presenteras av den svarta linjen. De olika skuggningarna i figuren avser uppifrån och nedåt, maximalt antal tillfällen, 75:e percentilen av antal tillfällen, 25:e percentilen av antal tillfällen, samt det minimala antalet tillfällen av samtliga klimatberäkningar. Medelvärdet för referensperioden är cirka 2 händelser per år. Det går inte att se några tydliga trender ur denna figur. Möjligen att det blir en liten ökning mot slutet av seklet om medianlinjen studeras. 4.2.5 Antal torra dagar: nederbörd
Page 1 and 2: Björn Stensen, Johan Andréasson,
Page 3: Författare: Uppdragsgivare: Rappor
Page 6 and 7: Framtidens översvämningsrisker i
Page 8 and 9: 4.5.3 Framtida förändring av mede
Page 10 and 11: 2 projektet och från Rossby Centre
Page 12 and 13: 4 3.4 Modeller för klimatberäknin
Page 14 and 15: 6 Figur 3-4. Jämförelse mellan r
Page 16 and 17: 8 Under flera år användes huvudsa
Page 18 and 19: 10 4 Resultat av klimatanalys 4.1 T
Page 20 and 21: 12 4.1.3 Maxtemp: Antal dagar med d
Page 22 and 23: 14 4.1.5 Nollgenomgångar över dyg
Page 24 and 25: 16 4.1.7 Antal graddagar med kylbeh
Page 26 and 27: 18 4.1.9 Vegetationsperiodens läng
Page 28 and 29: 20 I analysen har beräknad total
Page 32 and 33: 24 Figur 4-15. Figuren visar antal
Page 34 and 35: 26 4.2.7 Den mest extrema nederbör
Page 36 and 37: 28 5 1 3 4 Figur 4-19. Regionindeln
Page 38 and 39: 30 Vindstatistik för Sverige för
Page 40 and 41: 32 HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B S
Page 42 and 43: 34 4.5 Klimatpåverkade flöden 4.5
Page 44 and 45: 36 Figur 4-25. Den vänstra figuren
Page 46 and 47: 38 Figur 4-28. Procentuell föränd
Page 50 and 51: 42 I Figur 4-36 och Figur 4-37 visa
Page 54 and 55: 46 Figur 4-42. Förändring av loka
Page 56 and 57: 48 Figur 4-45. Beräknad framtida
Page 58 and 59: 50 Figur 4-47. Beräknad förändri
Page 60 and 61: 52 Figur 4-50. Beräknad förändri
Page 62 and 63: 54 4.7 Tjäle Texten inom detta avs
Page 64 and 65: 56 4.8 Klimatförändrade grundvatt
Page 66 and 67: 58 4.9 Havsvattenstånd 4.9.1 Det g
Page 68 and 69: 60 RH00 Rikets höjdsystem 1900 bas
Page 70 and 71: 62 Vattenstånd (cm) 825 800 775 75
Page 72 and 73: 64 Vattenstånd, landhöjning (cm)
Page 74 and 75: 66 Figur 4-61 Kommungränserna i St
Page 76 and 77: 68 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 78 and 79: 70 Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5
Page 80 and 81:
72 4.10 Mälaren och projekt Slusse
Page 82 and 83:
74 havsytans nivå enligt Rikets h
Page 84 and 85:
76 1. Minska risken för översväm
Page 86 and 87:
78 Tabell 4-18. Förändring av dim
Page 88 and 89:
80 4.11.2 Relativ luftfuktighet och
Page 90 and 91:
82 4.11.4 Dagnummer för islossning
Page 92 and 93:
84 I samband med den ombyggnad av S
Page 94 and 95:
86 Olsson, J., Berggren, K., Olofss
Page 96 and 97:
88 7 Appendix A Resultatgrafer med
Page 98 and 99:
7.2 100-årsflödens framtida för
Page 100 and 101:
7.3 Framtida förändring av snöma
Page 102 and 103:
7.4 Framtida förändring av antal
Page 106:
Sveriges meteorologiska och hydrolo
show all

Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?