Regional klimatsammanställning — Stockholms län. - Länsstyrelserna

Resultaten från studien måste betraktas med stor försiktighet då syftet i första hand var att studera en
metod att skala ned nederbörd från klimatmodeller snarare än att presentera ett datamaterial för
Stockholm. I Figur 4-16 visas ett resultat från studien, figuren visar hur nederbördsintensiteten
kommer att öka för perioden 2071-2100 jämfört med referensperioden 1971-2000 för tre olika
klimatscenarier och olika varaktigheter (RCA3-ECHAM5-A1B, RCA3-ECHAM4-A2/B2). Resultaten
tyder på att de kortvarigaste nederbördshändelserna är de som kommer uppvisa störst ökning av
intensiteten.
Förändring (%)
35
30
25
20
15
10
5
0
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
-5
Varaktighet (min)
ECHAM4/A2 ECHAM4/B2 ECHAM5/A1B Medel
Figur 4-16. Förändring av nederbördsintensitet över Stockholm för perioden 2071-2100 jämfört med
1971-2000, från Olsson och Willén (2010).
Resultat från denna typ av studier har aldrig använts för effektmodellering av t.ex. avloppssystem
eftersom de fortfarande inte ger en pålitlig kontinuerlig tidsserie. Vid genomförda effektstudier har
istället en annan metodik använts som bygger på omskalning av historiska observationer. Metoden går
ut på att man omskalar observerade data i enlighet med klimatförändringssignalen och den kallas ofta
för Delta Change (DC) (t.ex. Hay m.fl., 2000).
DC-metoden har använts vid en studie av framtida belastning av Stockholms huvudavloppssystem
Olsson m. fl. (2010). Där omskalades en av Stockholm Vatten AB tillhandahållen nederbördsserie för
centrala Stockholm enligt några framtida klimatscenarier som sträcker sig fram till slutet på seklet.
Nederbördsserien omskalades med en version av DC som beskrivits av Olsson m.fl. (2009).
Simuleringar gjordes dels för en kontinuerlig 1-årsperiod, dels för de cirka 200 tillfällena med störst
inflöde till Henriksdals reningsverk. Tre aspekter studerades: (1) flödesbelastning till Henriksdals
reningsverk, (2) bräddad volym till Mälaren och Saltsjön och (3) risk för översvämning i utvalda
punkter. För samtliga studerade aspekter erhölls en ökning med cirka 10-30%, ibland något mindre,
ibland något mer.
Någon tydlig trend mot kraftigare ökningar mot slutet av seklet kunde inte ses vilket förklaras dels av
ökad avdunstning. De studerade projektionerna gav i allmänhet ett likartat resultat.
25