Biståndets resultat - Sida

1
Under 2007 påbörjade regeringen ett långsiktigt arbete med att förbättra styr-
ningen och resultatredovisningen inom det svenska utvecklingssamarbetet.
Kravet på resultat är inte bara ett svenskt krav utan grundas i internationella
överenskommelser.
Flera förändringar har genomförts, i linje med Parisdeklara tionen och Accra
Agenda for Action (AAA) för ett effektivt bistånd. Utvecklings samarbetet har
inriktats geografiskt och tematiskt på de länder och områden där svenska insat-
ser bedöms kunna göra så stor nytta som möjligt. Vidare har ett omfattande
arbete genomförts för att förbättra de metoder och biståndsformer som
används för att bedriva utvecklingssamarbetet och följa upp dess resultat.
Det nya biståndet har tre tydliga kännetecken. För det första är Sverige en
aktiv biståndsgivare och samarbetspartner med en tydlig normativ agenda
baserad på det rättighetsperspektiv och fattiga männi skors perspektiv på
utveckling som ska genomsyra alla insatser. För det andra är Sveriges bistånd
bara en delmängd av världens samlade bistånd. Sverige är därför aktiv i det
internationella arbetet för effektivisering och samordning av biståndet. För det
tredje har regeringen genom ett ökat land-, sektor- och resultatfokus valt att
inrikta sig på områden där Sverige har komparativa fördelar och där resultat
bedöms kunna uppnås.
De senaste tre åren har regeringen bedrivit ett systematiskt arbete för att
förbättra styrningen och resultatredovisningen inom det svenska utvecklingssamarbetet.
Med samarbetslandets mål och resultatramverk som utgångspunkt
har kraven på uppföljning och resultatredovisning skärpts. Resultatarbetet är
fortsatt centralt för att vi ska kunna göra rätt prioritering, till rätt kostnad och
fatta så informationsbaserade beslut som möjligt.
För såväl befolkningen i samarbetsländerna som för den svenska allmänheten
är det angeläget att veta att biståndet gör nytta och används på bästa sätt. En
tydlig och transparent redovisning av biståndets resultat och av hur biståndet
konkret bidrar till fattigdomsminskning är centralt för att över tiden säkerställa
lärande inom såväl den svenska biståndsförvaltningen och inom samarbetsländernas
förvaltningar som i den samordning som sker med inter nationella
givare. En viktig del i detta arbete är att förbättra resultatredovisningen till
riksdagen och allmänheten. År 2009 lämnade regeringen, för första gången
någonsin, en samlad redovisning av biståndets resultat.
Som regeringen påpekade i förra årets skrivelse är det dock inte ändamålsenligt
att lämna en heltäckande redovisning av verksamheten varje år. För att
fördjupa resultatredovisningen kommer regeringen därför att välja ut någon
eller några delar av verksamheten. I år har regeringen därför valt att lämna en
resultat skrivelse som fokuserar på resultat av biståndet på miljö- och klimat-
området som är en av regeringens tre tematiska prioriteringar. De andra två är
demokrati och mänskliga rättigheter samt jämställdhet och kvinnors roll i utveck -
ling. De tematiska prioriteringarna har valts för att regeringen anser att de är
särskilt viktiga för fattigdomsbekämpning och att Sverige bedöms ha ett tydligt
mervärde och stora möjligheter att kunna påverka utvecklingen i rätt riktning.
Genom att fortsätta arbetet med att sätta tydligare mål, skapa system och
rutiner för att följa upp biståndsinsatser på olika nivåer skapas förutsättningar
för att successivt förbättra resultatredovisningen. Därmed förbättras också
möjligheterna för regeringen och riksdagen att fatta informerade beslut.
10 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT