Biståndets resultat - Sida

2
2.2.2 Multilateralt utvecklingssamarbete
På grund av miljöfrågornas gränsöverskridande natur finansieras en stor del av
såväl svenska som internationella insatser genom multilaterala kanaler (diagram
2.4).
Av Sveriges samlade miljö- och klimatbistånd (insatser med miljö och klimat
som huvudsyfte) 2008 betalades cirka 40 procent ut via multilaterala kanaler.
Strategin för multilateralt utvecklingssamarbete gäller för allt svenskt samarbete
med multilaterala utvecklingsorganisationer, inklusive de organisationer
på miljö- och klimatområdet som finansieras via biståndsanslaget. Mot bakgrund
av den stora delen av Sveriges bilaterala miljöbistånd som utbetalas via
multilaterala kanaler är det särskilt viktigt att olika svenska aktörer arbetar
konsekvent och strategiskt för att regeringens politik och prioriteringar ska få
genomslag.
Enligt strategin för multilateralt utvecklingssamarbete ska Sverige agera
pro-aktivt och utnyttja ett brett register för styrning av multilaterala organisationer.
Sverige ska basera bidragens storlek och finansieringsform på en bedömning
av respektive organisations effektivitet och relevans. Bedömningen är ett
vägledande instrument och beslut om stöd tar även hänsyn till behov, fördelning
mellan givare etc. Stöd ska helst ges utan öronmärkning, t.ex. till en organisations
centrala budget. I linje med detta ska tematisk finansiering genom
vertikala fonder (fonder för ett särskilt ämnesområde) alltid motiveras särskilt.
För dessa fonder bör extra tonvikt läggas på att harmonisera verksamheten med
andra utvecklingsinsatser på landnivå.
Den gradvisa framväxten av miljökonventioner och därtill relaterade fonder
och mekanismer har lett till en splittrad arkitektur på miljöområdet. Till detta
ska läggas de senaste årens behov av att visa handlingskraft i klimatfrågan vilket
har lett till att en mängd nya fonder och mekanismer har skapats. Samtidigt
finns en god potential att verka för samordning mellan givare eftersom miljöbiståndet
fortfarande är under framväxt. I dessa sammanhang har multistrategins
principer satts på konkret prov men visat sig viktiga för ett sammanhållet
och målinriktat svenskt agerande med syfte att säkra ett effektivt bistånd.
Fördelning av stöd till multilaterala kanaler inom regeringens klimatsatsning
utgör ett tydligt exempel på hur principerna ovan tillämpas i verkligheten.
Exempelvis gavs ett bidrag till Världsbankens fönster för förmånliga lån, International
Development Association (IDA) som ett extra stöd till insatser för
klimatanpassning. Detta efter att ett nytt ramverk för bankens klimatarbete
slagits fast och utifrån en generellt positiv bedömning av IDA:s relevans och
effektivitet. Bidraget gavs utan öronmärkning, det kunde alltså direkt programmeras
som del av IDA:s sedvanliga utvecklingsfinansiering. Inom ramen för
klimatsatsningen valde regeringen också att bidra till Clean Technology Fund
(CTF), en delfond under de nybildade Climate Investment Funds (CIF). Visserligen
innebar detta ett nytt stöd till en vertikal fond (fond för ett särskilt ämnesområde)
men CTF bedömdes fylla en tydlig lucka inom klimatfinansiering och
därmed ha ett potentiellt stort mervärde (se avsnitt 2.5.5). Regeringen har dock
avstått från finansiering av övriga delar av CIF eftersom mervärdet av dessa nya
fonder i förhållande till befintliga kanaler inte bedömts som tillräckligt stort.
32 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT