Biståndets resultat - Sida

2
bidrag lyckats åstadkomma en genomgripande förvandling och multidimensio-
nell fattigdomsreduktion av hela samhällen. Säker tillgång till vatten även under
flerårig torka och starkare social sammanhållning har både mångdubblat lantbruksavkastningen
och fått flickor att gå i skolan istället för att bära vatten.
Insatsen har också förändrat Rajasthans och Indiens politik i dessa frågor,
exempelvis har bybornas självbestämmande över lokala naturresurser stärkts.
Utvecklingssamarbetet via Sida till multilaterala organisationer avseende
miljö och klimat har dubblerats i jämförelse med 2008. Denna typ av stöd
kombineras ofta med en aktiv dialog. Dialogen har exempelvis bidragit till att
Världsbankens stöd till förnybar energi ökat de senaste åren och att ekosanitetslösningar
har kommersialiserats och blivit tillgängliga för fler människor i
Sveriges samarbetsländer.
Det är svårt att göra en sammanfattad redovisning av resultat för det multilaterala
stödet, t.ex. per organisation eller sektor, eftersom det handlar om ett
stort antal aktörer med olika mandat. Organisationerna har också mycket
varierande sätt att redovisa resultat. I flera fall finns det brister när det gäller
systematiken i resultatredovisningen hos respektive organisation. Stärkt resultatstyrning
och resultatredovisning är en genomgående viktig fråga i Sveriges
dialog med de multilaterala utvecklingsorganisationerna. Syftet är såväl att
stärka effektiviteten hos de multilaterala organisationerna som att få en tydlig
redovisning av resultaten av organisationernas verksamhet. Dessa frågor tas
upp löpande med alla multilaterala organisationer och är centrala svenska krav
i påfyllnadsförhandlingar. Resultatorienteringen förbättras nu generellt i organisationerna
men i de flesta fall gäller dessa för programmeringsperioder som
ännu inte är avslutade.
En generell slutsats är att multilaterala organisationer är särskilt viktiga på
miljö- och klimatområdet på grund av frågornas gränsöverskridande karaktär.
Antalet multilaterala organisationer och fonder med uttalat miljösyfte har ökat,
liksom de större utvecklingsorganisationernas insatser på miljö- och klimatområdet.
Sverige har drivit och fått igenom tydliga krav på effektivisering och
fokusering av verksamheten i de olika organisationerna vilket bidragit till att
förbättra deras förutsättningar för att åstadkomma resultat.
Nedan följer ett antal lärdomar både vad gäller det svenska bilaterala och
multi laterala biståndet inom miljö och klimat som särskilt förtjänar att lyftas
fram.
• I utvecklingsländer är det ofta politiskt svårt att förebygga framtida miljöproblem
genom att avstå från kortsiktiga vinster i närtid. Historiskt sett har
miljö och klimatfrågor inte fått genomslag i nationella strategier för fattigdoms
minskning men detta har stadigt förbättrats. Ett samarbetslands
uttalade politiska prioritering inom miljö- och klimatområdet omsätts dock
inte alltid i lagar, planer och budgetallokeringar. Sverige ska även fortsatt ha
miljö- och klimatfrågor som en utgångspunkt för dialog och utvecklingssamarbete
såväl bilateralt som multilateralt.
• Integrering av miljöfrågor i samtliga sektorer skapar bättre förutsättningar
att åtgärda underliggande drivkrafter som leder till att miljöproblem uppstår.
Strategiskt påverkansarbete och politisk dialog på hög nivå kan underlätta
tvärsektoriell integrering av miljöfrågorna. Sverige avser att intensifiera
arbetet med att integrera miljöfrågorna i samtliga sektorer.
66 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT