Biståndets resultat - Sida

2
mötet, att presentera de senaste EU-ståndpunkterna samt att söka partner-
ländernas synpunkter på viktiga områden.
Ett huvudsyfte med det svenska GDN-ordförandeskapet var att uppmuntra
EU-kolleger i tredjeland att träffas, utbyta politisk insikt om landets situation
samt främja en aktiv EU-påverkan på inflytelserika aktörer. Vidare drev Sverige
att GDN-insatser i högre grad ska vara efterfrågade av berörda EU-experter
samt effektiva i fråga om resursanvändning och tidsplanering.
De rapporter som inkom från ambassaderna hjälpte till att kartlägga viktiga
strategiska tillvägagångssätt, både i fråga om politisk dialog och uppsökande
arbete. Enligt rapporterna bidrog EU-mobiliseringen till att en samordnad
EU-syn spreds till tredjeland inför klimattoppmötet i Köpenhamn. Att samla
erfarenheter och dela information om partnerländernas ståndpunkter i
klimat förhandlingarna har förbättrat potentialen för ett enat och strategiskt
EU-arbete.
2.2.4 kommissionen om klimatförändringar och utveckling
Den av regeringen initierade internationella Kommissionen om Klimatföränd-
ring och Utveckling leddes av biståndsminister Gunilla Carlsson och bestod av
13 medlemmar från olika världsdelar med olika expertbakgrund. Dess syfte var
att fästa världens uppmärksamhet på sambandet mellan klimatförändringarna
och utvecklingen i fattiga länder och hur klimatanpassning och risk ska integreras
i utvecklingssamarbetet.
Kommissionens slutrapport »Closing the gaps« lanserades vid FN i New York
i maj 2009. Rapporten presenterades även vid Rådet för yttre förbindelser i
Bryssel och vid ett flertal nationella och internationella möten, bl.a. vid svenska
ambassaden i Washington. Rapporten är främst inriktad på anpassning till
klimatförändringens effekter och kopplingen till åtgärder för att minska risker
förknippade med naturkatastrofer. I rapporten framhålls vikten av att anpassning
till klimatförändringarna sker med beaktande av den lokala nivåns betydelse
och den mänskliga dimensionen av anpassningsfrågan. Rapporten understryker
att utvecklingssamarbetet bör användas katalytiskt för att generera
andra typer av finansiering för anpassning. Styrning och samordning bör ske
genom att existerande institutioner och mekanismer stärks.
Kommissionen genomförde studieresor till Kambodja, Mali och Bolivia.
Dessa besök hade en central inverkan på rapportens utformning och huvudbudskap.
Kommissionen återvände under 2009 till Kambodja och Mali för att
redovisa resultat och föra dialog med centrala aktörer i dessa länder, bl.a. om
befolkningens och de lokala institutionernas roll i klimatanpassningsarbetet.
Kommissionens rapport har bidragit till arbetet att synliggöra och öka förståelsen
om klimatförändringar och utveckling, klimatanpassning och dess
koppling till katastrofriskreducering, både inom och utanför Sverige. Rapporten
var ett viktigt inspel till den gemensamma promemoria om klimatförändringen
och utveckling som Sverige under ordförandeskapet i EU tog fram tillsammans
med Europeiska kommissionen. Under ordförandeskapet antog EU:s
biståndsministrar rådsslutsatser om klimat och utveckling baserat på denna
promemoria.
Vid lanseringen i New York meddelade FN:s generalsekreterare att han hade
34 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT