Biståndets resultat - Sida

2
I låginkomstländerna är varje person relativt sett mer beroende av landets
naturresurser än av annat kapital. En god förvaltning av miljön och naturresur-
ser är en förutsättning för att minska fattigdomen i dessa länder.
I flera av de länder där Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete har
miljö- och klimatfrågorna stärkts i nationella planer och strategier för fattig-
doms minskning. Genomförandet av dessa planer försvåras däremot ofta av att
miljöfrågorna är lågprioriterade i ländernas statsbudgetar.
Millennieutvecklingsmålet, »Skapa en miljömässigt hållbar utveckling i världen«
och därtill hörande indikatorer på miljöområdet inkluderar endast en begränsad
del av de fattigdomsrelevanta miljö- och klimatfrågorna. Samtliga millennieutvecklingsmål
har starka och tydliga kopplingar till miljö- och klimat faktorer.
Så gott som all mänsklig verksamhet påverkar och påverkas av miljö och klimat-
faktorer varför en integrering av dessa perspektiv är nödvändig. Samtidigt
påverkar vissa samhällsområden, t.ex. energiförsörjning, miljön och klimatet
i större utsträckning medan andra områden, t.ex. vattentillgång och vattenkvalitet,
påverkas kraftigare av förändringar i miljön och klimatet.
Generellt sett är människor i fattigdom mer direkt beroende av vad naturen
erbjuder och även mer utsatta för förändringar i väder och klimat. Klimatförändringens
effekter på människor i fattigdom kommer tidigast och tydligast
visa sig i förändrad vattentillgång. Mänsklighetens levnads- och produktionsmönster
är noga anpassat till den historiska miljö- och klimatsituationen. Trygg
tillgång till vatten av god kvalitet är grundläggande för mänsklig hälsa och produktion.
De intensivt brukade ekosystemen inom jordbruket försörjer mänskligheten
med livsmedel och skapar arbetstillfällen för en stor andel människor i
fattigdom samtidigt som det nyttjar och är beroende av cirka 70 procent av
färskvattenresurserna. De mer extensivt brukade ekosystemen i skogar och kustzoner
fungerar ofta som ett försörjningsmässigt skyddsnät för människor i fattigdom,
som en buffert vid naturkatastrofer som stormar och översvämningar
och som en reservoar för biologisk mångfald.
Kvaliteten på vattenresurser och tillgången till grundläggande sanitet är också
avgörande för hälsa och utveckling. I många länder släpps avlopp från industri
och hushåll orenat ut i vattendrag. 2,6 miljarder människor saknar tillgång till
grundläggande sanitet, vilket förorenar floder och grundvatten och bidrar till
spridningen av vattenrelaterade sjukdomar som dagligen orsakar 4 900 barns
död. Miljösituationen och klimatförändringen utgör stora hot mot människors
hälsa och försörjning. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att
24 procent av alla sjukdomsfall i världen och 25 procent av alla dödsfall i utvecklingsländer
orsakas av miljöfaktorer som är relativt enkla att åtgärda. Möjligheterna
att försörja den miljard människor som idag lider av hunger och en
växande framtida befolkning med livsmedel riskerar att försämras.
Millennieutvecklingsmålet att halvera andelen av befolkningen som saknar
tillgång till säkert dricksvatten förväntas inte uppnås i merparten av Sveriges
samarbetsländer, framförallt inte i Afrika och Sydasien. Utvecklingen mot
målet att halvera andelen av befolkningen som saknar tillgång till toaletter
kommer troligtvis inte heller att nås i något av Sveriges samarbetsländer.
En växande andel av användning och produktion av kemikalier sker i länder
med bristande kemikaliekontroll. Olämplig hantering av kemikalier leder ofta
till allvarliga hälso- och miljöproblem vilka drabbar människor i fattigdom
24 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT