Biståndets resultat - Sida

1
ningen är målen i strategierna ofta allmänt formulerade, till exempel att
»stärka respekten för mänskliga rättigheter« eller att »främja demokrati«.
Det återstår mycket arbete tills vi har ett resultatorienterat bistånd på alla
nivåer och tills vi har etablerat ett arbetssätt som möjliggör systematiska
bedömningar av resultatet av den verksamhet Sverige stödjer. Regeringen behöver
fortsätta arbetet med att förbättra styrningen av utvecklingssamarbetet
genom realistiska och tydliga mål och Sida behöver snarast implementera systemet
för insatsuppföljning som är under utveckling.
1.2 aTT Följa upp ReSulTaT InoM BISTånDeT
Samarbetsländernas engagemang utgör den viktigaste drivkraften för utveckling.
Sverige kan bidra till de reformprogram och projekt som samarbetsländerna
driver. Ofta ger andra givare stöd till samma insatser som Sverige. Det
innebär att det inte är möjligt att redovisa resultat kopplade till just det svenska
utvecklingssamarbetet. Istället gäller det att följa upp och utvärdera programmen
eller projekten i sin helhet. Frågor man bör ställa sig är: Fortskrider verksamheten
som Sverige stödjer enligt förväntan och uppnås de förväntade effekterna
på kort och lång sikt? Om så inte är fallet, vad beror det på och vad bör samarbetsparten
och Sverige (eller givarna) göra åt saken?
Liksom i förra årets skrivelse om biståndets resultat är ambitionen i denna
skrivelse att så långt som möjligt redogöra för effekterna av den verksamhet
som Sverige stödjer. Att Sverige stödjer utarbetandet av en ny lagstiftning på
miljöområdet i ett samarbetsland (prestation) är givetvis viktigt men insatsen
förlorar i värde om lagstiftningen inte genomförs och efterlevs och i förlängningen
leder till förbättrad miljö (förväntad effekt). De svårigheter som finns
när det gäller analysen av de långsiktiga effekterna gör dock att det ofta är prestationer
samt de kortsiktiga effekterna som redovisas även i årets skrivelse.
Att analysera de långsiktiga effekterna av verksamhet som får stöd genom det
svenska utvecklingssamarbetet är svårt av flera anledningar. Utvecklingen
inom ett visst område påverkas av en mängd faktorer. Varken i sin egenskap av
politiskt förändringsinstrument eller kapitalflöde kan biståndet isoleras från
andra drivkrafter för utveckling. Det medför att biståndets resultat på aggregerad
makronivå per definition alltid kommer att vara svårt att belägga. I många
fall är det inte möjligt att fastställa orsakssambanden mellan en viss verksamhet
och en förändring.
Möjligheterna att följa upp både kortsiktiga och långsiktiga effekter skiljer
sig också åt mellan olika typer av insatser. I vissa fall kan resurskrävande deltagandestudier
eller djupintervjuer krävas för att det ska vara möjligt att säga
något om eventuella effekter av stödet.
I många av Sveriges samarbetsländer är förutsättningarna att redogöra för
effekter svåra på grund av bristande kapacitet, undermålig statistik m.m.
Det faktum att det är svårt att följa upp effekter leder dock inte till slutsatsen
att Sverige enbart bör koncentrera sitt stöd till områden där det är relativt
enkelt att följa upp effekterna. Istället bör vi vara tydliga med vilka mål som
definieras för den verksamhet vi väljer att stödja och hur vi ska följa upp resultat.
Det är samarbetspartnerns uppgift att formulera målen samt svara för att de
16 REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT