Alternativ till Bodströmsamhället - Timbro

ALTERNATIV TILL BODSTRÖMSAMHÄLLET, RAPPORT, TIMBRO 2008
kar, vilka åklagaren Britt-Louise Viklund överlämnade till Antipiratbyrån och IFPI för att dessa
skulle granska dem. Dessa hävdade då att mannen egentligen hade tillgängliggjort 23 000
musikfiler och 30 filmfiler. Beslutet att till privata organisationer överlämna hela hårddiskar
med all den privata information som kan finnas där, har JO-anmälts. Viklund krävde dagsböter
samt villkorlig dom för mannen, vilket skulle kunna sätta ett prejudikat som möjliggör för
åklagare och polis att begära ut abonnentuppgifter från operatörerna i åtminstone vissa fall av
fildelning.
Försvaret tog hjälp av en kriminaltekniker som tidigare arbetat hos Säpo. Han lyckades misstänkliggöra
bevisningen så grundläggande att åklagaren lade ned åtalet om de 23 000 musikfilerna.
IFPI valde då att driva fallet vidare på egen hand och hela rättegången måste tas om. I
skrivande stund (jan 2008) är fallet alltså inte avgjort och vi vet inte om någon ändring av praxis
att utdöma dagsböter för fildelning kan uppkomma här.
Upphovsrättsindustrin övervakar konstant nätsurfarnas beteende på nätet. De har stora verksamheter
som går ut på att samla in IP-adresser som de anser används för fildelning som utgör
upphovsrättsintrång. För detta måste de ansöka hos Datainspektionen om tillstånd, vilket de
också gör – och får. Hur de sedan kan behandla de insamlade uppgifterna är en annan sak. De
vill givetvis kunna knyta IP-adressen till en viss person, eller i varje fall abonnent. Endast operatören
kan göra det. Kanske. Hittills har ju operatören i princip inte fått lagra sådana uppgifter.
Det har betraktats som otillåten övervakning av de egna kundernas kommunikation. Dock
finns undantag i lagen för fakturerings- och kundtjänständamål samt för att garantera säkerheten
i det egna nätet. Så de flesta operatörerna har lagrat sådana uppgifter, men tiden för lagring
har varierat om det ens funnits någon policy för detta. Nu ändras lagringsförbudet till ett lagringstvång,
d v s det som föreslagits i den tidigare beskrivna Gudrun Antemars Trafikuppgiftsutredningen,
kanske med vissa ändringar förstås.
Man kan här påminna om det s k IPRED2-direktivet som är under framförhandling i EU, vars
tanke är att få alla EU-länder att se lika hårt på intrång i upphovsrätt och tillämpa vissa straffsatser
för sådana brott. Av lagtekniska skäl är detta fördröjt, trots att det har Beatrice Asks fulla
stöd i EU. 21 Detta framgår av hennes svar på riksdagsledamoten Karl Sigfrids (m) fråga. 22 Om
straffsatser skulle komma att ändras uppåt i Sverige, kan det givetvis få följden att övervakning
och avlyssning av Internettrafik kan komma att få tillgripas enklare och att en än större
del av svenska folket riskerar att få sin rätt till förtrolig kommunikation kränkt.
IP-nummer kan dock användas på andra sätt mot piraterna än att lagföra dem i brottmål som
ovan, och det är här nya initiativ tillkommit.
33