Alternativ till Bodströmsamhället - Timbro

ALTERNATIV TILL BODSTRÖMSAMHÄLLET, RAPPORT, TIMBRO 2008
Lagrådet gick så långt i sin lagrådsremiss om förslaget till lag om hemlig rumsavlyssning att
man ansåg att den inte skulle uppfylla Europakonventionens krav. Förslaget gav nämligen inte
någon som helst rätt till den enskilde att i efterhand, när buggningen redan var utförd, få reda
på att ett hemligt tvångsmedel hade använts mot honom. Han kunde därför inte klaga och
rättssäkerhetskravet var inte uppfyllt.
Europakonventionen sätter den allmänna ramen (och har givetvis tolkats av Europadomstolen
så att den blivit mer specifik). Men den svenska grundlagen ger mer detaljer.
Regeringsformen 2 kap:
6§ Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i
annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse
och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Lag (1976:871).
Detta skydd är givetvis inte heller absolut. Men man får inte hur som helst ändra på skyddet. I
11 § redogörs för hur begränsning av skyddet:
får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen
såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös,
kulturell eller annan sådan åskådning.
Om regeringen trots allt lägger fram ett lagförslag som skall utöka exempelvis möjligheterna
till avlyssning räcker det med att 10 riksdagsledamöter begär bordläggning för att beslutet
måste skjutas fram i 12 månader. Riksdagen kan i alla fall rösta igenom förslaget direkt, men då
krävs att minst 5/6 av ledamöterna röstar för, alltså 291 ledamöter av 349.
Minoritetsbordläggningar skedde av de lagförslag som Thomas Bodström presenterade våren
2006 om hemlig rumsavlyssning (buggning) samt preventiv tvångsmedelsanvändning mot
icke brottsmisstänkta personer. Man lyssnade på Lagrådets åsikt att förslagen inte var förenliga
med Europakonventionen. Detta rättades till genom att alliansregeringen hösten 2007 kompletterade
lagförslaget med plikt att informera personer om att de har utsatts för hemliga
tvångsmedel.
Dessutom inrättade man Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, till vilken folk kan vända
sig för att få reda på om de blivit utsatta för olaglig användning av hemliga tvångsmedel.
Nämnden existerar sedan 1 januari 2008. Till ordförande har Beatrice Ask utsett Anders
Eriksson, f d chef för Säkerhetspolisen och författare till den omstridda SOU 2005:38. Inom
nämnden finns Registerkontrolldelegationen som skall pröva vilka sekretessbelagda uppgifter
ur olika polisregister som kan lämnas ut till myndigheter och arbetsgivare när en person
56