Alternativ till Bodströmsamhället - Timbro

ALTERNATIV TILL BODSTRÖMSAMHÄLLET, RAPPORT, TIMBRO 2008
Det behöver knappast påpekas att IP-nummer inte kan anses vara rena kataloguppgifter som är
tillgängliga för var och en. Snarare är det så att IP-nummer kan användas för omfattande kartläggningar
av individers nyttjande av elektronisk kommunikation på ett helt annat sätt än traditionella
telefonnummer. Att sådana uppgifter som torde vara av stort skyddsvärde ur en integritetsaspekt
mer eller mindre godtyckligt skall utlämnas till polis och åklagare även om ingen förundersökning
eller misstanke föreligger ter sig olämpligt. Att en effektivisering som medför att själva
utlämnandet sker mer eller mindre automatiserat talar ännu starkare för denna PTS uppfatt-
ning. 25
PTS har tidigare gjort ett uttalande som skulle kunna indikera att IP-nummer är att betrakta
som abonnentuppgift. Det tar PTS tillbaka i detta remissvar och ber departementet notera att
deras uppfattning nu är att IP-nummer tillhör den kategori data som endast kan bli åtkomlig
genom tvångsmedlet ”hemlig teleövervakning”, vilket alltså skulle göra det mycket svårare än
i dag. Det tycks av remissvaret som om PTS anser att det är godtyckligt åt vilket håll åtkomsten
sker, d v s om man utgår från ett IP-nummer och vill ha ut abonnenten bakom eller tvärtom.
I sitt remissvar på SOU 2005:38 ville Skatteverket ha tillgång till IP-nummer för ”underrättelseverksamhet”,
inte bara för brottsutredningar. Man ville spana och upptäcka, förebygga och
förhindra skattebrott. Övervaka nätet aktivt och samla in IP-nummer för att därefter sitta och
slå i katalogen utan att brottsmisstanke alls fanns. De är på gränsen att bli bönhörda: I direktivet
från den 20 december 2007 säger regeringen angående IP-nummer och abonnentuppgifter
att ”det finns ett operativt behov av att kunna inhämta vissa uppgifter om telemeddelanden
även inom ramen för polisens och tullens underrättelseverksamhet”. Hur detta skall regleras
ingår i uppdraget för kommittén.
39