Den nya avfallsplanen - Göteborg

Farligt avfall Totalt (ton) Per person (kg) Per hushåll
(kg)
2008 3 311 3,7 7,8
2007 3 272 3,7 7,8
2006 3 012 3,4 7,3
2005 2 854 3,2 7,0
2004 2 887 3,3 7,1
Tab. 6. Insamlat farligt avfall (exklusive elavfall) i Göteborgsregionen 2004-2008.
Fastighetsnära insamling av farligt avfall från flerbostadshus finns i vissa av kommunerna.
Det sker till exempel genom hämtning av avfallet direkt från lägenhet eller i ett skåp för
farligt avfall. Några av kommunerna har också FA-bilar, som står uppställda under en i
förväg annonserad tid och plats, dit allmänheten kan lämna farligt avfall och elavfall.
Insamling av elavfall sker vanligtvis i ett grovsoprum där det finns en särskild häck, där
avfallet kan läggas.
Fastighetsnära insamling av farligt avfall från villahushåll sker i Kungsbacka, Lilla Edet och
Tjörn med röd box/miljöbox eller miljöstation på återvinningscentral. Boxen är ett litet kärl
för förvaring och insamling av farligt avfall. Kommunen tillhandahåller boxen och ser till att
den blir hämtad.
1.3.4. Matavfall
År 2008 samlade 6 kommuner in matavfall separat, med möjlighet för 328 000 hushåll att
lämna källsorterat matavfall. Ytterligare kommuner planerar för eller genomför försök med
matavfallsinsamling. I de flesta av kommunerna erbjuds insamling av matavfall från
restauranger, storkök och livsmedelshandel med separata fordon eller flerfacksbilar.
Under senare år har också avfallskvarnar börjat etableras i restaurang- och storkök, där
avfallet mals och förvaras i en sluten tank innan hämtning sker med slamsugningsbil.
De flesta kommuner som infört matavfallshämtning använder det så kallade ventilerade
systemet, där avfallet förvaras i en 7-liters papperspåse av våtstarkt material. Papperspåsen
fyller en positiv funktion i samband med kompostering, och har också visat sig vara av
pedagogisk betydelse – renheten på det källsorterade materialet är högre.
Matavfallshämtning är fortfarande under utbyggnad i regionen, och flera av de försök som
genomförs tar sikte på att vi i framtiden borde röta materialet för att framställa biogas, som
är användbart t.ex. som förnybart fordonsbränsle.
Under senare år har matens betydelse för klimateffekten börjat uppmärksammas.
Klimateffekten av att minska matavfallet är större än om man omhändertar matavfallet och
rötar det till biogas. Enligt beräkningar från Avfall Sverige bedöms hushållen svara för det
enskilt största flödet av svinn av livsmedel. Mer svinn uppstår i hushållen än i restauranger
och storkök. De uppgifterna som finns tillgängliga om mängden svinn i livsmedelskedjan är
osäkra, men uppskattades år 2006 uppgå till 1 miljon ton i landet. 3 Allt svinn kan inte
3 Rapport 5885 Åtgärder för minskat svinn i livsmedelskedjan. SNV, 2008.
ISBN 978-91-620-5885-2.pdf
9