Den nya avfallsplanen - Göteborg

Hur uppföljningen av planens mål ska gå till är till stor del utarbetat, men kommer att behöva
finslipas i samband med den första uppföljningen. För några mål återstår arbete med att
utveckla metoder för uppföljning.
De flesta mål är kvantitativt mätbara. Några mål kommer att följas upp med kvalitativa metoder,
och några genom en kombination. Några av målen är sammansatta mål, det vill säga de är
beroende av att flera olika faktorer bedöms och värderas tillsammans.
Målen för Robust avfallshantering är generellt bredare än övriga mål, och är också det område
där behovet av vidareutveckling av uppföljningsmetoder är störst.
Planen skiljer på vad som är mål och vad som är medel för att nå målen. Medlen kan ses som
verktyg i en verktygslåda. I lådan återfinns verktyg som ekonomisk styrning, lagar och regler,
utformning av tjänsteutbud, upphandling av insamling och behandling av avfall, påverkan
genom kommunikation och organisatorisk anpassning (regional samverkan). Ytterligare ett
viktigt verktyg är samverkan, till exempel med handel och näringsliv för att t ex arbeta
förebyggande och påverka avfallssammansättning. Verktygen återkommer i de förslag på
åtgärder som är listade i planen, och som kommer att prioriteras och definieras närmare i
arbetet med handlingsplaner. En handlingsplan för hur regionen ska arbeta för att nå målen tas
fram när planen är antagen.
Detta kapitel är upplagt med en beskrivning av förutsättningar och utmaningar för varje
övergripande mål, följt av de detaljerade målen. Därefter anges hur uppföljningen av respektive
mål ska gå till och slutligen lämnas exempel på åtgärder för måluppfyllelse.
6.1 Tryggt för människa och miljö
Utgångspunkten för detta övergripande mål har varit den så kallade avfallshierarkin, från EU:s
ramdirektiv för avfall.
6.1.1 Avfallsminimering och återanvändning
Mängden hushållsavfall har ökat med 21 % från år 200o till 2007 för att under
konjunkturavmattningen 2008 minska med ca 1,7 % från 2007 års nivå. Scenarier som har
gjorts för Göteborg fram till år 2050 pekar på att mängderna kommer att öka dramatiskt
framöver, om ingenting görs. Mängden hushållsavfall som genereras är kopplat till den
ekonomiska tillväxten. Vid en konjunkturuppgång ökar avfallsmängderna per capita, vid en
nedgång minskar de.
Avfallets miljöpåverkan är beroende av såväl mängder som egenskaper. Det är således både
mängd och farlighet som behöver fokuseras. I EU:s ramdirektiv för avfall finns krav på
medlemsstaterna att ta fram nationella program med mål och åtgärder för att bryta sambandet
mellan ekonomisk tillväxt och den miljöpåverkan som hänger samman med generering av avfall,
senast 2014. Direktivet ställer också krav på att medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder
för att främja återanvändning av produkter och förberedelse för återanvändning.
Den största miljövinsten i avfallshanteringssystemet är när avfall inte uppkommer, och därför är
det angeläget att ha ett mål att avfallsmängden per person ska minska. Som ett exempel på vilka
miljöeffekter förebyggande av avfall har kan nämnas att det är 10 ggr effektivare att förebygga
matavfall än att göra biogas av det. Man minskar mängden insatsvaror och energi i
produktionsledet, vilket får en stor påverkan klimatmässigt.
Enligt beräkningar från Avfall Sverige bedöms hushållen svara för det enskilt största flödet av
svinn av livsmedel. Mer svinn uppstår i hushållen än i restauranger och storkök. De uppgifterna
som finns tillgängliga om mängden svinn i livsmedelskedjan är osäkra, men uppskattades år
2006 uppgå till 1 miljon ton i landet5 . Allt svinn kan inte undvikas, men om svinnet kan minskas
5 Rapport 5885 Åtgärder för minskat svinn i livsmedelskedjan. SNV, 2008. ISBN 978-91-620-5885-2.pdf
11