Den nya avfallsplanen - Göteborg

viktbaserad renhållningstaxa. Även så kallade snipkärl fasas ut på grund av att de har små
hjul vilket medför en hög belastning för sophämtaren samt att de vanligen finns i trånga och
låga hämtutrymmen. Då även kärlhämtning innebär stora belastningar för renhållningsarbetarna
arbetar man idag med att minska även denna. Man försöker istället stimulera ökad
övergång till maskinell hämtning i form av till exempel sopsug, molok eller avfallskvarn. De
senaste åren har man även skärpt kraven på hämtställen för grovavfall. För att förbättra
stressituationen för den personal som arbetar med sophämtning har man i Göteborg upphört
med arbete på ackord vid hämtning av avfall under kommunalt ansvar. För att uppmärksamma
behovet av bra avfallsutrymmen har man på kretsloppskontoret i Göteborg tagit fram
skriften ”Gör rum för miljön”. Skriften som behandlar utformning av avfallsutrymmen riktar
sig till arkitekter, byggföretag m fl. och används som ett verktyg för att uppmärksamma
frågan samt ge råd och anvisningar vid ny- och ombyggnationer. Enligt Alfredsson (2009b)
har Arbetsmiljöverket i Göteborgsdistriktet under de senaste åren satsat mycket på just
avfallsbranschen, bland annat genom att möta representanter för samtliga kommuner och
entreprenörer för att diskutera de viktigaste faktorerna för en god arbetsmiljö inom
branschen.
3. Aktuell situation – arbetsskador i Göteborgsregionen
3.1 Material
Följande sammanställning av den aktuella arbetsskadesituationen för avfallshanteringen i
Göteborgsregionen är gjord utifrån Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsskador. Statistiken
grundar sig på den rapportering av inträffade arbetsskador som enligt aktuell lagstiftning
(SFS 1977:284) ska ske till Arbetsmiljöverket. Den studerade tidsperioden är åren 2005 –
2008. För år 2008 är statistiken dock inte fullständig ännu vilket innebär att siffror från det
året inte är helt jämförbara med data från övriga år. Det område som studerats är
Göteborgsregionen, vilket innebär Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,
Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner. Statistiken
gäller för alla anställda inom någon av de tre näringsgrenarna: 381* -insamling av avfall,
382* -behandling och bortskaffande av avfall eller 38320* -återvinning av källsorterat
material (enligt SNI 2007). I 38320* ingår återvinning av källsorterat material, dock inte
demontering av maskiner eller fordon. Avloppsrening utgör en separat näringsgren (37*) och
ingår därmed inte i det studerade materialet. Av samtliga sysselsatta inom de tre studerade
näringsgrenarna i Göteborgsregionen arbetar ca 86 % med insamling av avfall (gren 381*).
Vid rapportering av skador som uppkommit under arbete skiljer man på arbetsolycksfall och
arbetssjukdomar. Arbetsolycksfall är olyckor som inträffat under arbetet medan
arbetssjukdomar definieras som ”skada som uppkommit genom annan skadlig inverkan än
olycksfall”, exempelvis exponering för kemiska ämnen, påfrestande arbetsställningar och
buller (Arbetsmiljöverket, 2009). Uttrycket arbetsskada används i datamaterialet som en
gemensam benämning för arbetssjukdomar och sådana arbetsolyckor som medfört minst en
sjukfrånvarodag.
6