Den nya avfallsplanen - Göteborg
Den nya avfallsplanen - Göteborg
Den nya avfallsplanen - Göteborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1.3.6. Slam, latrin och fettavfall<br />
Latrinhanteringen har praktiskt sett upphört i flertalet av kommunerna i regionen, och<br />
ersatts av anslutning till kommunernas avloppssystem, lokala reningsanläggningar eller<br />
liknande, förmultningstoaletter eller mobila toalettanläggningar med slamsugning. Mängden<br />
latrin år 2000-01 uppgick till cirka 55 ton/år, och var 2008 nere i knappt hälften av detta,<br />
Kungsbacka redovisar 18 ton år 2008. Utöver Kungsbacka är det enbart Kungälv och<br />
Mölndal som lämnat uppgifter om latrinhantering.<br />
Slam från enskilda anläggningar har under de senaste 4 åren minskat, från 254 000 m3 /år<br />
(2005) till 203 000 m3 /år (2008). Främst beror minskningen på att fler fastigheter ansluts<br />
till de kommunala avloppsnäten. Slammet behandlas i kommunernas avloppsreningsverk,<br />
där det bl a rötas till biogas, och rötresten utnyttjas som biomull eller kompost, eller sprids<br />
på åkermark. Utöver detta slam hanterar samtliga kommuner slam från avloppsrening, både<br />
i egna anläggningar och genom det regionala avloppsbehandlingsföretaget Gryaab.<br />
Insamlade mängder fett och matolja har under perioden 2003 till 2008 ökat från 3 350 ton<br />
till ca 4 600 ton. Fetter som är biologiskt behandlingsbara tas om hand i Gryaab´s<br />
rötningsanläggning vid Ryaverket i <strong>Göteborg</strong> eller andra företag som förädlar detta<br />
(Falköping, Norrköping). Mindre mängder frityroljor har återvunnits för tillverkning av<br />
stearinljus m fl oljebaserade produkter.<br />
2. Verksamhetsavfall<br />
För närvarande saknas förutsättningar för att genomföra en mer detaljerad nulägesanalys av<br />
regionens verksamhetsavfall. Vissa uppgifter som lämnas till länsstyrelsen i miljörapporterna<br />
är sekretessbelagda, och rent kommersiella aktörer är ovilliga att lämna uppgifter av<br />
konkurrensskäl. Varken kommunerna eller Renova kan i dagsläget ange mängden<br />
verksamhetsavfall i regionens kommuner.<br />
Kommunerna samlar in verksamhetsavfall i begränsad omfattning. Under 2008<br />
rapporterades sammanlagt ca 9 700 ton som insamlas i kommunal regi. Renova uppger i sin<br />
miljörapport från 2008 att 148 200 ton verksamhetsavfall behandlades i kraftvärmeverket<br />
Sävenäs. Med ett antagande om att Renovas marknadsandel i den konkurrensutsatta<br />
verksamheten i regionen uppgår till 65 % för detta avfall, skulle den totala mängden<br />
verksamhetsavfall i regionen (exklusive sorterade fraktioner med ett marknadsvärde eller<br />
med lägre behandlingskostnader än för förbränning) uppgå till 228 000 ton. <strong>Den</strong>na<br />
bedömning är dock mycket osäker.<br />
3. Avfall som omfattas av producentansvar<br />
Producentansvaret i Sverige regleras genom miljöbalken, och omfattar förpackningar,<br />
returpapper och vissa produktgrupper. Riksdagen har beslutat om vilka återvinningsmål som<br />
ska gälla för de olika materialströmmarna. Producentansvaret omfattar såväl förpackningar<br />
som uttjänta och kasserade produkter. Följande material och produkter omfattas av<br />
producentansvar vid årsskiftet 2009-10:<br />
• förpackningar<br />
• returpapper<br />
• återvinningsprodukter i form av<br />
o elektriskt och elektroniskt avfall, inkl glödlampor och vissa armaturer<br />
o batterier<br />
o bilar<br />
o däck<br />
• läkemedel<br />
11