Den nya avfallsplanen - Göteborg

4. Sammanfattning och diskussion
Av de arbetsskador som rapporterats i Göteborgsregionen under den studerade tidsperioden
utgörs den största delen av arbetsolyckor. De vanligaste orsakerna till dessa olyckor är att
personer faller eller förlorar kontroll över föremål. Flest olyckor inträffar vid arbete på
hämtställen. Omkring 24 % av arbetsskadorna består av arbetssjukdomar vilka huvudsakligen
orsakats av olika belastningsfaktorer. Statistiken visar en nedåtgående trend för
antalet arbetsskador inom regionen, den studerade tidsperioden är dock för kort för att
avgöra hur stabil denna trend är.
Faktorer som bidrar till att olyckor i form av fall och förlorad kontroll över föremål inträffar
kan bland andra vara otillfredsställande hämtmiljöer, stress samt att man hanterar mycket
stora och tunga föremål. För att förhindra uppkomsten av dessa olyckor är det därför viktigt
att se över och vid behov förbättra hämtställen. Många av olyckorna på dessa platser orsakas
exempelvis av ojämnheter i dragvägen, halka på grund av snö/is och av utrymmesbrist. Som
tidigare nämnts driver Arbetsmiljöverket idag ett projekt där alla entreprenörer som samlar
in avfall ska inventera sina hämtställen ur arbetsmiljösynpunkt för att nödvändiga
förbättringsåtgärder ska genomföras. Detta är ett steg i rätt riktning och det är viktigt att
projektet följs upp så att åtgärder verkligen genomförs på de platser där man identifierat
behov. Studien indikerar även att arbetsolyckor är vanligare i storstäderna än i mer glest
befolkade områden. Detta i kombination med att hämtställen är den vanligaste olycksplatsen,
bekräftar bilden av att det är just hämtmiljöer i innerstaden som utgör de allra största
problemen ur arbetsmiljösynpunkt.
Arbetssjukdom i form av belastningsskador orsakas främst av lyft och förflyttningar av
bördor samt av hög arbetstakt och tungt arbete. Kategorierna lyft och förflyttningar samt att
skjuta och dra bördor är svåra att skilja från varandra genom att ”förflyttningar” kan
innebära såväl lyft som att skjuta eller dra. Stress och hög arbetstakt är faktorer som kan
bidra till såväl olyckor som belastningsskador. Oavsett om det rör sig om faktisk tidsbrist
eller om situationer som upplevs som stressande av andra anledningar kan skadorna
sannolikt minska om man lyckas minska denna stress.
Under en tid har mycket arbete lagts ned på att förbättra arbetsmiljön inom avfallshanteringen.
Hur snabbt effekterna av detta syns i arbetsskadestatistiken är dock mycket svårt
att avgöra. Särskilt avseende arbetssjukdomar kan det ta mycket lång tid eftersom exempelvis
belastningsskador ofta utvecklas under många år av arbete.
När man studerar den bearbetade statistiken bör man beakta att denna bygger på antal
rapporterade, och inte på det faktiska antalet uppkomna arbetsskador. Rapporteringen kan
skilja sig mycket åt såväl mellan olika individer och arbetsplatser som mellan olika typer av
skador. Enligt Arbetarskyddsstyrelsen (1998) kan man misstänka en viss underrapportering
av skador särskilt när orsakssambandet exponering – ohälsa är svårt att fastställa. Sådana
skador utgörs främst av arbetssjukdomar.
Jämförelsen mellan Göteborgsregionen och Sverige som helhet visar att antalet arbetsskador
i förhållande till antal sysselsatta inom branschen är störst i Göteborgsregionen. Ännu högre
är skadefrekvenserna i storstäderna Göteborg och Malmö, vilka sinsemellan har ungefär
jämförbara nivåer. Vad dessa skillnader beror på är svårt att avgöra. Att skador är vanligare i
städerna kan delvis bero på att trafiksituationen och bebyggelse/hämtmiljöer är besvärligare
där än i mer glesbyggda områden. Detta förhållande skulle i sådana fall även kunna spegla sig
12