Kap 3 - CS2.indd 66 2006-10-09 15:38:27

vikingatåg
78
Skelett av en vuxen människa
påträffat i en husgrund i
Zutphen i Nederländerna.
lägrets inre var uppdelat i fyra kvarter, med trälagda
gångar som ledde till de fyra portöppningarna och
broarna över vallgraven. Denna regelbundna plan
ser ut att ha varit resultatet av en mäktig central
myndighet. Den tämligen oregelbundna planen för
trähusen inuti borgen, vilka var placerade på ömse
sidor om gångarna, tyder däremot på att borgen
även användes under 1000­ till 1100­talet, långt efter
det att den ursprungligen anlades. Man tror att inte
bara borgen i Souburg utan även liknande borgar i
Domburg i Middelburg och Burg härrör från vikinga­
BlODBADET I ZUTPHEN
Medeltidsstaden Zutphen, ca
25 km nordöst om nuvarande
Arnhem i Nederländerna,
anlades på näset mellan
floderna Berkel och IJssel,
den senare en biflod till
nedre rhen. När man 1997
utf örde utgrävningar inf ör ett
stadshusbygge påträffades ca
2 m under den nutida
marknivån scenen f ör ett
blodbad. Under ett lager träkol
efter en större brand påträffade
man grunderna efter två trähus
samt fyra närliggande kojor,
vilkas golv ursprungligen hade
legat ca 50 cm under den
samtida marknivån.
I två av dessa kojor
påträffade man skelettrester
efter ett 12 år gammalt barn
och en vuxen person i åldern
30–40 år. Barnets skelettben
var kringspridda och många
saknades helt. Den vuxne
personens skelett var tämligen
intakt, men båda händerna
och ena foten saknades; foten
påträffades separat i en vrå av
kojan.
Kadaver?
Den fasansfulla f örklaringen
skulle kunna vara att liken hade
lämnats obegravda i kojorna
och att hundar, vargar eller
andra rovdjur hade ätit av dem.
De skulle också ha kunnat
sluka kadavren av de slaktade
husdjur – främst nötkreatur
– som påträffades i jorden.
Så småningom täcktes både
kojorna och människoliken
inuti dem av jord. Allt detta ser
ut som efterdyningarna till en
ohygglig katastrof, som genom
upptäckten av ett anglosaxiskt
mynt i anslutning till det
ena skelettet kan dateras till
någon gång efter 840­talets
början. Andra vittnesbörd,
tågen under 800­talet. Den tolkning som har vunnit
företräde är dock att de sistnämnda byggdes som till­
flyktsorter, befästa för att försvara traktens befolkning
mot vikingarna. Förmodligen rör det sig om de borgar
som vi vet att greve Balduin II (’den skallige’) av Flan­
dern anlade här ca 890.
däribland lergods och datering
med C­14­metoden, pekar
dock på slutet av 800­talet,
och det finns skriftliga och
arkeologiska belägg f ör att ett
vikingatåg 882 riktades mot ett
kyrkligt och handelsmässigt
centrum i Deventer, knappt
16 km norrut. Det är högst
osannolikt att vikingarna skulle
ha f örbisett Zutphen, en plats
som redan tycks ha varit ett
centrum f ör den kungliga
f örvaltningen och kanske
också f ör skatteuppbörden
av jordbruksprodukter.
Orten var ett fixt och färdigt
f örplägnadscentrum f ör
hungriga vikingar (liksom
Croydon, se s. 82).
Det är alltså ett rimligt
antagande att lämningarna ger
en målande och hemsk bild av
de fruktansvärda f öljderna av
vikingarnas härjningar. Dessa
ledde också till att man inom
några få år skulle komma att
uppf öra en f örsvarsanläggning
f ör att skydda Zutphen från
liknande f örödelse i framtiden.
Den var en av de ovannämnda
borgarna.
Kap 3 - CS2.indd 78 2006-10-09 15:38:31